Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Näringsliv - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Danmark
384
hälften. Ännu mer ensidig var exporten, i det
under 1930-talet omkr. 3/s gick till England och
1/e till Tyskland. Även här har utvecklingen gått
i riktning mot ökad differentiering, vilket
framgår av följ. tab.:
Utrikeshandelns fördelning (i °/o) på olika länder
Import Export
1938 1946 1947
(jan.-nov.) 1938 1946 1947
(jan.-nov.)
England 35 46 22 56 34 > 26
Tyskland .... 25 4 — 20 4 -
U.S.A 8 9 20 I 3 4
Sverige 6 7 7 5 10 8
Norge 3 5 5 3 6 9
Belgien 2 5 8 2 __8_ 5
Den tidigare engelska dominansens starka
tillbakagång är iögonfallande, liksom bortfallet av
den tyska marknaden.
Dansk utrikeshandel har under de båda senaste
decennierna haft stora svårigheter att kämpa
med som följd av den världsekonomiska
utvecklingen. För att söka bemästra det läge, som
uppstått på det valutapolitiska området, inrättades
1932 det s. k. Valutakontoret. Dess verksamhet
kom att bli betydligt mer omfattande, än som
från början avsetts, och det byggdes snart ut
till ett centrum för en genomgripande statlig
reglering och dirigering av hela näringslivet. Hela
importen lades under statlig kontroll, och införsel
tilläts endast mot statlig licens. Råvaruimporten
gynnades på hel fabrikatens bekostnad, och vidare
gynnades inköp från länder, som köpte danska
exportvaror.
Kommunikationer. D:s järnvägsnät är väl
utvecklat med en täthet av 11,7 km/100 km2
landyta. Längden är (1947) 4,878 km, varav ungefär
hälften tillhör De danske statsbaner (DSB) och
återstoden fördelas på 50 privata
järnvägsföretag. Av DSB äro 600 km dubbelspår. Endast
bandelarna närmast Köpenhamn äro
elektrifierade. Motordriften spelar en stor roll.
Snabbförbindelser upprätthållas bl. a. mellan
Köpenhamn och de större städerna på Jylland genom
dieselelektriskt drivna tågsätt (Lyntog) med en
högsta hastighet av 120 km/tim. Ett
karakteristiskt inslag i j ärnvägssystemet är tågfärjelederna
över Stora Bält (Korsör—Nyborg), över s.
delen av Lilla Bält mellan Fyn och Als (Fåborg—
Mommark), över Limfjorden (Nyköbing på Mors
—Glyngöre), över Öresund i samtrafik med
svenska SJ (Helsingör—Hälsingborg och
Köpenhamn—Malmö) samt med Tyskland (Gedser
—Warnemünde). DSB driver reguljär
fartygstrafik mellan Kalundborg och Århus. Under
1930-talet ersattes vissa färjeleder med väldiga
broar, bl. a. Lilla Bält-bron och Storströmsbron,
den senare Europas näst längsta bro. Man
planerar att i framtiden bygga bro över Stora Bält.
DSB:s busslinjer omfatta c:a 3,000 km våglängd.
DSB hade 1946/47 ett överskott på driften med
19,25 mill. dkr. — De enskilda järnvägarna ha
huvudsaki. lokala trafikuppgifter. De 3 största
företagen äro Sydfynske jernbaner, Hjörring
privatbaner och Fjerritslev—Nörresundby—
Frederikshavn jernbane. — Landsvägsnätet
omfattar 8,100 km huvudvägar och 45,000 km
bygdevägar. De förra äro belagda med
makadam, asfalt el. betong. 1948 funnos 158,000
auto-mobiler. Den reguljära biltrafiken på landsväg
omfattar c:a 22,000 km busslinjer. —
Sjöfarten gynnas av landets insulära uppdelning, och
danskarna äro ett sjöfarande folk. Räknat pr
inv. kom den danska handelsflottan före 2:a
världskriget närmast efter Norges. Världskriget
medförde svåra förluster för D:s flotta, och en
jämförelse mellan tonnaget före och efter kriget
visar följ, siffror:
Handelsflottan 1939 och 1945
(fartyg över 20 bruttoton).
1939 1945
Antal [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+} Antal [-Bruttoton-] {+Brutto- ton+}
Ångfartyg ............. 479 559,000; 349 j 362,000
Motorfartyg ........... 257 598,000 228 ] 491,000
Segelfartyg ......... 1,210 66,000 1,538 ; 85,000
S:a 1,946 1,223,000] 2,115 938,000
Återuppbyggandet av handelsflottan fortskrider
emellertid snabbt, och mot slutet av 1947 var man
uppe i 85% av 1939 års tonnage. Ett
utmärkande drag i flottans sammansättning är, att mer
än hälften av tonnaget utgöres av större
motorfartyg. Fartygstrafiken inom D. är livlig med
snabba förbindelser mellan Köpenhamn och
provinshamnar. Mest bekant av utrikeslinj erna är
förbindelsen med Bortre Indien, Kina och
Australien. Bland rederierna må nämnas Det Forenede
Dampskibsselskab och Det östasiatiske
Kom-pagni. Den totala godsmängd, som 1939
fraktades mellan D. och utlandet sjöledes, uppgick
till 13,5 mill. ton. 40°/o av importen och 50%
av exporten fraktades på danska kölar. Den
danska handelsflottans bruttoinkomster i utländsk
fraktfart uppgingo 1939 till 340 mill. dkr och
beräknas för 1947 preliminärt till 500 mill. —
Lufttrafiken är väl tillgodosedd med
flyglinjer till hela världen. Köpenhamns flygfält,
Kastrup, är en av Europas bästa och livligast
trafikerade flygplatser. Ett privat,
statskonces-sionerat bolag, Det Danske Luftfartselskab
(DDL), ombesörjer lufttrafiken inom landet och
driver därjämte linjer till flera europeiska
länder. I samarbete med de svenska och norska
luftfartsbolagen upprätthålles transatlantisk
trafik. De största flygplatserna, utom Kastrup,
finnas vid Ålborg, Århus, Esbjerg och Rönne.
— Post och telegraf äro statsmonopol.
Postväsendet karakteriseras av ett stort antal
lantbrevbäringslinjer. Varje by, snart sagt
varje gård, får sin post genom postverkets
röd-rockade brevbärare. — Telefonväsendet
är delat på staten och 5 privata bolag. Antalet
telefonapparater var 1946 586,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
