Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Statsfinanser - Mynt, mått och vikt - Penningväsen - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Danmark
386
Statsfinanser. Den direkta beskattningen till
staten utgöres dels av en allmän inkomstskatt
samt en allmän förmögenhetsskatt, dels ock av
ett par fastighetsskatter. Inkomstskattens tariff
fastställes genom en för varje budgetår antagen
Finanslov. Den är för fysiska personer starkt
progressiv. Såväl fysiska personer som
aktiebolag drabbas av två fristående fastighetsskatter,
Grundskyld och Ejendomsskyld. Den förra
utgår med 1,5% av tomtvärdet och den senare
med i,i °/o av fastighetsvärdet i övrigt„ minskat
med io,ooo dkr. Även en värdestegringsskatt,
dock av ringa betydelse, finnes. Enl. staten för
1951/52 beräknades de totala statliga inkomsterna
till 2,163 mill. dkr och utgifterna till 2,151 mill.
dkr. Statsskulden uppgick år 1950 till 2,942 mill.
dkr. — Även kommualbeskattningen
består dels av personliga skatter, dels ock av
fristående fastighetsskatter.
Mynt, mått och vikt. D. införde 1875
guldmyntfot med samma myntsystem som Sverige
och Norge. 1931 lämnade D. guldmyntfoten, och
i sept. 1949 devalverades den danska kronan i
samma utsträckning som det engelska pundet
och den svenska kronan. Metersystemet infördes
enl. lag av 4 maj 1907 och trädde i kraft åren
1910—16.
Penningväsen. D:s enda sedelutgivande bank är
Danmarks Nationalbank. Vid 1950
års slut funnos 159 affärsbanker; de största äro
Privatbanken i Kjöbenhavn, Danske
Landmands-bank och Kjöbenhavns Handelsbank.
Affärsbankernas omslutning utgjorde 1949 7,644 mill.
dkr. — Sparbankerna (Sparekasser) ha i
D. jämförelsevis större betydelse än i Sverige.
1948 var antalet 506, av vilka den största är
Sparekassen for Kjöbenhavn og Omegn, grundad
1820. Insättarbehållningen utgjorde 1948 4,717
mill. dkr. Postsparbank finnes icke i D. —
Kreditforeninger och Hypoteksforeninger,
sammanslutningar av låntagare, de förra för den
primära och de senare för den sekundära
fastighetskrediten, funnos 1948 till ett antal av
13, resp. 8 med en kapital fordran hos låntagarna
av c:a 7,368, resp. c:a 678 mill. dkr. — Med
huvudsaklig uppgift att vidga marknaden för
kreditföreningarnas obligationer inrättades 1906
Kongeriget Danmarks Hypoteksbank med
begränsad statlig garanti. — För beredande av
driftskredit åt jordbruks- och industriföretag
upprättades 1928 Erhvervenes Lånefond. —
Andelskasser funnos 1946 (huvudsaki. i Jylland)
till ett antal av 73. — Sedelcirkulationen
uppgick 1950 till 1,709 mill. dkr, och diskontot
utgjorde s. å. 4,5%.
Kyrkliga förhållanden. Den vida övervägande
delen av befolkningen tillhör den
evangelisk-luterska kyrkan, som är folkkyrka och som sådan
understödjes av staten. Landet är indelat i nio
stift, Köpenhamns, Roskilde, Lolland-Falsters,
Fyns, Århus, Ålborg, Viborg, Ribe och
Haders-lev, dessa åter i 93 prosterier och 1,302 pastorat.
Biskopen och en av amtmännen (stiftsamtmanden)
bilda i varje stift tillsammans ”stiftsövrigheden”,
NF V — 13
Adsböls prästgård på Als.
som utövar tillsyn över kyrkor, skolor och
offentliga stiftelser. Varje pastorat har ett
menighets-råd, som lämnar förslag om lediga prästämbetens
återbesättande. Fr. o. m. 1855 finnes det möjlighet
att lösa sockenbandet och anlita annan präst än
pastoratets och fr. o. m. 1868 att upprätta s. k.
valgmenighed. 1947 beslöts, att kvinnor ha rätt
att bli präster, och följ, år invigdes de första
kvinnliga prästerna i D.
Undervisningsväsen. Ungdomsundervisningen i
sitt nuv. skick baserar sig på en lag av 1942.
Skolplikten är 7-årig, men de statliga skolorna
äro icke obligatoriska. För organisationsplanen ha
enhetsskoletankarna varit normgivande. I städerna
gå barnen 4 klasser i folkskolan (Gritndskolen)
och därefter 4 klasser i Mellemskolen, som är
delad på en linje med och en utan examen. I
Köpenhamn och några andra städer är folkskolan
5-årig, varför barnen här börja ett år senare i
mellanskolan. På landsbygden kunna kommunerna
välja mellan den lilla (udelte) Folkskolen med en
el. två lärare och den stora (delte’) Folkskolen
med 3-årig förskola och 4-årig huvudskola
(Cen-tralskole). Gemensamt för de båda alternativen
är påbyggnaden med en Fortsætterklasse för
ungdom från 14 till 18 år. Parallellt med
fort-sättningsskolan kan det finnas en särskild kurs,
som förbereder till Præleminæreksamen, vilken
är ungefär jämbördig med Realeksamen. På
mel-lanskolexamen bygger den i-åriga Realklassen
liksom det 3-åriga gymnasiet. Denna höjere skole
avslutas med studentexamen. Ungdomen över 18
år söker sig ofta till Folkehöjskolen, vilken i viss
utsträckning bevarat Grundtvigs anda med starkt
betonande av personlighetsdaning,
fosterländskhet och idealistiskt tänkande. Folkhögsk. ha
också anpassat sig efter kraven på
yrkeskompetens och meddela ofta särskild utbildning i
lantbruk, hushållning, hantverk och gymnastik.
Folkhögsk. ha tillkommit på enskilt initiativ och
stå fria gentemot staten. För utbildning av lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
