Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cuba - Historia - Cubanit - Cucujo - Cuculidae - Cuculus - Cucumis - Cucurbita - Cucurbitaceae, kukurbitacéer - Cúcuta - Cuddalore - Çudra - Çudraka - Cuenca - Cuenca, Santa Ana de - Cuernavaca - Cueva, Juan de la - Cuevas del Almanzora - Cugnot, Nicolas Joseph - Cui, Cesar Antonovitj - Cuiabá - Cui bono? - Cuius regio, eius religio - Cujas el. Cujanus, Jacques de (Cujacius) - Cukor, George - Cul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Cubanit—Cul
184
efter dennes våldsamma avsättning 1933 av
arméns överbefälhavare Batista, som först 1940
själv övertog presidentposten. I flera avseenden
förde han en mot de amerikanska finansintressena
riktad politik. Utrikespolitiskt har C. dock
alltsedan sin tillkomst gått i U.S.A:s ledband. Det
förklarade 1917 Tyskland krig, deltog i
freds-konferensen 1919 och ingick som signatärmakt i
N. F. Efter U.S.A:s inträde i 2:a världskriget
i dec. 1941 förklarade det omedelbart Japan,
Tyskland och Italien krig samt slöt 1942 en
intim försvarspakt med Washington, vari det
bl. a. upplät områden till flygplatser. Batista
avgick som president 1944 och efterträddes av
R. Grau San Martin, denne i sin tur 1948 av
C. Prio Socarras.
Litt.: H. H. Bennett & R. V. Allison, ”The soils
of C.” (1928); F. A. Carlson, ”Geography of
Latin America” (1943); E. Fergusson, ”C.” (1946).
Cubanit, mineral, se Kubanit.
Cucüjo, se Eldflugor.
Cucülidae, se Gökfåglar.
Cucülus, se Göksläktet.
Cu’cumis, se Gurka.
Cucu’rbita, se Pumpa.
Cucurbitäceae, kukurbitacéer,
gurkväxter, omfattar c:a 800 arter, de flesta växande
i tropiska länder, i såväl Nya som Gamla
världen. De äro med få undantag nedliggande el.
medelst klängen klättrande örter med handnerviga,
ofta flikade och strävhåriga blad.
En art, den som klängväxt odlade
hundrovan, finns förvildad i s. och mellersta
Sverige. För sin snabba växt och sitt vackra
bladverk el. för sina egendomliga frukter odlas även
flera andra — arter av släktena Cucurbita,
Cyclanthera, Thladiantha, Trichosanthes m. fl. —
som prydnadsväxter på kalljord el. i växthus.
Frukterna av många kukurbitacéer spela en
betydande roll som födoämne, t.ex. gurka,
pumpa, melon och vattenmelon. Medicinska
egenskaper har k o 1 o k v i n t. Den hårda
fruktväggen av flaskkurbitsen (Lagenaria’)
nyttjas i varma länder till dryckeskärl o. dyl., och
av Tu/Ja-frukter beredas genom maceration
badsvampar, ”luff asvamp”.
Cücuta [ko’kota], huvudstad i dep. Santander
del Norte, Colombia, nära gränsen mot
Venezuela; 37,000 inv. Järnväg till flodhamnen
Villa-mizär. Handel med kaffe, som exporteras över
Maracaibo i Venezuela.
Cuddalore [kadalå’a el. -lö’a], stad i Indiska
unionen, 150 km s. om Madras; 61,000 inv.
Livlig handel; export av socker, oljefrö och
olje-kakor. Missionsverksamhet började 1737 utövas
i C., som numera är en av danska
missionssäll-skapets huvudstationer.
Qudra [Jö’dra], indisk kast, se Sudra.
Qudraka [Jö’draka], se Südraka.
Cuenca [kæä^ka], 1) Provins i det inre
Spanien, i Nya Kastilien; 17,062 km2, 333,000
inv. — 2) Huvudstad i C.i), vackert belägen vid
övre Jücar; 25,000 inv. C. har helt medeltida
prägel med stadsmurar och gotisk katedral från
1100—1200-talen.
Cuenca [kæä’t)ka], Santa Ana de C.,
huvudstad i prov. Azuay i s. v. Ecuador, c:a 2,500
m ö. h.; 50,000 inv., landets till storleken 3:e
stad. Tillverkning av stråhattar samt handel med
lantbruksprodukter. Universitet.
Cuernavaca [kæärnaæa’ka], huvudstad i
staten Morelos, s. Mexico, 60 km s. om Mexico
City, c:a 1,600 m ö. h.; 14,000 inv.
Rekreationsort.
Cueva [k<oä’æa], Juan de la, spansk skald
(omkr. 1550—omkr. 1609). Han har framför
allt betydelse som dramatiker. C. uppträdde mot
de ensidiga antikefterbildarna och försvarade
teoretiskt det spanska dramat i sin versifierade
poe-tik, ”Exemplar poético”. Hans bästa dramer
bygga på gamla spanska romanser (”Los siete
infantes de Lara”, ”Bernardo del Carpio” m. fl.)
och äro skrivna på lyriska versmått, varför C.
bildar en övergång mellan det äldre spanska
dramat och Lope de Vega.
Cuevas del Almanzora [kcoä’(oas Öäl -bå’ra],
stad i sp. prov. Almeria, vid floden Almanzora;
10,000 inv. Betydande järn-, silver- och blygruvor.
Cugnot [kynjå’], Nicolas Joseph, fransk
ingenjörofficer (1725—1804). Han var den
förste, som lyckades använda ångkraft för att
framdriva fordon, och byggde 1769 en liten
ång-vagn på tre hjul, avsedd för fyra personer. ”C:s
ångvagn”, som ej vann omedelbar framgång på
grund av regleringens ofullkomlighet, plägar
nämnas som en föregångare till lokomotivet.
Cui [kui’], Cesar Antonovitj, rysk
tonsättare och musikskriftställare (1835—1918). Han
var urspr. militär men ägnade sig tidigt med
allvar åt musiken, slöt sig på 1870-talet till
ungryska skolan och skrev även uppsatser om rysk
musik. C:s rika alstring omfattar operor,
orkesterstycken (med och utan program) och
solosånger.
Cuiabå, se Cuyabå.
Cui’ bo’no?, lat., eg. ”Till vad gott?” Till
vadjiytta? Vad tjänar det till?
Cui’us re’gio, ei’us reli’gio, lat., ”landets
religion följer härskarens”, en under
reformationstidevarvet härskande grundsats, fastslagen vid
religionsfreden i Augsburg (1555) och westfaliska
freden (1648).
Cujas [ky$ä’s], el. Cujaus, Jacques de
(lat. namnform Cujacius), fransk rättslärd
(1522—90), lärare i romersk rätt vid flera
högskolor, slutligen i Bourges. C. räknas som
grund-läggare av den historiska skolan inom
rättsvetenskapen genom textkritiska undersökningar av
”Corpus juris civilis” och sina kommentarer
därtill.
Cukor [kjö’ka], George, amerikansk
filmregissör (f. 1899). Han blev regissör i
Hollywood 1931 och har gjort en rad
uppmärksammade inspelningar, bl. a. ”Middag kl. 8”, ”Unga
kvinnor”, ”David Copperfield”, ”Romeo och
Julia”, ”Kameliadamen” och ”Tvillingarna” med
Greta Garbo samt ”Gasljus” med Ingrid
Bergman och Charles Boyer.
Cul [ky], fr., stjärt. — C.-de-lampe [-[-da-lä’p],-] {+[-da-
lä’p],+} ornamentalt slutstycke i bok. — C.-de-sac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
