Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, Michael - Dahl, Ove - Dahl, Peter - Dahl, Svend - Dahl, Tora - Dahl, Torsten - Dahlak, Dahlac - Dahlander, 1. Robert (ingenjör, lärare) - Dahlander, 2. Magnus - Dahlander, 3. Robert (järnvägsingenjör)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Dahl—Dahlander
268
samlingar äro mycket vanliga, finnas några få
i Sverige (Nationalmuseum, Gripsholm,
Ströms-holm). — Litt.: W. Nisser, ”M. D. and the
contemporary Swedish school of painting in
England” (1927).
Dahl, Ove Christian, norsk botanist (1862—
1940), urspr. filolog. Han var 1893—1925
konservator vid univ:s botaniska museum i Oslo.
D. var en framstående kännare av Norges flora
och botanikens historia i Norge. Han har
utgivit en moderniserad uppl. av A. Blytts
”Handbog i Norges flora” (1906), ”Floraen i Finnmark
fylke” (1934), ”Biskop Gunnerus’ virksomhed
fornemmelig som botaniker tilligemed en
over-sigt over botanikens tilstand i Danmark og
Norge indtil hans död” (i Det Kgl. Norske
Vi-denskapers Selskaps Skrifter, 1892—1911) och
”Carl von Linnés förbindelse med Norge” (1907).
Dahl, Niels Peter Lorentsen, dansk
politiker (1869—1936). D. blev cand. theol. 1896,
var präst i Brände 1900—07, i Sædder 1907—24;
1913—18 var han socialdemokratisk medl. av
Folketinget, 1918—36 medl. av Landstinget. D.
var den förste präst, som var medl. av
socialdemokratiska partiet, och han blev kyrkominister
i Staunings regering 1924—26 och i
Stauning-Munchs regering från 1929. D. önskade liksom
Borgbjerg skilja kyrkan från staten och lät
tillsätta det kyrkopolitiska utskottet av 1928.
Dahl, Svend, dansk biblioteksman (f. 1887),
underbibliotekarie vid kungl. biblioteket i
Köpenhamn 1911, biblioteksinspektör 1920,
överbibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i
Köpenhamn 1925,
riksbibliotekarie 1943. D.,
vars organisatoriska
insatser för det danska
bibi.-väsendets
utveckling under de senaste
årtiondena varit av
största betydelse, har
bl. a. utg.
”Biblio-theca zoologica danica
1876—1906” (1910),
”Haandbog i
biblio-tekskundskab” (1912,
3:e uppl. 1924—30;
sv. bearb. 1924—31), ”Forsög til en ordbog for
bogsamlere” (1919, 3:e uppl. 1944; sv. bearb.
1927, 1946), ”Haandbog for bogsamlere” (1921,
jämte C. Dumreicher), ”Bogens historie” (1927;
sv. bearb. 1929) och ”Univ.-bibl:s nye bygning”
(1938). D. har varit medred. i en lång följd av
viktiga bibl.-verk och uppslagsböcker. Han har
även förf, populärt naturvetenskapliga arbeten, ss.
”Den danske strand” (1930), ”Livets udforskning
fra oldtid til nutid” (1934, jämte J. Anker),
”Fa-beldyr og andre fabelvæsener” (1938, jämte J.
Anker) och ”Den danske plante- og dyreverdens
udforskning” (1941).
Dahl, Tora Armida, författarinna (f. 1886
9/«). Debutboken ”Generalsgatan 8” (1935)
skildrar det tunga borgarhuset som symbol för
tillvarons förlamande och livshämmande krafter.
Romanen ”Inkvartering” (1937), D:s kanske mest
personliga bok, handlar om en ung människas
försök att finna sin egen väg och om hennes
osäkerhet och otrygghet. D:s senare
författarskap får en ljusare färg genom politisk idealism
och humanistisk kampattityd. ”Den befriade ön”
(1939) är sagan om det livsfientliga kollektivet
och om politiska mytbildningar. ”De sju gånger
dömda” (1941) är på liknande sätt en tidssaga
med jättar, dvärgar och troll. Den politiska
symboliken har D. delvis lämnat i ”Sådan
hemlighet” (1943), en saml. drömsyner, legender och
parabler, ofta inspirerade av orientalisk mystik.
En viss sensation väckte hennes skildring från
ett sinnessjukhus, ”Avdelning II, Sal 3” (1948).
— D. är sedan 1914 g. m. skriftställaren Knut
Jaensson.
Dahl, Torsten, dansk språkforskare (f.
1897), efter studier i Köpenhamn och England
doc. i engelsk filologi vid univ. i Århus 1928,
prof. 1934. D. har bl. a. utg. ”Valgskildringer
i den engelske litteratur” (1929), ”Form and
function. Studies in old and middle English
syntax” (1936) samt en övers, av ”Den
old-engelske krönike” (1936).
Dahlak, D a h 1 a c, öar i Röda havet utanför
Massaua; c:a 2,400 inv.; låga, vita kalkklippor
med sparsam vegetation. Förr drevs där
betydande pärlfiske. Tillhöra Eritrea.
Dahlander. 1) Gustaf Robert D.,
civilingenjör, teknisk lärare (1834—1903). Efter
civilingenjörsexamen utnämndes D. 1862 till
lektor vid Chalmersska slöjdskolan och 1870 till
prof, i teoretisk och tillämpad fysik vid
Tekniska högskolan (dåv. Teknologiska institutet).
Han var 1890—1902 t. f. rektor för högskolan.
D. utgav på sin tid allmänt använda läroböcker,
bl. a. i tillämpad värmelära samt rörande
elektriciteten och dess förnämsta tillämpningar.
2) Magnus Emil D., arkitekt (f. 1862 2/b).
Efter studier i Stockholm och Köpenhamn
vistades D. i U.S.A. 1888—96 och byggde där ett
par kapell i Brooklyn. Han var 1899—1914
stadsarkitekt i Örebro, där han ritat
läroverks-byggnader, villor m. m. 1920—33 var han
länsarkitekt i Kopparbergs, Västmanlands och
Gävleborgs län.
3) Robert D., son till D.i), ingenjör
(1870—1935). Han utexaminerades 1890 från
Tekniska högskolan. 1893—1902 var han
anställd hos Asea i Västerås och blev där chef
för bolagets avd. för elektriska banor och andra
transportanordningar. D. verkställde 1902 på
uppdrag av Järnvägsstyrelsen en utredning om
elektrisk drift å statsbanorna, ledde de 1905—
07 företagna försöken med elektrisk drift vid
statens järnvägar samt blev 1908 chef för den i
Järnvägsstyrelsen inrättade byrån för elektrisk
drift. S. å. övergick han till Stockholms stads
tjänst som direktör för stadens gas- och
elektricitetsverk. Han var 1913—34 ordf, i Svenska
elektricitets föreningen och fungerade även som
ordf, i Svenska teknologföreningen.
Kommunaltekniska föreningen, Svenska gasverksföreningen
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
