Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cremona - Cremona, Luigi - Cremonesare - Cremor tartari - Crenilabrus - Crenothrix - Creodonta - Crêpe - Crepis - Crépon - Crépy-en-Laonnois - Crépy-en-Valois - Créqui, ätt - Crerar, Henry Duncan Graham - Čres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Cremona—Cres
140
anlades som romersk koloni 219 f. Kr., var vid
medeltidens mitt självständigt men kom 1334
under Milano.
Cremona [-å’na], Luigi, italiensk
matematiker (1830—1903), prof, från 1873 vid univ. i Rom.
C:s forskningar inom den projektiva geometrien
voro av banbrytande betydelse; han framlade
i ett epokgörande arbete, ”Introduzione ad una
teoria geometrica delle curve piane” (1862), dels
nya och dels förut på analytisk väg erhållna
resultat under en enhetlig sammanfattning och med
tillhjälp av metoder, som snart visade sig högst
befruktande för den vidare utvecklingen av den
syntetiska geometrien; hans namn är även
förbundet med den grafiska statiken.
Cremonèsare, violin från Cremona (se d. 0.).
Cre’mor ta’rtari, se Vinsten.
Crenidabrus, se Snultresläktet.
Creno’thrix, se Järnbakterier.
Creodo’nta, se Rovdjur.
Crépe [kräp], fr., kräpp, krusflor, tunt tyg.
— C. de C h i n e, ”c. från Kina”, c. m a r
o-c a i n, ”marockansk c.”, m. fl. olika tygsorter
skiljas genom olika krusning o. s. v.
Krusigheten uppstår därigenom, att såväl varp- som
inslagstrådarna äro snodda i olika riktningar
(en höger- och en vänstersnodd i varpen, två
höger- och två vänstersnodda i inslagen). Då
Katedralen i Cremona; t. v. klocktornet.
tyget efter vävningen behandlas med varmt
vatten, sno sig trådarna något tillbaka och bli då
böjda oregelbundet mot varandra. Man kan
även med andra medel öka krusigheten.
Crèpis, växtsläkte av fam. k o r g b 1 o
m-miga (avd. Cichoriae), innefattande örter med
strödda el. rosettställda blad, i kvast el. klase
samlade korgar med jämnhöga holkfjäll
och ytterholk, gula
el. röda blommor
och hårpensel. I
Sverige finnas sex
arter, av vilka k 1
o-f i b 1 a (C.
tecto-rum) och skånsk
f i b 1 a (C. biennis)
kunna vara
besvärliga åkerogräs. Den
rödblommiga C.
{Barkhausia) rubra
från Sydeuropa odlas
i trädgårdar.
Crépon [krepå’],
fr., tygsort, se
Kre-pong.
Crépy-en-Laonnois
[krepi’-ä-lancoa’],
stad i fr. dep. Aisne,
7 km n. v. om Laon.
I C. slöts 18 sept.
1544 fred mellan Crepis tectorum, klofibla (t. h.)
Frans I och kejsar och C. biennis, skånsk fibla.
Karl V.
Crépy-en-Valois [krepi’-ä-valæa’], stad i fr.
dep. Oise, 55 km n. ö. om Paris; 5,500 inv. C.
var förr huvudstad i hertigdömet Valois. Många
medeltida byggnader; ruiner efter ett gammalt
slott.
Créqui [kreki’], fransk adlig ätt, känd sedan
looo-talet. Dess mest bekante medlem är
Franqois, markis de Marines (1625—
87). Han började sin krigarbana i trettioåriga
kriget, deltog sedan på hovets sida i kriget mot
fronden; efter erövringen av Lille 1668 blev
han marskalk. 1672 vägrade han att tjäna
under Turenne men blev efter dennes död en av
franska arméns främsta anförare och bidrog
verksamt till krigets lyckliga utgång.
Crerar [kri’ra], Henry Duncan
Gra-h a m, kanadensisk militär (f. 1888), var från
början yrkesofficer, deltog i 1 :a världskriget
och blev härunder major 1916. Han innehade
därefter olika militära befattningar i hemlandet,
slutl. som generalstabschef 1940—41. Sistn. år
blev han först fördelningschef och sedan
armékårschef vid kanadensiska trupperna i
Storbritannien. C. förde därefter kanadensiska
kåren i Medelhavsområdet 1943—44 samt slutl.
1 :a kanadensiska armén 1944—45 på de
allierades n. flygel under operationerna i Västeuropa.
C. avgick 1945.
Cres [tj-], it. Cherso, ö, tillhörande
Jugoslavien, i Quarnerobukten av Adriatiska havet;
399 km2; c:a 9,000 inv. ön är 65 km lång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
