Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlgren, 2. Erik - Dahlgren, 3. Lotten - Dahlgren, 4. Fredrik (elektroingenjör) - Dahlgren, Harald - Dahlgren, John Adolf - Dahlgren, Ossian - Dahlgren, Per - Dahlgren, Thorild - Dahlheim, Carl Balthasar von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Dahlgren—-Dahlheim
278
lioteksman (1848—1934), amanuens i Kungl. bibi.
1870, bibliotekarie vid Karolinska institutet 1887
—1903 och vid Vet.-akad. 1893—1903. Han
utnämndes 1903 till överbibliotekarie vid Kungl.
bibi, och var till 1916 dess chef, från 1910 med
titel av riksbibliotekarie. D. redigerade de tio
första årg. (1886—95) av Sveriges offentliga
biblioteks accessionskatalog jämte två
tioårsregister (1886—1905). D. framträdde dessutom på
andra områden som vetenskaplig författare av
rang. Till de
geografiska upptäckternas
och kartografiens
historia har han lämnat
en följd av större och
mindre bidrag,
däribland ”Voyages
fran-qais å destination de
la mer du Sud avant
Bougainville” (1907),
”Les relations
com-merciales et maritimes
entre la France et les
cötes de 1’Océan
paci-fique”, I (1909),
var-j ämte han ombesörj t
utgivningen av Nordenskiölds ”Vegas färd”
(1880—81) och ”Facsimile-atlas” (1889) ävensom
det stora arbetet ”Stockholm, Sveriges
hufvud-stad” (1897), vari han själv utarbetat flera
avdelningar.
D. utgav vidare ”Kungl. sv. Vet.-akad :s
personförteckningar 1739—1915” (1915) och ”Sv.
Vet.-akad :s protokoll för åren 1739, 1740 och
1741” (2 bd, 1918). Föregånget av ”Ätten De
Geer. Stamtaflor” (1920), utkom 1923 D :s
märkligaste historiskt-biografiska arbete, ”Louis De
Geer 1587—1652” (2 dir), grundat på
djupgående arkivforskningar.
3) Eva Charlotta (Lotten) Carolina D., den
föreg:s syster, författarinna (1851—1934),
redigerade 1891—1907 Fredrika-Bremer-förbundets
tidskrift Dagny. Hon utgav flera memoararbeten,
grundade på brev och dagböcker, bl. a.
”Ran-säter” (1905), ”Ur Ransäters familj earkiv”
(1907), ”En svensk herrgårdssläkt” (2 bd, 1909),
”Norrländska släktprofiler” (2 bd, 1911),
”Nor-denfeldtarna på Björneborg” (1922) och
”Björneborg i helg och söcken” (1924).
4) Fredrik Axel D., den föreg:s brorson,
elektroingenjör (f. 1893 26/o), fil. kand, i
Uppsala 1915, civilingenjör i Stockholm 1920 och
tekn. dr 1929, byråingenjör vid Stockholms
elektricitetsverk 1928—44, doc. vid Tekniska
högskolan 1930, prof, där i elektromaskinlära 1944.
D. har utgivit ”A general electromagnetic theory
of electric machines” (1929) och ett stort antal
smärre publikationer, företrädesvis inom
elektro-maskinläran.
Dahlgren, Harald Magnus, pedagog (1861
—1935)- Han blev 1889 fil. kand, i Uppsala,
1894 adjunkt i Skara och 1905 rektor vid Uppsala
folkskoleseminarium, i Strängnäs 1917. Efter
uppnådd pensionsålder 1926 var han studierektor vid
Sigtunaskolan till 1932. 1914—17 var han
under
visningsråd och led. av den nya
Folkskoleöver-styrelsen. — D. togs i det allmännas tjänst för
mångfaldiga utredningar på skolväsendets skilda
områden. Så var han led. av läroverkskommittén
1899—1902 och av folkundervisningskommittén
1906—14. Genom en tidskr.-artikel 1894 gav D.
idén till en särskild realexamen och utvecklade
tanken vidare i ”Läroverksfrågan” (1897).
Dahlgren, John Adolf, amerikansk
sjöofficer (1809—70). 1845—61 tjänstgjorde han
vid sj öartilleri departementet och förde
amerikanska sjöartilleriet till en synnerligen hög
ståndpunkt, bl. a. genom av honom konstruerade lätta
haubitser och grova bombkanoner (”D :s
kanoner”). Vid inbördeskrigets utbrott (1861) var D.
en av de få sjöofficerare, som blevo unionen
trogna. 1862 blev D. kommendörkapten, 1863
konteramiral och ledde en eskader, som
blockerade sydstaternas kust. Han dog som chef för
flottstationen i Washington. D. har författat
flera arbeten i artilleriteknik och sjövetenskap;
efter hans död utgavs hans ”Notes on maritime
international law” (1877).
Dahlgren, Karl Vilhelm O s s i a n, botanist
(f. 1888 W7). Han blev fil. dr och doc. vid univ.
i Uppsala 1916, lektor vid folkskoleseminariet där
1921 och tjänstgjorde som lärare vid Ultuna
lantbruksinstitut 1915—31, prof :s titel 1947. D.
är en synnerligen mångsidig forskare och har
utgivit talrika arbeten, främst behandlande
embryologi och genetik men även morfologi, floristik
och ekologi. Bland hans skrifter märkas
”Zyto-logische und embryologische Studien über die
Reihen Primulales und Plumbaginales” (i
Vet-akad:s Handl. 1916), ”Die
Befruchtungserschei-nungen der Angiospermen” (i Hereditas 1927),
”Botanisk genetik” (i ”Växternas liv”, 3—4, 1936
—38; separat 1939).
Dahlgren, Per Johan, sjömilitär, hydrograf
(1858—1945), officer 1877, kommendörkapten av
2:a graden 1898, kommendör 1904, chef för
Sjö-krigshögsk. 1905—09, för Sjökarteverket 1909—
21; 1 :e kommissarie vid utmärkande av sjögränsen
mot Norge 1911—12; delegerad vid
underhandlingar i Köpenhamn ang. sjömätningar i Öresund
samt vid Internationella hydrografiska
konferensen i London 1919. D., känd för forskningar
rörande rikets äldre sjökartografi, utgav 1944 tills,
m. H. Richter ”Sveriges sjökarta”.
Dahlgren, Sture Hjalmar T hor ild,
försäkringsman (f. 1888 25/e), fil. dr i Lund 1918,
chefmatematiker i Brand- och livförsäkrings-ab.
Skåne 1920, dir. där sedan 1927. D. var 1920—33
Skolöverstyrelsens konsulent för
nykterhetsunder-visningen. Han har flera gånger varit officiell
representant vid internationella sammankomster
för alkoholfrågans behandling och är
stadsfullmäktig i Malmö sedan 1926. Han har utgivit
åtskilliga skrifter och uppsatser, främst
berörande försäkringsvetenskapen och alkoholfrågan.
Dahlheim, Carl Balthasar von,
fortifi-kationsofficer (omkr. 1669—1756). Han var född
i Sachsen och tog 1689 tjänst i ett svenskt
regemente, som överlåtits till holländarna. Han
studerade ingenjörvetenskapen under Coehoorn, del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
