Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cryptobranchus - Cryptocarya - Cryptogamae - Cryptogramma - Cryptomeria - Cryptoprocta - Cryptorhynchus - Crypturus - Cs (kemi) - C. S. - C. S. A. - Csáky, István - Csanád, Arad och Torontál - Csárdás - Csepel - Csiky, Gergely - C-skatt - Csoma, Sándor (Körösi-Csoma) - Csongrád - Ct - Cteniza - Ctenoidfjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Cryptocarya—Ctenoidfjäll
176
Cryptoprocta ferox, fossa.
nattdjur, som aldrig går upp på land; lägger
stora ägg i pärlbandslika snören. Ätes.
Närstående är det fossila släktet Andrias. C.
alleghani-ensis, amerikanernas ”slamdj ävul”, finnes i
Mississippis hela flodområde samt i s. ö. staterna
och blir högst 56 cm lång; tecknad med svarta
och gula fläckar på smutsbrun el. grå botten.
Skadedjur för fisket.
Cryptocarya, se Muskot.
Cryptoga’mae, se Kryptogamer.
Cryptogra’mma, se Krusbräken.
Cryptome’ria, barrträdssläkte, med åt alla
sidor riktade fyrkantiga, sylformiga, krökta barr
och små, äggformiga kottar med kamlikt
tan-dade kottefjäll. Den enda arten, japansk
c eder (C. japonicd), är i Japan och Kina
ett viktigt skogsträd, som kan nå en höjd av
ända till 40 m. Den odlas ofta i Europa.
Cryptopro’cta, däggdj urssläkte, vars enda art,
C. ferox, är det största rovdjuret på Madagaskar,
där kallat fossa. Den blir 1 V2 m lång,
svansen inberäknad, och är ett skunkdjur, som till
det yttre och till tänderna verkar kattdjur. Till
färgen gul med skiftning i rött. Blodtörstig
rövare av fjäderfä.
Cryptorhy’nchus [-k-], se Alvivel.
Cryptürus, se Tinamidae.
Cs, kem. tecken för en atom c e s i u m.
C. S.» Concordia et silentium (lat., endräkt
och tystnad), förening vid Chalmers tekniska
högsk., bildad 1862. C. utger årl. tidn. Raspen.
C. S. A., förk. för Centralförbundet för
socialt arbete.
Csåky [t/ä’ki], Is tv ån, ungersk statsman
(1894—1941), inträdde 1919 på diplomatbanan,
var sekr. i den ungerska fredsdelegationen i
Trianon 1920, blev
efter tjänst vid olika
beskickningar 1935
kabinettschef i
utrikesministeriet. På denna
post spelade han under
krisen hösten 1938 en
framträdande roll; han
förhandlade i
Warszawa med Beck och i
Rom med Ciano om
den karpatoryska
frågan och representerade
Ungern vid skilj
edomen i Wien i nov.
1938, då Ungern erhöll de av ungrare befolkade
delarna av Tjeckoslovakien. Vid utrikesminister
Kanyas avgång i dec. 1938 blev C. dennes
efterträdare. Han knöt banden med axelmakterna
fastare och anslöt i jan. 1939 Ungern till
anti-kominternpakten och kunde redan i mars s. å.
inhösta en ny framgång, då Karpato-Ukraina
införlivades med Ungern. Under 2:a
världskriget förde C. en politik i nära anslutning till
Italien, dock med bibehållen neutralitet även
efter denna makts inträde i kriget. Sedan
Sovjetunionen gjort de rumänska frågorna aktuella,
framförde C. de ungerska anspråken på
Trans-sylvanien och representerade sitt land vid den
tysk-italienska skiljedomen i Wien (aug. 1940),
som dock endast delvis tillgodosåg de ungerska
kraven. I dec. 1940 avslöt C. en vänskapspakt
med Jugoslavien.
Csanåd, Arad och Torontål [t/a’näd, a’rad,
tå’råntäl], komitat i s. ö. Ungern, på gränsen
till Rumänien; 1,988 km2, 177,000 inv. C. är
mycket bördigt och har stor produktion av vete
och majs. Huvudstad är Makö.
Csårdås [t/ä’rdäj] (av ung. csårda, bykrog),
ungersk nationaldans i två delar, den första i
långsam 4/4-takt (lassu), den andra i häftigt, vilt
jagande tempo i 2/4- el. 4/4-takt (frisca).
Csepel [tfä’päl], ö i Donau nedanför
Budapest; 257 km2. C. har grönsaks- och vinodling.
Csiky [t/i’ki], Gergely, ungersk
dramatiker (1842—91). 1875 vann C. med sitt lustspel
”A jöslat” (Oraklet) ungerska vet.-akad:ens
Te-lekipris. Hans tragedi ”Janus” och hans lustspel
”Az ellenållhatatlan” (Den oemotståndlige)
vun-no likaledes akad:s pris, och dramat ”A
prole-tårok” (1880) rönte en ovanlig scenisk framgång
samt översattes till flera språk, bl. a. danskan
(”Proletärer”). Omtyckta blevo flera andra
skådespel av C:s hand, särskilt lustspelet
”Nagy-mama” (Mormor). C:s samlade dramatiska
arbeten utgåvos 1882—94 i 18 bd.
C-skatt, Preliminär, se Debitering.
Csoma [t/å’ma], Såndor (Körösi-C.),
ungersk språkforskare (1787—1842). Han
studerade orientaliska språk och särskilt arabiska
vid univ. i Göttingen (1815—18), där han
fattade beslutet att uppsöka magyarernas urhem i
det inre av Asien. 1819—31 genomreste han
Egypten, Syrien, Bochara, Punjab, Kachmir m. fl.
länder. 1831 anställdes han som bibliotekarie hos
Asiatic Society i Kalkutta. C. gjorde tibetanska
språket och litteraturen tillgängliga för den
europeiska vetenskapen, framför allt genom sina
banbrytande arbeten ”A grammar of the Tibetan
language” (1834) och ”Essay towards a dictionary
Tibetan and English” (1835).
Csongråd [t/å’ijgräd]. 1) Ungerskt komitat
på båda sidor om Theiss; 1,991 km2, 162,000
inv. Stor majs- och veteproduktion samt
vinodling. Huvudstad är Szentes. — 2) Stad i
komi-tatet C., mitt emot Körös’ inflöde i Theiss;
26,000 inv. Kvarnar, flodhamn och livlig handel.
Ct, förk. för cent.
Cteni’za, se Minörspindlar.
Ctenoidfjäll, se Fiskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
