Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crébillon, 1. Prosper de - Crébillon, 2. Claude de - Crécy-en-Ponthieu - Credé, Carl - Credi, Lorenzo di - Crédit foncier - Crédit foncier de France - Crédit lyonnais - Crédit mobilier - Crédit national - Credito italiano - Credner, 1. Heinrich - Credner, 2. Herrmann - Credner, 3. Rudolph - Credneria - Credo (trosbekännelse) - Credo (månadsskrift) - Credopsalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Crécy-en-Ponthieu—Credopsalm
136
hovet, där madame de
Pompadour lyckades
utverka en del
sine-kurer åt C. Lärjunge
till Racine, renodlade
C. kärleken som enda
drivkraft i den
dramatiska handlingen,
vilken fortlöpte genom
en serie gräsliga brott,
härrörande från de
otroligaste
missförstånd och
förklädnader, tills ett avslöjande
kunde ske av de olika
personernas identitet, utan att anständighetens
krav träddes för nära. Monogr. av M. Dutrait
(1895).
2) C 1 a u d e Prosper Jolyot d e C., den föreg :s
son, romanförfattare (1707—77). Han har som
romanförfattare givit rikliga bidrag till
kännedomen om de lättfärdiga sederna i 1700-talets
Paris. Betecknande för dessa var, att C.
utnämndes till kunglig censor el. vårdare av
anständighet och moralitet i litteraturen, en post,
som fadern förut innehaft. Hans mest kända
arbeten äro ”Lettres de la marquise de *** au
comte de ***” (1732) och ”Le sopha, conte
moral” (1740), det slipprigaste av allt, som flöt
ur hans penna.
Crécy-en-Ponthieu [kresi’-ä-pätjö’], ort i fr.
dep. Somme, 50 km n. v. om Amiens. — I
slaget vid C. 26 aug. 1346 besegrade
engelsmännen, mest borgerliga krigare, under Edvard III
och Svarte prinsen en betydligt större fransk
riddarhär med hjälptrupper under Filip VI,
varvid omkr. 25,000 av fransmännen och deras
bundsförvanter uppgivas ha stupat, däribland
blomman av det franska ridderskapet. Segern
avgjordes av de engelska bågskyttarna.
Credé, Carl, tysk läkare (1819—92), prof,
i obstetrik i Leipzig 1856. Mot ögonvarflytning
hos nyfödda genom dröppelinfektion, förut ett
plågoris för barnbördshusen och ofta orsak till
blindhet, införde C. med stor framgång det nu
allmänt vedertagna, i Sverige som i många andra
länder lagstadgade indrypandet av lapislösning
i de nyföddas ögon.
Cre’di, Lo r enzo di, florentinsk målare
(1459—1537). Han utbildades hos Verrocchio.
Han är känd endast genom målningar, utförda
med stor omsorg och teknisk fulländning, ofta
med älskvärd och innerlig känsla men utan större
originalitet. Ehuru han överlevde både Rafael
och Lionardo, stannade han vid 1400-talets
uppfattning och arbetssätt utan att märkbart
påverkas av högrenässansens smak. — Av C.
finnes i Nationalmuseum ”Madonnan sittande på
en tron”.
Crédit foncier [kredi’ fåsje’], fr.,
hypoteks-inrättning.
Crédit foncier de France [kredi’ fåsje’ da
frä’s], fransk hypoteksbank, ställd på aktier samt
gr. 1852 C. hade i slutet av 1949 en omslutning
av 91 milliarder frcs.
Crédit lyonnais [kredi’ Ijånä’], den största av
Frankrikes storbanker, grundad 1863 i Lyon
men numera med huvudkontor i Paris. F. n.
äger C. ett kontorsnät på över 500 filialer i
Frankrike och kolonierna. C. tillhör de franska
banker, som nationaliserats fr. o. m. 1946. C:s
ställning 31/i2 1949 utvisade en omslutning av
255 milliarder frcs.
Crédit mobilier [kredi’ måbilje’], fr.
(”rörlig kredit”), typ av bank, som jämte vanlig
bankverksamhet bedriver emissionsaffärer m. m. Äldst
av dylika banker är Crédit mobilier franqais,
grundad 1852; dess rörelse övertogs 1932 av
Banque de 1’union-parisienne.
Crédit national [kredi’ nasjåna’l],
upprättades 1919 av franska staten i samverkan med
samtliga franska banker och
industriorganisationer. Den erhöll ett grundkapital på 100 mill.
frcs och fick till uppgift att för statens räkning
omhänderha betalningen och finansieringen av
ersättningar, beviljade för reparation av skador
i Frankrike, förorsakade av 1 :a världskriget.
Härtill ha kommit samma uppgifter på grund
av 2:a världskriget samt åtskilliga andra
finansi-eringsuppgifter för exempelvis stora offentliga
arbeten och för industrier av nationell betydelse.
C:s omslutning belöpte sig 1944 till c:a 46
milliarder frcs.
Cre’dito italia’no, storbank i Italien med
huvudkontor i Milano, grundad 1870.
Omslutningen utgjorde 1945 56,7 milliarder lire.
Crédner. 1) Heinrich C., tysk bergsman
(1809—76), överbergsråd i Halle. Utgav
geologiska kartor över delar av n. v. Tyskland.
2) Herrmann C., den föreg :s son, geolog
(1841—1913), prof, i geologi i Leipzig 1870 och
chef för Sachsens geologiska undersökning 1872.
Förutom den på sin tid mycket använda
läroboken ”Elemente der Geologie” (1872; n:e uppl.
1912) har C. utgivit bl. a. ett grundläggande verk
om Sachsens ”Granulitgebirge” (1880) och
beskrivit stegocefaler och ödlor från Sachsens
äldre permiska lager (1881—94).
3) Rudolph C., den föreg:s bror, geograf
(1850—1908). Prof, i Greifswald 1881—1908,
studerade C. särskilt Nordtysklands och
Östersjöns geografi, utgav bl. a. ”Die Deltas” (1878),
”Die Reliktenseen” (1887—88), ”Rügen” (1893)
och ”Das Eiszeit-Problem” (1902).
Crednéria ett av de äldsta till dikotyledonerna
hörande fossila växtsläkten man känner,
utmärkande för kritformationens mellersta och övre
del. Endast bladavtryck äro kända. Av
nerva-turen att döma torde C. vara närmast besläktad
med platanfamiljen (Platanaceae).
Crèdo, lat., ”jag tror”, trosbekännelse;
särskilt den apostoliska trosbekännelsen; katolska
mässans tredje avdelning, som börjar med detta
ord.
Crédo, 1920 i Stockholm uppsatt månadsskrift
för de katolska intressena i Sverige och det
övriga Skandinavien.
Credopsalm, en psalm, som sj unges i st. f.
högmässans credo. Som c. får i svenska kyrkan
användas nr 26 el. 27 i svenska psalmboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
