- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
241-242

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - D/A - Daa, släkt - Daa el. Daae, släkt - Daa, 1. Ludvig (publicist) - Daae, 2. Ludvig (politiker) - Daae, 3. Ludvig (historiker) - Daalder el. rijksdaalder - D’Abernon, Vincent - Dabit, Eugène - Dabo, Leon - Dąbrowa Górnicza - Dąbrowski, Ignacy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

D—Dabrowski

242

Där fjärde bokstaven i de flesta
europeiska språks alfabet. I de flesta
nyeuropeiska språk har d samma
ljudvärde som i svenskan; i nygrekiskan och, då det
står efter vokal, i danskan uttalas d nästan med
samma ljud som det tonande eng. t/j-ljudet; i
tyskan uttalas d i slutet av ord som t. — Som
musikterm betecknar D andra tonen i den
diatoniska skalan (i romanska länder kallas
tonen re). Som förk. betyder d högra handen
(dextra manus) el. diskantstämman (discantus).
Som romerskt taltecken är D = 500, D = 5,000.

D nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar. I
rom. inskrifter betyder det Deus (gud),
förnamnet Decimus, dominus (herre), datum, dies (dag)
m. m. Vidare är D el. d förk. för den (datum),
debet, penny el. pence, för Södermanlands län
(å bilskyltar), internationellt för Tyskland,
vidare för iltelegram (fr. dépéche), inom kemin för
deuterium.

D/A, förk. för handelstermen documents
against acceptance, som innebär, att
skeppnings-dokument (konossement) utlämnas till
varumot-tagaren, sedan säljarens växel accepterats.

Daa [då], dansk adelssläkt, känd från
1300-talet. Bland dess medl. märkas riksamiralen
Claus D. (1579—1641) och amiralen Jörgen
D. (d. 1619), som under Kalmarkriget utmärkte
sig vid operationerna utanför Älvsborg. Ätten
utslocknade på svärdssidan med generalmajor
Gregers D. (1658—1712), som stupade i slaget
vid Gadebusch.

Daa el. D a a e [då], norsk släkt, känd sedan
1600-talets mitt.

1) Ludvig Kristensen Daa, publicist,
politiker och lärd (1809—77). Han var 1835—37 doc.
i historia vid univ. i Kristiania, 1839—51 var han
statsrevisor och 1845—71 stortingets arkivarie.
Som lärare vid katedralskolan i Kristiania
(fr. o. m. 1850) utgav han flera läroböcker i
historia och geografi. 1862 blev han lektor och
1867 prof, i historia vid univ. Tidigt förtrogen
med engelsk liberal politik, tog D. själv en
framträdande del i norsk politik. 1840—43 utgav han
tidningen Granskeren, som arbetade för liberala
reformer. D. valdes 1842, 1845 och 1854 till led.
av stortinget, närmade sig en tid bondegruppen
men var för självständig för att underordna sig
något parti. D. var en av sitt lands bästa
publicister.

2) Ludvig Daae, den föreg:s kusins son,
ämbetsman och politiker (1829—93). Han blev
1856 overretssakförer och 1876 sorenskriver i
Söndmör samt 1889 tullkassör i Kristiansand. D.
tillhörde 1859—79 och 1886—88 stortinget, var
1871—79 president i lagtinget och stod i politiskt
avseende Johan Sverdrup nära. I dennes ministär
var han juni 1884—april 1885 försvarsminister.
D:s ”Politiske dagböker og minner” äro utg. i
3 bd 1930—45.

3) Ludvig Ludvigsen Daae, den föreg :s
syssling, historiker (1834—1910). Han blev 1869
universitetsbibliotekarie och 1876 prof, i historia
vid univ. i Kristiania. D. bedrev omfattande
arkivstudier i in- och utlandet och utmärkte sig

för en fängslande framställning i både tal och
skrift. Särsk. studerade han Norges historia
under 1400- och 1500-talen, unionen med Danmark
och reformationens införande, därjämte
kyrko-och stadshistoria. Bland hans arbeten märkas ”Det
gamle Christiania” (2:a uppl. 1891), ”Norges
helgener” (1879) och ”Kong Christiern den
förstes norske historie 1448—58”. D. förfäktade som
talare och i pressen med stor iver konservativa
synpunkter. — Litt.: W. Munthe, ”Prof. L. D.
En minnesbok” (1944).

Daalder [dä’l-] el. rijksdaalder [räjks-],
holl., ”daler”, nederländskt från 1600-talet till
1816 präglat silvermynt av 1V2 guldens värde
(= 30 stuivers = 150 cent).

D’Abernon [dä’banan], Edgar Vincent,
Viscount of Stoke D’A.; engelsk diplomat,
finansman (1857—1941). Han var 1883—89
finansrådgivare åt egyptiska regeringen, på vilken post
han bl. a. genomförde en egyptisk myntreform.
1889—97 var han ledande direktör för
Ottomanska banken i Konstantinopel. Han var 1899—1906
medlem av underhuset (konservativ) och 1912—17
ordf, i kommissionen för handeln med dominions.
Som ambassadör i Berlin 1920—26 hade han
stor andel i Dawesplanen 1924 och påverkade i
synnerhet Stresemann till den
samförståndspoli-tik, som inleddes med Locarnokonferensen 1925
och bekräftades med Tysklands upptagande i
N. F. 1926. Skrifter: ”An ambassadör of peace”
(3 bd, 1929—30), ”The economic crisis—its
causes and the cure” (1930), ”Portraits and
appreciations” (1931).

Dabit [dabi’], Eugène, fransk författare
(1898—1936). D., är den mest betydande
företrädaren för ”populismen”, en riktning inom
fransk mellankrigslitteratur, som ville skildra det
utpräglat folkliga i den franska huvudstaden.
Han blev beaktad för sin debutbok, romanen
”L’hötel du Nord” (1929), en skildring av ett
parisiskt arbetarhotell. Han fortsatte sina
skildringar ur parisiskt arbetarliv i romanerna ”Petit
Louis” (1930), ”Villa Oasis, ou les faux
bour-geois” (1932), ”Faubourgs de Paris”(i933), ”Un
mort tout neuf” (1934), ”L’ile” (s. å.) och ”La
zone verte” (1935). ”Train de vies” (1936) är en
saml. noveller med ett förord, där D. framlägger
sina estetiska idéer. Postumt utkommo ”Les
maitres de la peinture espagnole” (1937), en
studie över El Greco, Velåzquez och Goya, ”Le
mal de vivre” (s. å.), en roman, och ”Journal
intime 1928—1936” (1939).

Dabo [déi’båu], Leon, amerikansk målare
(f. 1868). Utbildad i Paris och Italien, gjorde sig
D. på 1890-talet känd genom
monumentalmålningar (freskocykeln ”Kristi liv” i Johannes
dö-parens kyrka i Brooklyn m. m.), ägnade sig
efter sekelskiftet åt landskapsmåleriet.

Dqbrowa Gornicza [dåbrå’va gornji’t/a], ty.
Dombrau, stad i s. v. Polen, vojevodskapet Kielce,
ö. om Bqdzin. Huvudort i D q b r o w a s t e
n-kolsdistrikt.

Dabrowski [dåbrå/skji], I g n a c y, polsk
författare (1869—1932). D :s mästerverk är den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free