Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronstedt, 7. Rudolf - Cronstedt, 8. Sigge - Cronstrand, 1. Simon - Cronstrand, 2. Baltzar - Cronström, Isaac - Crookes, Sir William - Crookesit - Crookes’ rör - Crooks, William - Crooning - Croquis, kroki - Crosby (stad) - Crosby, Bing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Cronstrand—Crosby
166
7) Rudolf C., brorsons son till C.5), greve,
ingenjör (1826—1903). Han blev 1852 löjtnant
i Väg- och vattenbyggnadskåren, fick 1855
anställning vid statens järnvägar, tog som
innehavare av olika ansvarsfulla statstjänster
verksam del i det svenska j ärnvägsväsendets
utveckling, blev 1887 överste och chef för Väg- och
vattenbyggnadskåren samt överdirektör och chef
för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen men
överflyttades redan s. å. till Järnvägsstyrelsen, vars
generaldirektör och chef han var 1887—97. C.
inlade stor förtjänst om statsbanebyggandet,
särskilt i n. Sverige.
8) Otto Sigfrid (Si g ge) C., den föreg:s
brorson, greve, arkitekt (f. 1869 16 h). Han studerade
vid Tekniska högskolan och Konstakademien och
blev 1905 arkitekt i Byggnadsstyrelsen. Han har
gjort ritningar till järnvägs-, utställnings-,
bad-och hotellbyggen flerstädes samt restaurerat
Ulriksdals slott.
Cronstrand. 1) Simon Anders C., astronom
(1784—1850). Han blev docent i
experimental-fysik 1806, adjunkt vid Vet.-akad. i Stockholm
1809 och akademiens astronom 1811; därjämte
från 1815 prof, vid topografiska kåren. 1815—
35 utförde C. triangelmätningar i stora delar av
mellersta och s. Sverige, 1839—40 basmätning
på Öland. C. utgav ”Handbok i practiska
astronomien” (2 bd, 1840—43).
2) Baltzar C., den föreg:s bror,
grund-läggare av Tekniska skolan i Stockholm (1794
—1876). C., som var fortifikationsofficer,
anträdde 1833 en utländsk resa för militära
studier, stannade ute i 8 år och besökte bl. a.
Arabien, Nubien och Egypten (där han
avtecknade fornlämningar; teckningarna nu i
Nationalmuseum). Hemkommen 1841, tog han 1849
avsked ur ingenjörkåren. C. kallades 1845 till
föreståndare för den nybildade Svenska
slöjdföreningens söndags- och aftonskola i Stockholm
(nu Tekniska skolan) och verkade som denna
läroanstalts styresman nitiskt och energiskt i 14
år, tills han 1859 tog avsked. C:s ”Skrifter”
utgåvos 1877.
Cronström, I s a a c, svensk friherre,
nederländsk general (1661—1751). Han tillhörde en
till Sverige inflyttad, i myntverkets tjänst i
flera generationer anlitad vallonsläkt Kock. Hans
far, Isak Kock, och farbrodern, myntmästaren
Abraham Kock, adlades i Sverige och antogo
namnet C. C. vistades ett par år för studier
i Paris, ingick 1683 i fransk krigstjänst och
deltog 1684—92 i fälttåg i Spanien och Italien.
Sistnämnda år gick han i nederländsk tjänst och
deltog i spanska tronföljdskriget 1701—13 samt
utmärkte sig särskilt 1703 vid belägringen av
Liège samt 1709 som brigadgeneral vid
Malpla-quet. Han blev 1720 svensk friherre och steg i
nederländska armén till generallöjtnant 1733 och
general 1742. Han deltog som sådan 1745 i
slaget vid Fontenoy och fick vid 86 års ålder
aug. 1747 befälet i fästningen Bergen op Zoom.
Då denna i sept. s. å. intogs av fransmännen,
anställdes om C:s förfarande där en
undersökning, som emellertid ej var avslutad vid hans död.
Crookes [kroks], Sir William, engelsk
fysiker och kemist (1832—1919). Han
studerade vid Royal College of Chemistry i London,
anställdes 1854 vid Radcliffe-observatoriet i
Oxford och blev 1855 lärare i kemi i Chester.
Han uppsatte 1859 tidskr. Chemical News. C.
arbetade mycket inom spektralanalysens område,
varvid han bl. a.
upptäckte ämnet tallium
1861 och införde
fotografisk upptagning av
solspektrum. 1874
konstruerade han den
första radiometern.
Vidare har C.
synnerligen ingående studerat
elektricitetens gång
genom förtunnade
gaser, speciellt
katod-strålarnas förmåga att
uppväcka ljus och
värme hos de
kroppar de falla på. C.
var även en av de första forskare, som
studerade radioaktiviteten, och konstruerade härvid
spintariskopet.
Crookesit [kroksi’t], ett efter W. Crookes
uppkallat, av A. E. Nordenskiöld vid Skrikerums
gruva i Småland upptäckt
tallium-koppar-selen-mineral.
Crookes’ rör [kroks-], glasrör, uppkallat
efter W. Crookes, nyttjas för att demonstrera
förhållandena vid elektrisk urladdning genom
förtunnade gaser.
Crooks [kroks], William, engelsk
arbetarledare (1852—1921). F. i Poplar i ö. London
och först tunnbindargesäll, tog C. livlig del i
fackföreningsrörelsen. 1901 var han mayor i
Poplar och tillhörde 1903—21 underhuset med
ett kort avbrott 1910. Han gjorde mycket för
att förbättra förhållandena i Londons
fattigkvarter och hade genom sin folkliga talekonst och
sitt goda föredöme ett stort inflytande bland
arbetarna.
Crooning [krö’n-] (eng., av croon, gnola),
sångform, som särsk. på 1930-talet blev
uppskattad inom schlagersången och skapades genom
radio och grammofon. En sångare med denna
sångstil (crooner) sjunger med ytterligt
förtunnad röst på någon decimeters avstånd från
mikrofonen.
Croquis [kråki’], fr., kr ok i, utkast till en
målning, teckning, karta el. dyl.
Crosby [krå’zbi], stad i Lancashire, England,
vid Irländska sjön; 60,000 inv. C. bildades 1942
genom sammanslagning av Great C., Waterloo
o. a. förorter till Liverpool.
Crosby [krå’zbi], B ing, amerikansk sångare
och skådespelare (f. 1904). C. studerade först
juridik men började sedan sjunga i radio. Han var
refrängsångare hos Paul Whiteman i 3 år.
Uppskattad över hela Amerika för sitt sätt att sjunga
(crooning) har han även medverkat i ett antal
filmer, av vilka de mest uppmärksammade blivit
”Vandra min väg” (1944) och ”Klockorna i S:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
