Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Credo quia absurdum - Creed, Frederic George - Creek (vik, bäck) - Creek (konfederation) - Creighton, Mandell - Crell, Nikolaus - Crelle, August Leopold - Crème - Cremer, Hermann - Cremer, William Randal - Crémieux, Adolphe - Crémieux, Benjamin - Cremona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Credo, quia absurdum—Cremona
138
Crèdo, qui’a absu’rdum (= jag tror, emedan
det är orimligt), ett paradoxalt uttryck för
tanken, att religiösa satser på den avgörande
punkten undandraga sig vetenskaplig bevisföring.
Till-skrives felaktigt Tertullianus, som i sin skrift
”De carne Christi” visserligen har något
liknande: ”Guds son har dött; detta är fullt
trovärdigt, emedan det är enfaldigt (quia ineptum
esty.
Creed [krid], Frederic George,
kanadensisk uppfinnare (f. 1871), mest känd genom
ett snabbtelegraf isystem (se Telegraf).
Creek [krik] (eng.), vik, flodarm (n. ö.
Nordamerika, Indien); å, bäck (Nordamerika). I
Australien floddal utan rinnande vatten.
Creek [krik], en på 1600- och 1700-talen
mäktig konfederation av indianstammar i Alabama
och Georgia. Sitt namn ha dessa indianer fått
av engelsmännen på grund av rikedomen på små
floder, creeks, i deras område. C. blevo
definitivt slagna och pacificerade av amerikanerna
under general Jackson 1813—14. 1836—40
deporterades de till Oklahoma, där de 1924 uppgingo
till ett antal av 11,962.
Creighton [kraitn], Man de 11, engelsk
kyrkomän och historieskrivare (1843—1901). Han
blev 1882 prof, i kyrkohistoria i Cambridge samt
1891 biskop i Peterborough och 1897 i
London. — 1882 gav han ut de två första delarna
av sin stora påvehistoria (”History of the
pa-pacy during the period of reformation”), ett
verk, präglat av stor lärdom och fint omdöme.
Fem dir utkommo, varefter verket avstannade
(1894; flera senare uppl.). C. skrev stora
biografier över kardinal Wolsey (1888) och
drottning Elisabet (1896). Han intog en bredkyrklig
hållning och sökte medla mellan de båda
ytter-lighetsriktningarna inom Englands kyrka. Litt.:
”Life and letters of M. C.... by his wife”
(1904).
Crell, Nikolaus, kursachsisk kansler (1550
—1601). Som kurfursten Kristian I:s rådgivare
bekämpade han den luterska ortodoxien och
gynnade samarbetet med de reformerta. Efter
kurfurstens död 1591 inträdde reaktionen. C. avsattes
från sitt ämbete och inspärrades på fästningen
Königstein. Han dömdes slutl. till döden och
avrättades.
Cre’lle, August Leopold, tysk
matematiker (1780—1855). C:s främsta betydelse
ligger i grundandet (1826) och utgivandet av den
högt ansedda matematiska tidskriften Journal
für die reine und angewandte Mathematik. Han
har en stor andel i att Abels oerhört viktiga
upptäckter icke alltför sent kungjordes inför
vetenskapligt forum. C:s egna matematiska
arbeten äro obetydliga.
Crème [kräm], fr., kräm, grädde; det bästa;
”la crème de la crème”, den finaste societeten.
Crémer, Herm ann, tysk teolog (1834—
1903), 1870 prof, i Greifswald. C:s mest
betydande verk är hans ständigt utvidgade
”Bib-lisch-theologisches Wörterbuch der
neutestament-lichen Gräcität” (1866—68, n:e uppl. 1923).
Cremer [kri’ma], William Randal,
engelsk fredsfrämjare
(1838—1908). Han
började sin bana som
timmerman, var 1884
—95 och 1900—08
som liberal
arbetarrepresentant led. av
underhuset. C. blev 1872
sekreterare i
Internationella freds- och
skilj edomsförbundet
och var jämte Frédéric
Passy stiftare av
Interparlamentariska
unionen. C. angrep
häftigt den engelska politiken mot boerna. 1903
fick han Nobels fredspris.
Crémieux [kremjö’], Isaac A d o 1 p h e,
fransk advokat och statsman av judisk börd
(1796—1880). Han var först advokat i sin
hemstad, Nimes, efter julirevolutionen i Paris,
där han särsk. med stor talang försvarade
åtalade tidningar. 1842 invald i
deputeradekammaren, tog C. verksam del i oppositionen mot Guizot
och blev efter februarirevolutionen
justitieminister i den provisoriska regeringen. Vid
konflikten mellan republikaner och socialister (juni
1848) avgick C. från justitieministerposten,
understödde först Louis Napoléon men motarbetade
honom, då hans avsikter blevo skönjbara,
häktades vid statskuppen 1851 och återgick sedan
till sitt advokatyrke. 1869 inträdde han som
republikan i lagstiftande kåren, blev efter
kejsardömets fall (sept. 1870) medl. av national
försvarsregeringen och chef för
justitiedepartementet. Han avgick med sina kolleger 14 febr. 1871,
valdes i okt. s. å. till deputerad och 1875 till
livstidssenator. C. gjorde mycket för att hjälpa
sina trosförvanter, gav som justitieminister 1870
judarna i Alger fransk medborgarrätt och var
en av stiftarna av Alliance israélite universelle.
Crémieux [kremjö’], Benjamin, fransk
kritiker (1888—1944). C. var en kringsynt litterär
kritiker. Han specialiserade sig på den italienska
litteraturen, översatte Pirandello och utgav
”Panorama de la littérature italienne contemporaine”
(1928). Han lämnade även den yngre franska
diktningen värdefulla essäer, samlade i ”XX:e
siècle” (1924) och ”Inventaires” (1931). C., som
under den tyska ockupationen av Frankrike
anslöt sig till motståndsrörelsen, dog i
koncentrationslägret Buchenwald.
Cremona [-å’na], provins i n. Italien
(Lombar-diet), mellan Adda, Po och Oglio; 1,757 km2,
369,000 inv. Huvudstaden C. ligger på vänstra
stranden av Po; 55,000 inv. Biskopssäte, över Po
leder en 943 m lång bro. Staden är omgiven av
ringmurar med fyra torn och har många märkliga
gamla byggnader, däribland katedralen (byggd
1107—90), i romansk stil, genom en loggia
förbunden med det 121 m höga klocktornet (uppfört
1261—84), i gotisk stil. C. har omfattande
livsmedels- och sidenindustri. I C. ha på 1600- och
1700-talen fioltillverkningens mästare levat:
Ama-ti, Guameri, Stradivari och Bergonzi. C., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
