Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cuba - Vapen och flagga - Författning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Cuba
182
i loo centavos. En statlig
centralbank upprättades 1949.
Metersystemet är off.
antaget, men gamla spanska mått
och vikter äro ännu i bruk.
Vapen och flagga. V
a-pen: Skölden, på vilken
frygisk röd mössa, är delad
och har en ginstam, i vilken
på hav i blått liggande,
gyllene nyckel mellan 2 gröna
uddar. I bakgrunden
uppgående sol. 1 :a fältet 4
gånger ginstyckat i blått och
silver. 2:a fältet: landskap i
naturliga färger: 2 berg i
bakgrunden, framför dem en
palm. Skölden omgives av
en ek- och en lagergren. —
Flaggan har 5
horisontala band: blått, vitt, blått,
vitt, blått och är belagd med
röd spets (med stången som
bas) med en 5-uddig stjärna.
C:s författning är av 1940. Den verkställande
makten tillkommer en president, som utses på 4
år genom folkval, och den lagstiftande en
kongress på två kamrar, näml, senaten, som utses
på 8 år, och representanthuset, som utses på 4
år. Kvinnor ha rösträtt. Parlamentariskt
styrelsesätt är rådande. Landet är uppdelat i sex
provinser under var sin guvernör och provinserna
i municipier. Inom såväl provinser som
muni-cipier finnas folkvalda församlingar.
Historia. C. upptäcktes 1492 av Columbus och
erövrades 1511 ff. av spanjorerna. Habana blev
huvudpunkten för handeln mellan Spanien och
dess amerikanska kolonier. Under krigen omkr.
1800 var C. under dugliga styresmän, rätt
oberoende av Spanien och nådde ett visst välstånd.
Under 1800-talets förra hälft styrde spanska
generalkaptener absolutistiskt på C. Ett starkt
parti bland C:s kreoler önskade förening med
U.S.A., och tanken väckte på 1850-talet starka
sympatier där. Ett väntat initiativ från
presidenten J. Buchanan uteblev dock, och planen
förföll, sedan sydstaterna besegrats i
nordamerikanska inbördeskriget. Missnöjet med den
spanska styrelsen hade resulterat i spridda
res-ningsförsök, och 1868 utbröt under ledning av
advokaten Manuel Céspedes ett formligt uppror,
”tioårskriget”. Man fordrade politisk
likställighet med moderlandet, jämnare skatte fördelning,
bättre förvaltning och slaveriets avskaffande;
men Spanien avvisade kraven. Striden fördes
å ömse sidor med stor grymhet, brand och
plundringar voro vanliga. 1878 förmådde general
Martinez de Campos de upproriska till
underkastelse mot löfte om amnesti och reformer.
1886 avskaffades definitivt slaveriet. Den spanska
författningen av 1876 infördes 1881 på C., men
sockerkriser och de spanska ämbetsmännens
dåliga förvaltning förberedde jordmånen för ett
nytt uppror. Detta utbröt våren 1895 under
ledning av skalden José Marti och veteraner
Tobaksodling under tälttak.
från tioårskriget, främst M. Gömez och mulatten
Antonio Maceo. Under detta uppror härjades
särskilt de v. provinserna, och den spanske
generalen Valeriano Weylers hänsynslösa
krigföring och förödande koncentrationsläger för
civilbefolkningen möttes med andra grymheter från
insurgenterna. 15 febr. 1898 sprängdes
amerikanska slagskeppet ”Maine” i luften i Habanas
hamn. En våldsam pressagitation mot Spanien
uppblåstes i U.S.A. 20 april 1898 fordrade
U.S.A., att Spanien skulle draga bort sina
trupper från C., och Spanien svarade med
krigsförklaring. Under det korta s p a n s k-a m e r
i-kanska kriget instängdes en spansk
eskader under Cervera i Santiagos hamn, och 15
juli måste Santiago kapitulera. Genom freden i
Paris 10 dec. s. å. avstod Spanien från sina
rättigheter på C. ön styrdes 1899—1902 av
amerikanska militärguvernörer. Den 1900 valda
konstituerande församlingen åstadkom en
författning (21 febr. 1901), och ett av U.S.A. 12
juni s. å. genomdrivet tillägg till denna innebar
bl. a., att C. ej skulle få rätt att med
främmande makt ingå fördrag, som kunde minska
C:s oberoende, medan U.S.A. skulle få rätt att
intervenera på C., om så erfordrades, samt där
förvärva lämpliga marinbaser. Efter en resning
på ön 1906 begagnade sig U.S.A. av sin
inter-ventionsrätt och lade C. under direkt amerikansk
förvaltning, över huvud kom öns näringsliv
under fullständig kontroll av amerikanskt kapital;
alla viktigare företag på C. och större delen av
dess jord befinna sig i amerikansk ägo. 1908
upphörde emellertid den amerikanska
förvaltningen, och C. har sedan dess åtnjutit inre
politisk frihet. 1934 avstod U.S.A. genom ett
fördrag från rätten att intervenera. Det politiska
livet, som utmärkts av motsättningen mellan ett
konservativt och ett radikalt parti, har icke varit
särsk. lugnt, och sedan 1925 har landet i allm.
styrts diktatoriskt, 1925—33 av Machado samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
