Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalby hage (Dalby Söderskogs nationalpark) - Dalcroze, Émile Jaques - Dalcroze-metoden - Daldans - Daldockor - Dale, Sir Henry - Dalecarlia - Dalekarlus, J. O. - Dalén, 1. Johan - Dalén, 2. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Dalcroze—Dalén
314
belägen ung. 10 km ö. om Lund på en utlöpare
av Romeleåsen, utgör en ädel
lövskogsvegetation, vars sammansättning starkt påverkats av
kulturen. Den är till största delen omgiven av
en sluten vallanläggning, och därutanför löper
en grav. Anläggningen har tolkats som en
forn-borg av kultisk betydelse. De viktigaste träden
äro ek, bok, alm och i vissa partier ask.
Hasseln bildar över stora delar ett slutet buskskikt.
— Litt.: B. Lindquist, ”Dalby Söderskog” (1938).
Dalcroze [-krå’z], Émile Jaques,
schweizisk tonsättare, se Jaques-Dalcroze.
Dalcroze-metoden [-krå’z-], ett av den
schweiziske tonsättaren och pedagogen Émile
Jaques-Dalcroze utarbetat gymnastiskt system
för psykisk och fysisk fostran. Metoden avser
att uppöva elevernas förmåga till inre lyssnande
och låta dem leva ut sina hämningar i
rytmiskmusikaliska rörelseövningar. D. förmedlades
redan 1910 till Sverige av Anna Behle.
Daldans, en ofta på 1600- och 1700-talen
omtalad folkdans; på 1880-talet rekonstruerad. D.
synes först ha varit ringdans, sedan vid
1700-talets slut figurdans.
Daldockor, se Bulleblomster.
Dale [déil], Sir Henry Hallett, engelsk
farmakolog (f. 1875), prof, och chef för
laboratoriet vid Royal Institution of Great Britain
1942—46, president
för Royal Society
1940—45. D. har utfört
viktiga undersökningar
bl. a. rörande sekale
och histamin samt har
varit ledare av det
samarbete för
internationell biologisk
standardisering av vissa
verksamma läkemedel,
som utförts på
uppdrag av N. F :s
hälso-vårdskommitté. Den
förnämsta insatsen ha
D. och hans skola
gjort i utforskandet av problemet om den
kemiska överföringen av en nervretning, spec.
acetylkolinets roll vid densamma (se Autonoma
nervsystemet). För denna synnerligen viktiga
upptäckt erhöll D. (jämte O. Loewi) 1936 års
nobelpris i fysiologi och medicin.
Dalecärlia, latiniserad form av namnet
Da-larne. — D a 1 e c a’r 1 u s, mlat., dalkarl.
Dalekärlus, J. O., se Stiernhöök.
Dalén. 1) Johan Albin D., läkare (1866—
1940). Han blev med. dr 1897 och prof, i
oftal-mologi i Lund 1906 samt var 1910—31 prof, i
Stockholm. D. har i flera arbeten publicerat
betydelsefulla undersökningar rörande ögats
bak-ter iologi (gradualavh.), nervledningen i
synbanorna, ögonlinsens krökningsförhållanden, s. k.
sympatisk chorioidit m.- m.
2) Nils Gustaf D., den föreg:s bror,
ingenjör, uppfinnare (1869—1937). Flan
utexaminerades från Chalmers tekniska läroanstalt 1890
och studerade vid Polytechnikum i Zürich 1897.
Gustaf Dalén.
Återkommen till Sverige s. å., ägnade han sig
åt experiment- och uppfinnarverksamhet, bl. a.
vid ab. De Lavals ångturbin (1899—1901 och
*903—05) och i ingenjörsfirman Dalén &
Cel-sing (1900—05). Som verkstadschef (från 1901)
vid Svenska karbid- och acetylen-ab. kom D. att
syssla med den s. k. dissousgasen och gjorde
under de närmaste åren en serie uppfinningar,
avseende användningen av denna gas inom
belysningstekniken, särsk. för fyranläggningar. Hans
ljussystem kallades, efter ab. Gasaccumulator,
som från 1906 övertog rörelsen med D. som
överingenj ör, A G A-l j u s e t. Genom
konstruktion av en synnerligen effektiv klippapparat
för blinkfyrar och den blott av dagsljuset
beroende s. k. solventilen (utförligt
beskrivna i art. Acetylenbelysning) lyckades D. utbilda
ett automatiskt verkande acetylenfyrljus.
Problemet att åstadkomma en
explosionsförhindran-de absorptionsmassa, med vilken
gasackumulatorerna kunde fyllas, löstes av D. tills, m. H.
Sköldberg genom uppfinningen av den s. k.
AGA-massan. Vidare uppfann D. dalénblandaren,
vilken möjliggjorde, att acetylenbelysningen,
efter uppfinnaren kallad dalénljuset, kunde med
framgång börja konkurrera med andra
gasglöd-Ijus. Hans sista nyskapelse var den s. k.
AGA-spisen, en med koks el. antracit eldad kokspis
för hushållsändamål, som genom automatisk
värmereglering, en utomordentligt god
värmeisolering och en effektiv värmemagasinering i
gjut-järnsmassor nedbringar bränsleförbrukningen till
ett minimum. Spistypen representerade, då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
