Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daggmaskar - Daggorm - Daggpunkt - Daggskålsläktet - Daggvide - Daggört - Daghjälp - Dagjämning - Dagjämningspunkt - Dagkapten, Dagkorpral - Daglig period - Dagligt Allehanda - Daglig variation - Daglilja - Daglöjtnant - Daglösen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Daggorm—Daglösen
256
i gången, sträcker ut bakändan genom sitt hål
och placerar sin av på näring utsugen jord
bestående lilla exkrementhög på marken invid hålet.
D. spela, som Darwin först påvisat, en enorm
roll för uppkomsten av finaste mylla (humus)
genom att i sin tarm mekaniskt och kemiskt
bearbeta stora massor jord, som de sedan
avlagra på jordytan; deras alkaliska
matsmältningsvätskor neutralisera härvid humussyrorna. Genom
sina gångar och vandringar uppluckra de jorden
och bidraga till dess genomluftning och
dränering. Antalet d. på en hektars område har
beräknats kunna uppgå ända till 100,000. D.
bereda sålunda marken i våra ängar, åkrar,
trädgårdar och även lövskogar. D:s jordtransporter
upp till markens yta föra med sig, att föremål,
t. ex. stenar, långsamt sjunka ned i jorden, i
det att d. kring dem upphopa jord, som de grävt
bort under dem. Röd sand, som utströtts på en
åker, låg enl. Darwin efter 7 år 4 cm under
ytan.
D. finnas ända till Grönland i n. och
Eldslandet i s. De i Norden viktigaste arterna
tillhöra släktena Lumbricus och Allolobophora-, till
det förra hör stora daggmasken,
Lumbricus terrestris (intill 30 cm lång). Vissa
tropiska d. nå storleken av en medelstor orm med
en längd av över 3 m.
Daggorm, se Ormdrag.
Daggpunkt, se Dagg.
Daggskålsläktet, Alchemi’lla, växtsläkte av
fam. Rosaceae, utmärkt genom små gröngula
blommor med enkelt, vanl. 4-taligt hylle (med
”ytterfoder”), 4 el. färre ståndare och vanl. ett
inomsittande fruktämne. En art, daggkåpan,
Alchemilla vulgaris, som har grunt handflikade
blad, är vanlig på ängsmark o. dyl. i hela
Sverige och splittrad i flera mycket konstanta
underarter. Denna underarternas konstans står i
samband därmed, att äggcellen i fröämnet
utvecklar sig till
växtämne
parteno-genetiskt (d. v. s.
utan föregående
befruktning),
varigenom korsning
omö j liggöres.
F j ä 1 1 k å p a n,
Alchemilla alpina,
med djupt
handflikade, nästan
fingrade, undertill
vitludna blad, växer
på torra platser;
tillhör
huvudsakligen våra
fjälltrakter.
Daggvide, se
Salix.
Daggört, se
Drosera.
Daghjälp, se
Arbetslöshetsförsäkring.
Daggkåpa.
Dagjämning, den tidpunkt, då solen står i
himmelsekvatorn och dag och natt följaktligen
äro lika långa. Emedan ekvatorn har två
skärningspunkter med ekliptikan, har året två sådana
dagar, vårdagjämningen (21 mars) och
höstdagj ämningen (23 sept.). De punkter
av ekvatorn, i vilka en sådan skärning inträffar,
kallas dagj ämningspunkter. De äro icke
fasta utan förflytta sig årl. omkr. 50" från ö.
till v.
Dagjämningspunkt, se Dagjämning.
Dagkapten, Dagkorpral, se Dagbefäl.
Daglig period, se Periodisk variation.
Dagligt Allehanda, annonsblad, senare politisk
tidning i Stockholm. Som bilaga till det av
Peter Momma utgivna Stockholms Weckoblad
medföljde 20 okt. 1767 en annonsbilaga,
Allehanda. Nämnda år utkommo av denna 32
nummer, fr. o. m. det q:e under namnet Dagligt
Allehanda. Är 1771 skildes D. A. från
veckobladet och utvidgades, särskilt sedan redaktören,
assessorn Johan Pfeiffer, 1785 erhållit privilegier
på införandet av flera off. meddelanden. Texten
utgjordes till stor del av insända artiklar på
vers och prosa. Efter att ha haft växlande ägare
övergick tidningen dec. 1823 till J. P. Theorell,
som 1824 utvidgade formatet från liten till stor
kvart. S. å. hade Stockholms Dagblad uppsatts
som annonsblad, och D. A. förvandlades i
samband därmed till politisk tidning. Från 1833
övertogs redaktionen av N. Arfwidsson och W. F.
Dalman, och följ, år utvidgades formatet till liten
folio. Arfwidsson trädde snart tillbaka, men
Dalman förblev redaktör till 1847; han gav
tidningen dess politiska färg och betydelse och kom flera
gånger i kollision med indragningsmakten.
Dalman följdes av E. M. Lindman, som 12 febr.
1849 lät D. A. upphöra som självständig tidning.
Prenumeranterna fingo i stället morgonupplagan
av Stockholms Aftonpost, ”Morgonposten el. det
Nya D. A.” (1849—50). Dessa båda tidningar
uppgingo därefter i tidningen Bore, vilken jan.
—nov. 1851 hade som undertitel Dagligt
Allehanda i Stockholm. Samma undertitel hade dec.
1851-—nov. 1859 den av J. A. Hazelius uppsatta
Svenska Tidningen. Bland medarbetare i D. A.
må nämnas J. G. Rothman, C. J. L. Almquist
(1840—41), S. A. Hedlund (1847—48), H.
Schön-beck och G. Swederus.
Daglig variation kallas med ett gemensamt
namn alla under dygnet förekommande
förändringar av ett geofysiskt fenomen.
Daglilja, Hemer o ca’llis, släkte bland
liljeväxterna, utmärkt genom kort rotstock (ej
lök) och gräslika blad. Blommorna äro
trattlika med nedtill sammanvuxna kalkblad och vanl.
nedböjda ståndare. Hemerocallis flava, med gula,
välluktande blommor, och Hemerocallis fulva, med
brungula, luktlösa blommor, odlas ofta i
trädgårdar.
Daglöjtnant, se Dagbefäl.
Daglösen, sjö i ö. Värmland, Gullspångsälvens
flodområde; 7,2 km2, 128 m ö. h. Vid n. ändan
ligger Filipstad. D. är även namn på en vid
sjön belägen järnvägsstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
