Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daedalus - Daedalus (årsbok) - Daehn, Woldemar Carl von - Dafne (mytologi) - Dafne (förstad) - Dafnis - Dag (tid) - Dag (berg) - Dag (sagokung) - Daga (härad) - Daga (kontrakt) - Daga (storkommun) - Dagbefäl - Dagbladet (dansk tidning) - Dagbladet (norsk tidning) - Dagblindhet el. nyktalopi - Dagbok - Dagbot el. dagsbot - Dagbricka - Dagbrott - Dagbrytning - Dagbåge - Dagcirkel - Dagdrömmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Daedalus—Dagdrömmeri
248
Dae’dalus, se Daidalos.
Daedalus [dé’-], Tekniska muséets årsbok,
utgiven sedan 1931.
Daehn [dän], Woldemar Carl von,
finländsk militär och ämbetsman (1838—1900).
Han avancerade som officer i Finland och
Ryssland till generalmajor, återvände till hemlandet
1882 som guvernör i Viborgs län och blev 1885
led. av Finlands senat samt 1891
ministerstatssekreterare för Finland. Till en början stod D.
främmande för de konstitutionella finländska
synpunkterna. Han vaknade dock snart till insikt
om nödvändigheten av en mindre eftergiven
politik och vann erkännande för sitt uppträdande
inom den s. k. Bungeska kommittén för
kodifi-kation av Finlands grundlagar (1892—93) samt
särsk. för sin insats vid tillkomsten av Nikolaus
II :s regentförsäkran (1894). D. föll snart i onåd
hos kejsaren och åtnjöt ej heller odelat förtroende
i Finland. Han tog avsked 1898 och flyttade till
utlandet.
Da’fne (lat. Da’phne), Apollons älskade, som
undflydde hans kärlek och förvandlades till ett
lagerträd för att undgå hans omfamning. Lagern
betraktades också som ett åt Apollon helgat träd.
DaTne, fordom förstad till Antiokia i Syrien,
berömt för sin stora vatten- och skuggrika lund
med Apollons tempel. ”D :s lustgård” var en
omtyckt vistelseort för de seleukidiska konungarna
och förnäma romare samt beryktad för yppigt,
utsvävande liv.
DaTnis (lat. Da’phnis), en älsklingsgestalt i
den antika herdedikten, som brukar låta denne
herdeyngling uppträda på Sicilien (Etna). Då
han bröt sitt trohetslöfte till sin älskade, nymfen
Echenais, blev han blind. I Theokritos’ första
idyll framställdes han såsom den, som lider och
dör av kärlekssmärta.
Dag, motsatsen till natt, den tid, under
vilken solen befinner sig över horisonten.
Dag, turk., berg.
Dag, svensk sagokung av Ynglingaätten,
omtalas i Ynglingatal, i ”Historia Norvegiae” och
av Snorre. Den senare berättar, att D. förstod
fåglarnas språk och att han som kunskapare
brukade en sparv. Då denna dräptes i Reidgotaland,
for D. dit med en krigshär, vann seger men
dräptes på hemfärden av en träl.
Daga, härad i inre Södermanland,
Södermanlands län; 425,15 km2, 7,413 inv. (1950);
omfattar socknarna Frustuna, Kattnäs, Björnlunda,
Gryt och Gåsinge-Dillnäs. D. tillhör Nyköpings
domsaga, ingår i Gripsholms fögderi och Daga
kontrakt i Strängnäs stift.
Daga, kontrakt i Strängnäs stift; omfattar 7
pastorat: Björnlunda; Frustuna och Kattnäs;
Gryt; Gåsinge-Dillnäs; Trosa—Vagnhärads
församling och Trosa stad; Väster ljung, samtl. i
Södermanlands län, samt Vårdinge i Stockholms
län.
Daga, storkommun i Södermanlands län;
omfattar socknarna Björnlunda, Gryt och
Gåsinge-Dillnäs; 315-,88 km2, 4,388 inv. (1950).
Dagbefäl. Vid regementen och kårer beordras
regementsdagbefäl (dagmajor, -kapten, -löjtnant,
reg.-dagunderofficer) med uppgift att, särsk.
under de tider ord. befäl är frånvarande från
etablissementet, övervaka ordningen, ingripa
vid eldfara, övervaka vakttjänsten samt förrätta
vissa förvaltningsgöromål. Ordningen och inre
tjänsten handhaves vid kompani av
kompanidag-befäl (dagunderofficer, -korpral). Vid bataljon
kan batalj onsdagbefäl beordras. D. skall i regel
uppehålla sig vid truppförbandet. Vid
förläggning i fält biträder d. vederbörande chef vid
övervakande av den gemensamma inre tjänsten,
vakttjänsten och ordningen m. m. Vid större
staber tjänstgör vanl. en officer som dagofficer.
Dagbladet, dansk daglig tidning, grundades
1851 av C. S. A. Bille och förfäktade
national-liberala idéer. D:s stora framgång under Billes
skickliga ledning fortsatte under V. Topsöe
(1872—81). Efter dennes död blev D. ett
konservativt organ och sackade alltmera tillbaka. 1891
övergick D. till den Ferslewska sammanslutningen
och blev sedan närmast en avläggare till
Natio-naltidende, tills den upphörde 1930.
Dagbladet, norsk daglig tidning, utg. i Oslo,
grundad 1869, organ för vänstern. Under den
tyska ockupationen av Norge under 2:a
världskriget blev Einar Skavlan, som var chefred,
sedan 1915, nödgad att avgå 1940 och
efterföljdes av D:s nyhetsred., förf. Gunnar Larsen. I
april 1943 upphörde D. på tysk order men
började åter utkomma efter befrielsen 1945, varvid
Skavlan återinträdde som chefred, och Larsen
åter blev red. för nyhetsavd. D. har alltid
redigerats i utpräglat radikal anda och har spelat en
viktig roll i den norska kulturdebatten.
Dagblindhet el. n y k t a 1 o p i, sämre
synförmåga i dagsljus än i skymning (ej blindhet),
”nattsynthet”. Vanligast en följd av centrala
hornhinne- el. linsgrumlingar, som störa
seendet, då pupillen vid god dager sammandrages,
men ej göra sig så mycket gällande, då
pupillen vid nedsatt belysning vidgas.
Dagbok, se Bokföring, sp. 388.
Dagbot el. dags b o t, böter, beräknade
efter antalet dagar i förhållande till visst
faktum (se vidare Böter). D. benämnas även ofta de
viten, vilka i kontrakt om byggnads uppförande el.
leveranser bestämmas, om arbetet ej blir färdigt å
avtalad tid.
Dagbricka, se Vaktbricka.
Dagbrott, arbetsställe för mineral- el.
malmfångst medelst dagbrytning (se d. o.).
Dagbrytning, tillgodogörande av en
mineral-el. malmtillgång medelst arbete i öppna
arbetsrum i ”dagen”. D. sker dels i bergssluttningar,
dels i öppna sänkningar. Exempel på d. i
bergssluttning erbjuda i Sverige Kirunavara,
Luossa-vara och Gällivare malmberg.
Dagbåge, den del av en himlakropps
dagcirkel, som ligger över horisonten och vari
kroppen sålunda är synlig för oss. Den under
horisonten belägna delen kallas nattbåge.
Dagcirkel, den med världsekvatorn parallella
cirkel, som en himlakropp beskriver vid
himlavalvets skenbara dagliga rotation.
Dagdrömmeri, fritt fantiserande över
önsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
