- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
369-370

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders - Danielsson, August - Danielsson, Axel - Danielsson, Carl - Danielsson, Ivan - Danien - Daniglacial - Danilevskij, Grigorij Petrovitj - Danilevskij, Nikolaj Jakovlevitj - Danilo - Daniłowski, Gustaw - Daningen - Danism - Daniter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

369

Danielsson—Danilo

370

och myndighet, hypoteksinrättningar för
jordbrukets understöd och dagavlöning åt beväringen.

Danielsson, Olof August, klassisk filolog
(1852—1933). Han blev 1879 doc. i klassiska
språk, fil. dr 1880 samt var 1891—1917 prof, i
grekiska språket och litteraturen, allt vid
Uppsala univ.

D. var en banbrytare för den jämförande
språkforskningen i Sverige och har med
förkärlek, särsk. i sina tidigare skrifter, med stort
skarpsinne och omfattande lärdom behandlat
språkhistoriska och etymologiska frågor i
sanskrit, grekiska, latin och de italienska dialekterna
samt vidare i hög grad bidragit till förklaringen
av vissa svåra grekiska dialektinskrifter. Genom
sina studier av de italienska dialekterna leddes
han in på studiet av de etruskiska inskrifterna
och medverkade vid utgivandet av ”Corpus
in-scriptionum etruscarum” (1893 ff.). D. ägnade
sig också åt grekisk filologi i en rad för
genomträngande skarpsinne utmärkta uppsatser.

Danielsson, Axel Ferdinand, tidningsman,
socialdemokratisk politiker (1863—99). Han

föddes i Stavnäs socken, Värmland, där fadern
var sågverksarbetare, blev student 1881 och
flyttade efter kortvariga universitetsstudier i Uppsala
till Stockholm, där han en tid levde som litteratör.
D. hade haft svåra öden att genomgå, och han
kom tidigt att se samhällslivet ur
klassmotsättningens synpunkt. August Palm fann honom 1885,
när han sökte en litterär medhjälpare för att
redigera Social-Demokraten, och D. blev snart
en av den gryende
arbetarrörelsens mest
framskjutna män. 1886
var han jämte Hj.
Branting redaktör
av Social-Demokraten
men lämnade dess
redaktion sommaren
1887, då han
grundade Arbetet i Malmö.
1888 dömdes han till
18 månaders fängelse
för angrepp mot
rättskipningen i Malmö,
för ”hädelse” m. m.
Efter fängelsevistelsen

återtog han ledningen av partiet i södra Sverige
och styrde nu kurs på praktiskt-politiskt
uppnåe-liga mål, vilket ådrog honom vissa förebråelser
för ”avfall”. På partikongressen 1897 skrev han
partiets första allmänna program. Det uppslitande
agitatoriska och publicistiska arbetet bröt så
småningom hans krafter. D. var en av sitt
partis främsta män genom sin agitatoriska styrka
som talare och skriftställare, sin till stor del
sj älvförvärvade bildning och sin konstnärliga,
träffsäkra framställningskonst. D. författade
några ströskrifter, bl. a. ”Socialdemokratien, dess
uppkomst och utveckling” (1894) och ”Social
själfhjälp” (1898) samt novellsamlingarna ”Ur
kapitalets verld” (1888) och ”Genom gallret”
(1889). Urval av D:s skrifter utgavs 1908 med
biografi av B. Lidforss.

Danielsson, Carl Leonard, metallurg och
industriman (1845—1917). Efter att ha genomgått
Filipstads bergsskola blev D. förvaltare vid
Stjärnsunds bruk i Dalarne 1871, ingenjör vid
Bofors 1874 och var 1882—93 disponent för ab.
Bofors-Gullspång samt 1894—1913
affärsdispo-nent vid Uddeholmsverken och tillika ordf, i
styrelsen för Uddeholms ab. Han tilldelades 1913
Jernkontorets stora guldmedalj för framstående
förtjänster om järnhanteringen. — D. företog
1875 som Jernkontorets stipendiat en studieresa
till U.S.A., ägnade sig efter hemkomsten särsk.
åt fullkomnande av martinmetoden och
framställning av stålgjutgods vid Bofors. Han
införde och förbättrade där den s. k.
Terre-noire-metoden för framställning av stålgjutgods, bl. a.
för tillverkning av krigsmateriel (grövre
kanoner, pansar). Efter mycket omfattande försök
lyckades D. fullkomna denna tillverkningsmetod
och därpå basera den moderna
krigsmaterieltill-verkningen vid Bofors, där en kanonverkstad
an-lades 1881—83. — Under D:s verksamhet vid
Uddeholm utvecklades och förkovrades de bolaget
tillhörande bruken och egendomarna i hög grad.
D. föranstaltade bl. a. om utbyggande av
bolagets största vattenfall.

Danielsson, Carl Ivan, diplomat (f. 1880 13/s),
i diplomattjänst 1903, chargé d’affaires i
Warszawa 1919—20, envoyé i Madrid och Lissabon
1921—22 och i Wien och Budapest 1923—24, i
disponibilitet för spec. uppdrag i Stockholm
1924—25, åter envoyé i Madrid och Lissabon
1926—37, i Kairo 1937—42 och i Budapest
1942—45. D. kom i spänt förhållande till den
ungerske nazistledaren Szalasis regering. Då
legationen grovt kränktes, måste han söka fristad
i nuntiaturen och senare i schweiziska legationen.
Vid Budapests erövring av ryssarna blev D. av
dessa i febr. 1945 internerad i södra Ungern men
kunde i april s. å. via Bukarest och Moskva
återvända till Sverige.

Danien [danjä’], fr. Étage danien, den yngsta
avd. av kritsystemet.

Daniglaciäl, se Istiden.

Danilevskij [danjiljä’fskaj], Grigorij
Pe-trovitj, rysk romanförfattare (1829—90). D.
skrev bl. a. historiska romaner, t. ex. ”Mirovitj”
(1879) om händelserna efter kejsarinnan
Elisa-bets död och ”Tjernyj god” (Det svarta året,
1888) om Pugatjevs uppror 1774.

Danilevskij [danjiljäTskaj], Nikolaj
Jako vlev it j, rysk naturforskare och
skriftställare (1822—85). Sin litterära ryktbarhet vann han
genom arbetet ”Rossija i Evropa” (i bokform
1871; ty. övers. 1920). Där sökte han visa, att
det ej finns någon gemensam civilisation samt
att Ryssland bildar en särskild kulturtyp, skild
från den romansk-germanska kulturen men
sam-hörig med övriga slaviska folks kultur, varför
alla slaver borde förena sig (under Rysslands
ledning).

Da’nilo, furstar av Montenegro. D. I P e t r
o-vic Njegus (1826—60) blev vladyka el.
furstbiskop av Montenegro 1851 men avskilde
1852 biskopsvärdigheten från den världsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free