Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Croce, Benedetto - Croce, Giovanni - Crocodilia, Crocodilus - Crocus, krokus, saffran - Crocus martis, engelskt rött - Croesus - Crofters - Crofts, Freeman Wills - Crohns, Hjalmar - Croisade - Croisera - Croiset, 1. Alfred - Croiset, 2. Maurice - Croissant - Croisset - Croix de feu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Croce—Croix de feu
152
egenskap att vara ett fullödigt uttryck.
Kritikens högsta art är en reproduktion i ny form
av den konstnärliga skapelsen. All estetisk
verksamhet är aktiv, icke passiv; föremål för
estetiken äro föreställningarna, åskådningarna,
fantasiens yttringar; närmast följande stadium av
själsliv, begreppens, behandlas i logiken, som
utgör den andra delen av vetenskapen om
människans teoretiska själsverksamhet. I fråga om
det praktiska, handlandet, särskiljer C. likaledes
två vetenskaper: ekonomien, som redogör för det
individuella, och etiken, som redogör för det
allmänna. C. betonar, att verkligheten är enhetlig
men förstås genom att analyseras från skilda
utgångspunkter. I sin historieuppfattning ger han
uttryck åt övertygelsen, att de verkande krafterna
i livet och historien äro de eviga idéerna, för vilka
var och en kan och bör verka efter måttet av sina
krafter. — C. framstår som en av samtidens
djupaste estetiska tänkare, och hans inflytande
har sträckt sig långt utom Italiens gränser. C.
blev senator 1910. 1920—21 var han
undervisningsminister i Giolittis ministär och verkade
som sådan för en reform av skolväsendet i
liberal anda. Under fascistregimens första tid
försökte han samla de intellektuella till öppen
opposition men misslyckades. Själv förblev han
klar motståndare till fascismen, men hans
anseende var så stort, att makthavarna icke vågade
ingripa mot honom. Efter fascistregimens
sammanbrott uppträdde han som förkämpe för
republikanskt statsskick. Han var minister utan
portfölj i Badoglios och Bonomis ministärer
1944 men lämnade den aktiva politiken samma
år. Han grundade 1947 i Neapel ett institut för
historiska studier. — Litt.: G. Prezzolini, ”B.
C.” (1909); H. W. Carr, ”The philosophy of
B. C.” (1917); G. Castellano, ”Introduzione allo
studio delle opere di B. C.” (3:e uppl. 1920),
”B. C.” (2:a uppl. 1936; med bibliogr.); F.
Pardo, ”La filosofia teoretica di B. C.” (1927);
A. Lombardi, ”La filosofia di B. C.” (1946).
Croce [krå’t/e], Giovanni, italiensk
tonsättare (1557—1609); från 1603 kapellmästare vid
San Marcokyrkan i Venedig. C. var en av de
mera betydande representanterna för venetianska
skolan och utgav fr. o. m. 1585 flera vokalverk:
madrigaler, kansonetter, mässor och psalmer m. m.
Crocodilia, Crocodilus, se Krokodildjur.
Cro’cus, krökus, saffran, växtsläkte
av fam. Iridaceae, med underjordisk,
löklik-nande knölstam, rosettställda, smala blad och
från jordstammen utgående ensamma blommor
med smalt trattlikt, 6-flikigt hylle. Omkr. 70
arter, i medelhavsländerna. För sina vackra blå,
violetta, vita el. gula blommor odlas många
arter (mest tidigt vårblommande, t. ex. C.
moesia-cus, mera sällan höstblommande, t. ex. C.
iridi-florus) som prydnadsväxter i trädgårdar och
parker el. i kruka i boningsrum. Av den
höst-blommande C. sativus fås saffran, som
ut-göres av de torkade märkena.
Cro’cus märtis, engelskt rött, se
Ca-put mortuum.
Croesus [krè’sus el. krösus], se Kresus.
Crocus. Foto Hj. Wollin.
Crofters [krå’ftaz], eng. (sing. crofter, av
croft, litet jordstycke), benämning på mindre
arrendatorer i de skotska högländerna. C:s
betryckta läge ledde till antagandet 1886 ff. av en
rad lagar {Crofters acts), som förete stora
likheter med den irländska jordlagstiftningen. Dessa
lagar gjorde de små arrendena i viss mån
ärftliga och innehöllo bestämmelser om skälig
arrendesumma.
Crofts [kråfts], Freeman W i 11 s,
irländsk författare (f. 1879), var järnvägsingenjör
till 1929, varefter han uteslutande ägnat sig åt
att författa detektivromaner och -berättelser
(många i sv. övers.).
Crohns [krans], Hjalmar Johannes,
finländsk historiker (1862—1946). Han blev fil.
dr 1894, doc. i allmän historia vid Helsingfors
univ. 1895, e. o. prof. 1907 och var prof. 1916
—27. Han har bl. a. skrivit ”Sveriges politik
i förhållande till de federativa rörelserna i
Tyskland 1650—1658”, I—II (1898—1902).
Croisade [kræaza’d], fr., se Fäktkonst.
Croisera [kroasè’ra], se Korsning.
Croiset [kræazä’]. 1) Alf red C., fransk
hel-lenist (1845—1923), prof, i grekisk vältalighet
vid Sorbonne 1885. Han författade bl. a. ”La
poésie de Pindare et les lois du lyrisme grec”
(1880). Tills, m. C.2) har han utgivit en
omfattande ”Histoire de la littérature grecque”
(1887—99, flera senare uppl.).
2) Maurice C., den föreg:s bror, hellenist
(1846—1935), prof, och administratör vid
Col-lège de France 1893. C. har författat ”Les
idées morales dans 1’éloquence politique de
Dé-mosthène” (1874), ”Essai sur la vie et les
æuvres de Lucien” (1882) samt jämte C.i)
”Histoire de la littérature grecque” (1887—99).
Croissant [kræasä’], halvmånformigt bakverk
av smördeg, franska gifflar.
Croisset [kræasä’], F. de, se Wiener, F.
Croix de feu [kr<oa’ da fö’], se Eldkorset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
