Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Czerny, Adalbert - Czerny, Carl - Czerny, Vincenz - Częstochowa - Czibulka, Alphons - Czinner, Paul - Czolbe, Heinrich - Czuber, Emanuel - Czuczor, Gergely - Cöster, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Czerny—Cöster
240
Klostret Jasna Göra i Czestochowa.
Breslau och Strassburg, sedan 1913 i Berlin.
Han har gjort betydelsefulla forskningar om
näringsrubbningar hos späda barn.
Czerny [t/ä’rni], Carl, österrikisk pianist
och tonsättare (1791—1857) ; lärjunge av
Beetho-ven och Clementi. Han vann sin största
berömmelse som lärare och utbildade en mängd
sedermera framstående pianister (däribland Liszt).
Hans studieverk skattas ännu högt. De oftast
anlitade äro ”Schule der Geläufigkeit” och
”Schu-le der Fingerfertigkeit”.
Czerny [t Jä’rni], V i n c e n z, tysk kirurg
(1842—1916), prof, i Heidelberg 1877—1912. C.
skrev en mängd avh. om exstirpation av
struphuvudet, matstrupen, njuren och livmodern, om
mag- och tarmresektioner, om radikaloperation för
bråck m. m. Han var från 1906 ledare av
institutet för experimentell kräftforskning i
Heidelberg.
Czestochowa [t/ästå^å’va], stad i s. v. Polen,
i voj evodskapet Kielce, vid övre Warta; 100,000
inv. C. är en viktig järnvägsknutpunkt och ett
av Polens största industricentra med bl. a. 17
större textilfabriker. Utom textilindustri finnes
även metall-, trä-, kemisk-, pappers- och
livsmedelsindustri. C. har många ämbetsverk, skolor,
ett betydande museum, astronomiskt
observato-rium och 3 bibliotek. I C. ligger klostret Jasna
Göra med en undergörande madonnabild, det
katolska Polens mest betydande helgedom, årl.
besökt av omkr. 200,000 pilgrimer från alla
landets delar. Klostret, som grundlädes i slutet på
1300-talet, blev med tiden en stark fästning, som
vid olika tillfällen fått utstå belägringar. Bl. a.
försvarade sig klostret 1655 framgångsrikt mot
en svensk belägringsarmé. Denna belägring blev
en vändpunkt i hela kriget såsom den tändande
gnistan till en allmän resning mot svenskarna.
Staden utsattes för bombardemang av tungt
tyskt artilleri 1939.
Czibulka [tsibo’lka], Alphons, ungersk
musiker (1842—94), militärkapellmästare i Wien,
berömd för sina danskompositioner och operetter.
Czinner [tsi’-], Paul, filmregissör av
ungersk härstamning (f. 1891), verksam i tysk,
engelsk och amerikansk film. C. debuterade som
regissör i Tyskland med ”Nju” (1924). Sedan
följde en rad tyska filmer, bl. a. ”Modellen från
Florens” och ”Donna Juana”, samtliga med
Elisabeth Bergner, med vilken C. var gift
upprepade gånger och som spelat den kvinnliga
huvudrollen i samtliga hans filmer. Sina största
filmframgångar vunno bägge med ”Ariane” (1930)
och ”Trånande läppar” (1932), två psykologiska,
erotiska kvinnoskildringar. 1933 följde C.
Elisabeth Bergner till England, och där inspelade de
tillsammans ”Lilla kejsarinnan” (1934), ”övergiv
mig icke” (1935), ”Som ni behagar” med Bergner
som Rosalind (1936), ”Gabrielle”, en nyinspelning
av den tyska succén ”Trånande läppar”, (1937)
och ”Stulet liv” (1938). Vid krigsutbrottet 1939
reste bägge till Amerika.
Czolbe [tjå’lba], Heinrich, tysk filosof
(1819—73), militärläkare i Königsberg. Han
föreställde sig verkligheten som ett samspel mellan
materiella atomer, organiska krafter och själsliga
element. Han närmade sig slutligen spinozismen.
Som etiker påyrkar han, att människan skall låta
sig nöja med den givna världen. Bland C:s
arbeten märkas ”Die Grenzen und der Ursprung
der menschlichen Erkenntnis” (1865) och
”Grund-züge einer extensionalen Erkenntnistheorie” (1875).
Czuber [tjö’-], Emanuel, österrikisk
matematiker (1851—1925), från 1891 prof, vid
tekniska högskolan i Wien. I sin mycket kända
lärobok ”Wahrscheinlichkeitsrechnung und ihre
Anwendung” (1, 5 :e uppl. 1938, 2, 4:e uppl. s. å.)
gav han för första gången en samlad
framställning av den klassiska sannolikhetsläran och dess
tillämpningar på matematisk statistik och
för-säkringsvetenskap.
Czuczor [tso’tsår], G e r g e 1 y, ungersk
skald och lexikograf (1800—66). Han ingick
1817 i benediktinorden. C. gjorde sig känd genom
hjältedikterna ”Az augsburgi ütközet” (1824;
Slaget vid Augsburg), och ”Botond” (1833),
båda på hexameter i klassisk stil och utmärkta
av en fängslande naiv objektivitet. C:s lyriska
dikter, som väl träffade folkvisornas enkla, friska
ton, vunno ännu större popularitet. Ungerska
vet.-akad., vars ledamot han var, gav C. i
uppdrag att utarbeta en ungersk ordbok, som
avslutades 1874 av hans medarb. J. Fogarasi. Den
hör till de grundläggande arbetena i ungersk
språkvetenskap. C :s samlade poetiska arbeten
ut-gåvos 1899 i 3 bd med biogr. av Irén Zoltväny.
Cöster [kö’ster], Fredrik Bernhard,
militär, författare (1797—1878). Han publicerade
bl. a. diktsamlingen ”Myosotis” (1862) och är
mest känd som förf, till sången ”Hell dig, du
höga Nord”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
