Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Landskapsbeskrivning - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Danmark
374
innanför Köge bugt i ö.
Själland fram till närheten av
Roskilde är en i långa vågor
stigande och fallande slätt;
jordmånen är bördig lera,
landskapet väl uppodlat.
Andra sådana slätter finnas på
n. ö. Fyn, Jylland och
Lolland. Till D:s mest storslagna
landskapspartier hör s. v.
Jylland. Här utbreda sig
Jyllands hedar v. om halvöns
mittlinje i långsam sänkning
mot Nordsjön, förr helt
ljungbeväxta, nu delvis
barrskogsklädda och uppodlade.
Över slätten höja sig här och
där högre liggande partier,
s. k. ”bakkeöer”. Jyllands
västkust följes med smärre
avbrott av mäktiga sanddyner
(klitter), smärre
marsklandskap utbreda sig kring
Ring-köbing fjord och utefter
kusten längst i s. v. I
Nord-j ylland intagas betydande
arealer av Store och Lille
Vildmose.
D:s åar och vattendrag äro
av föga betydenhet. Endast i
s. v. Jylland följa åarna den
allmänna nivåsänkningen mot
havet. D:s största å är
Gu-denå, som avvattnar
betydande delar av höj dpartiet i ö.
Jylland och utfaller i
Randers fjord. D:s sjöar intaga
de lägre delarna av forntida
dalstråk el. uppfylla sänkor,
äro avdämda genom Västj
yllands klitter och genom
landhöjning avstängda från havet
(Arresö på Själland).
Fjordbildningarna på n. Själland
äro endast under havsytans nivå liggande delar
av slättlandet, likaså Limfjordens ”bredninger”.
Geologi. D:s berggrund utgöres — när
Bornholm (se d. o.) undantages — uteslutande av unga
sediment, krita och tertiär, vilka endast
obetydligt träda i dagen och oftast täckas av mäktiga
kvartära avlagringar. Den äldsta bildningen är
krita av senon ålder, märgel och kalksten; den
är något äldre än den danska skrivkritan, som
bildar berggrunden i n. Jylland (Vendsyssel och
Thy) samt på de s. ö. öarna, Sydsjälland,
Lolland och Falster. Kalkstenar, tillhörande danien,
finnas i n. Jylland i ett bälte från Limfjorden
till Grenå samt i n. och ö. Själland, medan
ter-tiära bildningar utgöra berggrunden i Jylland, s.
om en linje Limfjorden—Århus, samt på Fyn
och v. Själland. På öarna och i n. Jylland
förekomma äldre bildningar, paleocen, eocen och
oli-gocen, med växlande bergarter, märgelarter,
delvis glaukonitiska, den egendomliga
diatomacéav-lagringen ”moleret” med inlagrad vulkanisk aska
Septarielera och
grönlera
Lille-Bælt-lera
Kertemindelera
Tertiärsystemet.
Brunkol
H Glimmerlera och
ål glimmersand
Kritsystemet.
Bornholm.
Trias, jura och
krita
Kambrosilur
Skrivkrita
1 Urberg
och tuff, den plastiska leran m. m., medan i s.
Jylland förekomma till miocen hörande
glimmerlera och glimmersand med underordnade lager
av brunkol. — D:s ytformer bestämmas i
alldeles övervägande grad av de kvartära
bildningarna från det daniglaciala skedet, då isranden
passerade större delen av D. Landisens smältvatten
förde med sig stora massor av sand, som spreds
ut över Jylland och bildade hedslätterna, ur vilka
högre partier av äldre moränbildningar sticka
upp som ”bakkeöer”. D. innanför denna
isrand är väsentligen uppbyggt av moränbildningar,
såväl ändmoräner som kuperat och plant
moränlandskap. Dock karakteriseras östjylland i allm.
av ändmoräner i stora stråk, medan på Fyn samt
i Väst- och Nordsjälland ändmoräner och kuperat
moränlandskap äro starkt sammanvävda.
Sydsjälland, Falster och Lolland bestå väsentligen
av moränslätter, vilka tills, m. den sydvästskånska
slätten och vissa slättområden i Vorpommern,
Mecklenburg och Holstein utgöra det daniglaciala
DANMARKS
BERGGRUND
Yngre krita
Molera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>