Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagö - Dagösvenskarna - Dagöholm - Dahl, Adrian - Dahl, 1. Andreas - Dahl, 2. Christopher - Dahl, Balduin - Dahl, 1. Frans (skolman) - Dahl, 2. Adolf - Dahl, Frantz (rättslärd) - Dahl, 1. Gustaf - Dahl, 2. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Dagöholm—Dahl
264
delse att årl. betala en viss penningsumma,
befriad från allt arbete till orden. Den estniska
befolkningen däremot var fortfarande underkastad
dagsverksbördor. Under 1600-talet tvungos dock
även svenskarna att göra dagsverken. 1780 gav
en greve Stenbock, ägare till gods i socknen
Reigi, där svenskarna voro talrikast, sina bönder
frihet mot villkor, att de skulle taga tillbaka sina
klagomål och antaga ett — på sex månader
upp-sägbart — kontrakt, som lovade dem personlig
frihet och allehanda förmåner. Bönderna gingo
in härpå men fingo kort därefter kontraktet
uppsagt och blevo ålagda att flytta 1 mars 1781.
Strax därefter blevo de genom en ukas
”benådade” med nya bostäder i Sydryssland, och
i aug. 1781 måste de, gamla och unga, till ett
antal av c:a 1,200, lämna D. 300 pers,
dukade under för resans besvärligheter, och i
maj 1782 kom det sorgliga tåget till Dnjepr,
där utvandrarna slogo sig ned i Gammelsvenskby.
I Reigi kvarstannade de svenskar, som lydde
under prästgården där. Dessa, liksom den andra
svenska kolonien på D., Kärdla, hade under
1800-talet en ojämn kamp att föra mot estnisk
nationalitet och svåra yttre förhållanden. Omkr.
1850 uppgivas svenskarna på dessa båda orter
tills, ha utgjort 290 pers., av vilka dock större
delen bortlagt svenskan till dagligt bruk.
Uppblandningen med esterna gick snabbast i Kärdla;
1902 syntes svenskan helt utplånad; dock levde
till 1934 den sista kvinna (f. 1837), som ännu
mindes något av dialekten där. I Reigi
räknades 1902 40 å 50 svenskar, men endast i ett
hem var svenskan hemspråk.
Av de undersökningar, som fil. lic. Nils
Tiberg somrarna 1923—34 utförde på D.
framgår, att den svenska dialekten där sluter
sig nära till de övriga svenska dialekterna
inom Estland och ännu mycket närmare, av
naturliga skäl, till Gammelsvenskbydialekten.
Liksom samtliga dessa s. k. baltisk-svenska mål
utmärkes Dagösvenskan av flera påfallande
ålderdomligheter i ljud- och formlära, t. ex. de
gamla diftongernas bevarande (äi för isl. ei
och ey, öu för isl. au), en formrik adjektiv- och
verbböjning m. m., men å andra sidan tillika
av många säregna drag; som exempel på dylika
må nämnas, att ordbegynnande tv utvecklats till
f (t. ex. få, två), hi (högsv. hj) till si (t. ex.
siul, hjul), hw (äldre högsv. hv) till kv (t. ex.
kvasser, vass). — Litt.: N. Tiberg, ”Dialekt
-och folklivsforskning bland Estlands svenskar” (i
”Svio-Estonica”, 1936).
Dagöholm, erkänd alkoholistanstalt i Lerbo
socken, Södermanlands län, med 40 vårdplatser,
främst avsedda för s. k. ungdomsalkoholister.
D. äges av Godtemplarorden.
Dahl, Gustaf Adrian, kompositör (1864—
1935)elev av Hilda Thegerström, L. Norman
och V. Heinze samt av Widor i Paris. Han
utgav flera pianostycken och sånger, som visa
en viss påverkan av fransk skola. D.
framträdde på 1880-talet även som pianist.
Dahl. 1) Andreas D., botanist (1751—89).
Han blev fil. kand, i Uppsala och på Linnés
rekommendation vårdare av -C. Alströmers
na-turaliesamling i Göteborg och botaniska trädgård
i Kristinedal; 1786 med. dr i Kiel och 1787 med.
adjunkt och botanices demonstrator vid Åbo
universitet. Vid Linnés död försökte D. förgäves
rädda hans dyrbara samlingar åt Sverige. Efter
D. är växtsläktet Dahlia uppkallat.
2) Christopher D., den föreg:s bror,
universitetslärare, språkforskare och
psalmförfattare (1758—1809. Han blev prof, i grekiska
i Uppsala 1790 och tillika kyrkoherde i Näs
prebendepastorat 1796 samt s. å. medlem av
bibelkommissionen och 1800 teol. dr. Flera av
D:s psalmbearbetningar (tryckta 1807) upptogos
av hans lärjunge Wallin i 1819 års psalmbok.
Hans läroböcker, en latinsk (1796) och en
grekisk (1809) grammatik samt en grekisk läsebok
(1808), hade länge i nya uppl. vidsträckt
användning.
Dahl, B al du in, dansk musiker (1834—91),
Lumbyes efterträdare 1874 som anförare av
Tivoliorkestern. Han skrev på sin tid omtyckt
dansmusik.
Dahl. 1) Frans Johan Wilhelm D.,
skolman, politiker (1825—88), rektor vid
Sölvesborgs läroverk från 1858, led. av A. K. 1872
samt 1878—8j. av F. K. 1883—88, led. av
Tullkommittén 1879—82. D. var en av de mest
oförtrutna och kunniga medlemmarna av det
framväxande protektionistiska parti, som upptog
striden mot frihandelsgrundsatserna i Sverige.
1880 stiftade D. en förening av tullvänner under
namnet Det svenska arbetets vänner.
2) Peter Adolf D., den föreg:s son, jurist,
kommunalman, politiker (1868—1930), rådman i
Kristianstad 1904—16; led. av F. K. 1912—19
och 1924—30 (höger). Juni 1929—juni 1930 var
han finansminister i A. Lindmans 2:a ministär.
Dahl, Frantz Johannes, dansk rättslärd
(1869—1937). Han blev byråchef i
kultus-ministeriet 1908, statsrådssekreterare 1916 och
prof, i rättsvetenskapens historia vid
Köpenhamns univ. 1919. Han utgav bl. a. ”Juridiske
profiler” (1920), ”A. S. örsted som retslærd”
(1927) och ”Hovedpunkter af den danske
rets-videnskabs historie” (1936).
Dahl. 1) Frans Gustaf Abraham D.,
arkitekt (1835—1927). Efter studier vid
Konstakademien 1851—64 och studieresor 1864—69
var han verksam i Stockholm som arkitekt. D.
var lärare vid Tekniska högskolan, och vid
Konstakad. och tjänsteman vid
överintendents-ämbetet, där han var förste intendent 1897—1903.
D. var en kunnig och gedigen arkitekt. Bland
hans arbeten märkas det högt uppskattade Kungl.
biblioteket (1871—77).
2) Carl Georg Valdemar D., den föreg:s
kusins son, trädgårdsman (f. 1875 17/e), fil. kand.
1901, förestod 1903—10 Adelsnäs’
trädgårdsskola och var 1910—40 föreståndare för statens
trädgårdsskola å Alnarp; fil. hedersdr i Lund
1937, profzs titel 1940. D. har framgångsrikt
främjat landets trädgårdsundervisning och
trädgårdsodling. Han har utg. en mängd arbeten
över hortikultur och pomologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
