- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
177-178

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ctenolabrus - Ctenophora - CTH - Cu (kemi) - Cuandu - Cuanza - Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

Ctenolabrus—Cuba

178

Ctenolabrus, se Snultresläktet.

Cteno’phora [-f-], se Kammaneter.

CTH, förk. för Chalmers tekniska högskola.

Ctr, förk. för centner.

Cu, kem. tecken för en atom koppar (lat.
cuprum).

Cua’ndu, se Piggsvin.

Cua’nza, flod i Afrika, se Kuanza.

Cüba, Küba, off. Repüblica de Cuba,
republik i Västindien, omfattar ön C., den västligaste
och största av Stora Antillerna, samt omgivande
småöar, av vilka Isla de Pinos (3,057 km2) är
den största; 114,524 km2, c:a 5,1 mill. inv. (1949);
huvudstad: Habana. — Det omgivande
grundhavet, särskilt i s. av betydlig bredd, är
översållat av korallöar, rev och bankar, öama
skiljas från huvudön av svårnavigabla kanaler och
sund och bilda långsträckta kedjor, ss.
Saba-naarkipelagen och Jardines del Rey
(Camagüey-öarna) i n., Jardines de la Reina och
Canarreos-arkipelagen i s.; den senare ansluter sig till den
stora Isla de Pinos, geologiskt en del av
huvudön. Brant kust förekommer i s. ö. längs Sierra
Maestra, C:s mäktigaste bergskedja (Pico
Tur-quino 2,560 m ö. h.), en rest av den forna
västindiska kordilleran och uppbyggd av
eruptivberg-arter (diorit, granit m. m.). Resten av C.
bildar en relativt låg platå, med ofta sumpig kust,
uppbyggd av kritkalksten och -märgel,
diskor-dant överlagrade av tertiära lager; dess högsta
delar äro Sierra de los Örganos (960 m) och
Loma de Banao (1,700 m). Korallrev ovan
havsytan och djupa, förgrenade havsvikar tyda på
omväxlande landhöjning och -sänkning.
Karst-fenomen äro vanliga; s. kustens floder, av vilka
Rio Cauto är betydligast (330 km lång),
utmynna ofta i vidsträckta sumpmarker. —
Klimatet är tropiskt-oceaniskt och företer
obetydlig årlig temperaturväxling (medeltemp. för
sommaren 270, för vintern 210). C. har två
neder-bördsmaxima om året, näml, i maj—juni och i
sept.—nov. Minimiperioderna infalla under
senhösten och vintern. I prov. Pinar del Rio, s.
delen av prov. Habana samt på Isla de Pinos

är årsnederbörden 1,500—1,800 mm. i prov.
Matanzas, Santa Clara och Camagüey är den
1,300—1,400 mm samt i prov. Oriente 1,000—
1,300 mm. Den förhärskande vinden på ön är
nordöstpassaden utom under aug.—okt., då
växlande vindar råda. C. ligger inom orkanbältet
och har vid flera tillfällen fått känna på den
förstörelse, som dessa allt förhärjande stormar
kunna åstadkomma. I forna tider var C. en
mycket olämplig trakt för vit kolonisation, då
ön var en veritabel smittohärd för sådana
tropiksjukdomar som gula febern och malaria.
Genom dränering och andra förebyggande åtgärder
har man emellertid lyckats få bukt med dessa
sjukdomar. — C:s typiska växtformation är den
tropiska savannen, karakteriserad av palmer, ss.
Copernicia hospita och den praktfulla
kungs-palmen (Oreodoxa regid), samt barrträd, särskilt
Pinus caribea; regnskog förekommer på bergens
n. sluttningar. Djurvärlden överensstämmer med
det övriga Västindiens. Av C:s befolkning
utgöras 70 °/o av vita, 25 °/o av negrer el.
halvblod och 5% av mongolida folk. Den vita
befolkningen utgöres huvudsaki. av spanskättlingar
med något inslag av immigranter från
Sydöst-och Mellaneuropa och på Isla de Pinos av
nordamerikaner. Huvudmassan av befolkningen bor
på landsbygden, men c:a 30% bo i storstäderna.
Det officiella språket är spanska. Förutom
Habana (660,000 inv., 1943) märkas bland de större
städerna Marianao (125,000), Camagüey (81,000),

Provinsernas areal och folkmängd enl. census
1943.

Provinser Areal i km2 [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+}


Habana...................... | 8,221 1,235,939

Pinar del Rio1) ............! 13,500 398,794

Matanzas....................i 8,444 361,079

Santa Clara ................| 21,411 938,581

Camagüey ...................j 26,098 487,076

Oriente ....................! 36,850 1,356,489

Cuba .......................... 114,524 4,777,958

0 Inkl, ön Isla de Pinos.

C U BA

Pfüvmger: 1 Camagüey. 2 Habana,
3 SJ alarnas. k Oriente. 5 Pinar del

Rio. 6 Santa Clara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free