- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
285-286

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahn, Felix - Dahna - Dahomeaner - Dahomey - Dahr, Konstantin - Daidalos - Dai-Ichi Ginko Ltd. - Dáil Éireann - Daily Chronicle - Daily Express - Daily Graphic

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

Dahna—Daily Graphic

286

författarskap (”Die Könige der Germanen”, 12
bd, 1861—1911, ”Geschichte der deutschen
Ur-zeit”, 2 bd, 1883—88, m. m.) om germanernas
äldsta historia. Hans stora vittra alstring,
romaner, epos, ballader o. s. v., är fylld av nationell
hänförelse och uppnår stundom, som i romanen
”Ein Kampf um Rom” (1876; många uppl.;
”En strid om Rom”, 1882) el. i vissa ballader,
verklig effekt.

Dahnä, ökenbälte i mellersta Arabien.

Dahomeaner, huvudfolket i Dahomey. De
tillhöra den s. k. ew-talande gruppen av
sudanneg-rerna. Själva kalla de sig fan. De äro resliga
och välbyggda. Med sina grannar i Ashanti och
Joruba hade d. gemensamt den statsbildande
förmågan, den despotiska konungamakten, den
högt utvecklade ämbetsmannaaristokratien och
den militära organisationen. Vid hovet och bland
de högre klasserna blomstrade en hög, om än
barbarisk kultur i orientalisk-nordafrikansk stil.
I religiöst hänseende kunna Dahomeys invånare
kortast betecknas som utpräglade fetischdyrkare
och idka jämväl ande- och djurkult (ormar,
leoparder). Liksom i Ashanti förrättades vid
konungens död oerhörda människooffer.

Dahomey [daåmä’], fransk koloni i
Väst-afrika, på Slavkusten av övre Guinea; omfattar
som huvuddel forna negerriket D. och sträcker
sig i n. till Niger; ingår i generalguvernementet
Franska Västafrika. I ö. ligger det engelska
Nigeria, i v. det franska mandatområdet Togo;
106,984 km2, 1,5 mill. inv. Kusten följes av
laguner, innanför utbreda sig ett jämnt
låglands-bälte och träsk, därefter stiger landet
trappstegs-vis till vattendelaren mot Niger; åt s. flyter
Ouémé. Landskapskaraktären är savann, i n.
stäpp. Inom låglandet vidsträckta regnskogar.
Befolkningen utgöres av skilda negerstammar och
är ojämnt fördelad. Tätast befolkat är kustlandet;
stora ödemarker inåt landet. Dahomeaner (se d.o.)
är huvudfolket i s., de krigiska och kraftfulla
bariba inom det forna Borgou huvudfolk i n.
Spridda bo här haussa och fulbe.

Koloniens huvudprodukter äro olja och kärnor
från oljepalmen, som ymnigt växer vild i
regnskogarna i s. och odlas på plantager samt i
byarna; exporten 1945 av palmkärnor var 32,120
ton, av palmolja 3,215 ton. I mellersta D. odlas
bomull. Det inhemska jordbruket alstrar främst
majs, därjämte jams, maniok, hirs, bönor, ris
m. m. I n. idkas vid sidan av jordbruk
boskapsskötsel (hästar, nötboskap, får). Regeringssäte är
Porto-Novo vid kustlagunen i ö., huvudhamn
Cotonou; Ouidah vid kusten i v. var tidigare en
huvudort för slavhandeln. Huvudstad i det
egentliga D. är Abomey på höglandet i s. D. har 692
km smalspåriga järnvägar, nästan uteslutande i
s. delen samt 4,400 km landsvägar.

Riket D. grundades 1625, fick Abomey till
huvudstad, organiserades som krigarstat och
utvidgades under 1700-talet till kusten. Här
öppnades en omfattande slavhandel med europeiska
köpmän av olika nationer, som hade sina fort
på kustplatserna, och slavar togos genom
slav

jakter och krig. Styrelseformen var absolut
despoti. Bland landets kvinnor utsåg konungen ett
amasongarde, som övades till dödsförakt och
stridslystnad. Sin största makt nådde D. undei
konung Ghezo (d. 1858). Från mitten av
1800-talet blev de europeiska makternas politiska
inflytande märkbart genom engelsk blockad av
kusten mot slavhandeln samt tävlan om
kustplatserna mellan England, Frankrike och
Portugal, varvid Frankrike vann försteget, besatte
Cotonou (1884) och träffade uppgörelse med
övriga europeiska makter. Förgäves sökte nu D„
efter ett första krig 1890, att bevara sitt oberoende.
1892 tvang överste Dodds i spetsen för franska
och senegalesiska trupper D:s konung, Behanzin,
att uppge Abomey. 1894 måste denne giva sig
fången. D. införlivades med Franska Västafrika
och har småningom allt fastare organiserats som
fransk koloni. — Litt.: N. J. Herskovits,
”Dahomey” (2 bd, 1938).

Dahr, Konstantin, elektrotekniker (f.
1898 13A), examen vid Tekniska högsk. i
Stockholm 1921, fil. lic. i Stockholm 1926, fil. dr 1939.
Efter anställningar vid telegrafverket och som
assistent i elektroteknik vid Tekniska högsk.
samt som lärare vid Tekniska skolan i
Stockholm blev D. lektor vid Örebro tekn. gymnasium
1942. Sedan 1943 är D. prof, i elektroteknik vid
Chalmers tekniska högsk. Vetenskaplig författare.

Dal’dalos (lat. Daè’dalus), mytisk konstnär.
På konung Minos’ befallning byggde han på
Kreta den ryktbara labyrinten till fängelse åt
vidundret Minotauros, och när han sedermera
själv inneslöts där, förfärdigade han åt sig och
sin son Ikaros vingar, medelst vilka de flydde.
Ikaros flög dock för nära solen, så att vaxet
i vingarna smälte, varför han nedstörtade i det
hav, som efter honom kallades dèt ikariska.
Sagan har behandlats av Ovidius i en av hans
Metamorfoser.

Dai-Ichi Ginko Ltd., The [Öa-itji ginkä [-li’-mitid],-] {+li’-
mitid],+} en av de äldsta japanska affärsbankerna
av modern typ, gr. i Tokyo 1873.

Dåil Éireann [dä’l ä’aran], det irländska
parlamentets underhus, se Irländska republiken.

Daily Chronicle [déi’li krå’nikl], liberal
daglig tidning i London, grundad 1877. Den
finansiella kontrollen förvärvades 1918 av Lloyd
George, vars speciella organ D. utgjorde till
1927, då aktiemajoriteten övertogs av ett
konsortium med bl. a. Lord Reading i spetsen. I
maj 1930 uppgick tidn. i Daily News.

Daily Express [déi’li ikspre’s],
morgontidning i London, uppsatt 1900 av C. A. Pearson
som billighetstidning efter mönstret av Daily
Mail. D. är den största dagliga tidn. i England;
den tryckes samtidigt i London, Manchester och
Glasgow. Under Sir Arthur Pearsons ledning
förde D. en allmänt försonlig politik; sedan lord
Beaverbrook under 1 :a världskriget förvärvade
aktiemajoriteten, utgör D. hans speciella organ
och ger uttryck åt hans personliga, starkt
reaktionära åsikter i såväl politiska som andra frågor.

Daily Graphic [deiTi grä’fik], daglig
illustrerad tidning i London. Uppsattes 1890 av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free