Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlbergh, Eric - Dahlbom, Gustaf - Dahlbäck, Carl Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Dahlbom—Dahlbäck
272
Eric Dahlbergh. Detalj av målning av D. K.
Ehren-strahl 1664. Uppsala universitet.
huvudarmén. Han angreps kort därefter av
pesten men kunde på nyåret 1657 som tjänstgörande
generalkvartermästare följa konungen på hans
tåg söderut.
Sin största ryktbarhet som krigare vann D.
under de danska krigen. Han har tidigare ansetts
vara den, som förmådde Karl X Gustav att
verkställa tåget över Bält (i början av 1658),
och det var han, som före övergången
undersökte isen, då inom konungens omgivning Ulfeldt
och Wrangel ansågo företaget alltför vådligt.
D :s roll vid detta företag har dock satts under
debatt av bl. a. G. Björlin och C. Weibull. Vid
andra danska krigets utbrott (aug. 1658) gav
D., på grund av sin kännedom om
fästningsverken, det rådet, att man omedelbart skulle storma
Köpenhamn i st. f. att belägra det. Under en
tid ledde han belägringen av Köpenhamn och
Kronborg. Han deltog även i den misslyckade
stormningen av Köpenhamn 11 febr. 1659.
Av förmyndarstyrelsen under Karl XI :s
minderårighet tyckes D. ha varit i viss mån
till-bakasatt. Han blev visserligen 1660 överstelöjtnant
vid Södermanlands infanterireg. men däremot ej
den unge konungens lärare i matematik och
befästningskonst, oaktat Karl Gustav lär ha
uttryckt en önskan därom. Emellertid arbetade han
med utgivandet av sina anteckningar om Karl X
Gustavs fälttåg, varjämte han företog resor till
Frankrike och Holland samt till England. 1669
blev han kommendant i Malmö och utnämndes
1674 till generalkvartermästare samt blev kort
därpå även överste. Under det nu följande kriget
mot Danmark gjorde han Karl XI särdeles
viktiga tjänster, deltog i slagen vid Halmstad (17
aug. 1676) och Lund (4 dec. s. å.) samt ledde
belägringen av Hälsingborg (dec. s. å.).
Efter kriget fick D. den ena viktiga posten
efter den andra: han blev
riksgeneralkvarter-mästare, generalmajor av infanteriet och
landshövding i Jönköpings län (1687), kungl. råd
(1693), generalguvernör över Bremen och
Ver-den (1693) samt upphöjdes till friherre (1687),
greve och fältmarskalk (1693). Under sista
perioden av sitt liv fick D. tillfälle att utöva en
vidsträckt verksamhet. Som generalguvernör över
Livland (från 1696) försvarade han två gånger
med framgång Riga mot sachsarna, varjämte
han med biträde av Stuart uppgjorde planen till
Karl XII :s övergång över Diina och verksamt
bidrog till det lyckliga resultatet av såväl denna
som det därpå följande slaget (9 juli 1701).
1702 fick han på egen begäran avsked från
gene-ralguvernörsämbetet.
D. gjorde sig ryktbar genom sina
fästnings-byggnader, till vilka han i allm. själv utarbetade
förslagen. D :s förnämsta fästningsbyggen voro
de vid Karlskrona och vid Göteborg, där
Drottningskärs kastell, resp, tornen Göta lejon och
Kronan alltjämt vittna om hans konst.
D. försökte sig även och med framgång som
arkitekt, varom bl. a. rådhuset och västra
kapellet i Jönköping, friherre G. Soops gravkor vid
Asker sunds landskyrka och D:s eget gravkor vid
Turinge kyrka ännu bära vittne. Han inredde
även flera våningar samt kyrkan i Jönköpings
slott, uppgjorde ritningar till monumentala
fäst-ningsportaler, boställshus m. m., varjämte han
under någon tid hade överinseende över
Borgholms slottsbyggnad. Nämnas kan även, att D.
hade befattning med ordnandet av rikets
kartverk samt att han uppgjorde stadsplaner för
Karlskrona och Karlshamn.
D. utförde teckningarna till Karl X Gustavs
historia av Pufendorf. 1661 fick han i uppdrag
att ”geografiskt avteckna Sveriges förnämsta
städer m. m. samt däröver göra en kort
beskrivning”. Hans teckningar utgåvos, jämte text,
under titeln ”Suecia antiqua et hodierna” (se
bild 3 och 5 å pl. vid Borg). ”Erik Dahlberghs
dagbok”, skildrande hans levnad från spädaste år
t. o. m. 1699, har fullständigt utgivits av
Herman Lundström (1912).
Litt.: G. Björlin, ”Karl X Gustav och E. D.
vid övergången av Stora Bält” (1921). Till
300-årsdagen 1925 utgavs av E. Ericsson och E.
Vennberg ”Minnesteckning över E. D., hans
levnad och verksamhet” (1925).
Dahlbom, Anders Gustaf, entomolog
(1806—59). Han blev fil. mag. 1829, doc. 1830,
adjunkt i entomologi 1841 och e. o. prof, i
samma ämne 1857, allt vid Lunds univ. D :s
stora arbete ”Hymenoptera europæa præcipue
borealia” (2 dir, 1843—54) är av grundläggande
betydelse för steklarnas systematik.
Dahlbäck, Carl Jonas, skolman
(1829—-1907), fil. mag. 1857 i Uopsala, lektor i svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
