Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Undervisningsväsen - Tidningspress - Rundradio - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Danmark
388
finnes ett flertal seminarier och Lærerhöjskolen.
— Den högre undervisningen meddelas vid
Köpenhamns och Århus univ. samt vid en rad högsk.
för tandläkare, farmaceuter, handelsstuderande,
ingenjörer (Polyteknisk læreanstalt), veterinärer
och lantbrukare (Landb ohöj skolen), förlagda till
huvudstaden, samt för musik- och konststuderande
(Akademiet for de skönne kunster samt
musik-konservatorierna i Århus och Köpenhamn).
Tidningspress. D. har en väl utvecklad
tidningspress. Den är, särskilt vad beträffar
Köpen-hamnstidningarna, starkt moderniserad efter
utländska mönster. De största tidningarna i
Köpenhamn äro Berlingske Tidende, uppsatt 1749
(konservativ), Social-Demokraten, uppsatt 1874,
Na-tionaltidende, uppsatt 1876 (konservativ), och
Politiken, uppsatt 1884 (radikal). Av landsortens
omfattande press märkas Ålborgs Amtstidende,
Jyllandsposten, Fyens Tidende, Sorö Amtstidende,
Frederiksborgs Ämts Avis, östsjællands
Folke-blad och Lolland-Falsters Stiftstidende. En viktig
roll har den sönder jylländska pressen spelat.
Under den tyska ockupationen utkommo över 250
illegala tidningar, av vilka den kommunistiska
Land og Folk och den oavhängiga Information
efter kriget fortsatt som dagliga tidningar.
Rundradio. Statsradiofonien, som utgör
den danska motsvarigheten till ab. Radiotjänst,
bildades 1930 och fick då sin nuv. form av
stats-monopol. Sedan 1941 har Statsradiofonien egen
byggnad i Köpenhamn. Licensantalet är c:a
900,000. De största radiostationerna i D. äro
Kalundborg (1.250 m våglängd, 60 kW) och
Köpenhamn (255 m våglängd, 10 kW).
För svar sväsen. Försvar sordningen av 1937
gäller alltjämt med vissa efter 2:a världskriget
vidtagna ändringar. Allmän värnplikt är lagstadgad.
Tjänstetiden i fred är begränsad till 20 år vid
armén, 16 år vid marinen. Utbildningstiden
varierade före kriget i fråga om första utbildning från
150 dagar vid inf. upp till högst 365 dagar vid
sjöförsvaret. — Omedelbart efter D :s befrielse i
maj 1945 vidtog arbetet på att återupprätta
försvaret. Redan 1945 inkallades de vapenföra
värnpliktiga, omkr. 18,000 man, till i-årig
utbildning. Inkallelser skedde i 2 omgångar, varmed
fortsatts. En försvarskommitté tillsattes 1946.
Den avgav slutbetänkande 1951. Enl. detta skall
utbildningen vara 12 mån. jämte
repetitionsöv-ningar om sammanlagt 60 dagar. Armén skall
i fred omfatta 11 inf.-reg., 2 pansarreg., 4
fält-art.-reg., 2 luftvärns-reg., 2 ing.-reg., 2 signalreg.
och 1 reg. underhållstrupper. I krig skola
uppsättas 11 stridsgrupper. Flottan avses omfatta
2 jagare, 10 torpedbåtar, 11 motortorpedbåtar,
3 u-båtar, dessutom eskortfartyg, min-utläggare
och minsvepare. Flygvapnet avses bli utbyggt
till 8 jaktdivisioner. Material för upprustningen
erhålles genom Atlantpaktshjälpen. Efter 2:a
världskriget har en
hemvärnsorganisati-on uppstått, omfattande c:a 45,000 man.
Författning och förvaltning. D:s författning
vilar på grundlagen av 5 juni 1915 med de
ändringar, som stadfästes 10 sept. 1920. D. är ett
konstitutionellt konungarike, ärftligt på mans-
linjen enl. successionsordningen
(”tronfölgelo-ven”) av 31 juli 1853. — Konungen får icke
tillträda regeringen, förrän han genom en högtidlig
försäkran skriftligen förbundit sig att hålla
grundlagen. Han skall tillhöra den
evangeliskluterska läran och blir myndig vid aderton års
ålder. Han utövar (genom sina ministrar) den
verkställande makten och delar den lagstiftande
med riksdagen. Lagar och regeringsbeslut måste,
för att träda i kraft, förses med hans underskrift
och kontrasigneras av en el. flera ministrar,
vilka äro ansvariga för beslutet. Konungen är
ansvarsfri. Ministrarna utgöra statsrådet, i vilket
konungen presiderar. Förste ministern kallas
statsminister. Det parlamentariska statsskicket har ej
uttryckligen något lagligt erkännande i
grundlagen men kan anses fastslaget genom långvarig
praxis. — Riksdagen sammanträder till ord. möte
årl. i okt. Den består av två kamrar, f o 1 k
e-tinget och landstinget. De ha båda rätt
att föreslå samt vart och ett att för sin del
antaga lagar. Om de stanna i olika beslut, kan
ett sammansatt utskott (”fællesudvalg”), som
består av lika många medlemmar från vartdera
tinget, söka jämka meningarna. ”Finansloven”
(budgeten), ”tillægsbevillingslove” och
”imidler-tidige bevillingslove” skola behandlas först i
folketinget, vilket även äger företrädesrätten att
ensamt besluta riksrättsåtal mot ministrarna.
Ingen skatt kan påläggas, höjas el. minskas, intet
statslån upptagas, intet manskap utskrivas och
inga domäner säljas utan riksdagens samtycke.
Skatter få icke upptagas, förrän ”finansloven”
el. en tillfällig bevillningslag är antagen.
Provisoriska finanslagar av det slag, som
spelade så stor roll under ”Estrupiatet”, äro icke
längre möjliga. För revision av statens årliga
räkenskaper väljer riksdagen fyra avlönade
revisorer, som efter verkställd granskning dit
avlämna berättelse. — Folketinget väljes för fyra
år. Majoritetsval i enmansvalkrets förekommer
blott på Färöarna, som utser en representant.
Det övriga D. är uppdelat i valkretsar på
så sätt, att Köpenhamn-Frederiksberg fått sig
tilldelade 3 s. k. storkretsar och amten 21
amtskret-sar. Därutöver äro valkretsarna i och för
kandidatnominering uppdelad i lika många
”opstil-lingskredse” som de folketingsmän, som skola
väljas, d. v. s. 118. Valen äro proportionella. För
uppnående av ”en ligelig representation” har
därjämte stadgats, att inrikesministern skall med
utgångspunkt i partiernas samtliga röstetal
fördela ytterligare 31 s. k. tilläggsmandat bland
partier, som före valet låtit sig inregistreras och
som uppnått ett visst minimum av röster.
Fördelningen underställes sedan folketinget för
godkännande. Valbar till folketinget är varje
folke-tingsvalman, och valberättigad är varje
välfrej-dad man och kvinna, som fyllt 25 år och har
dansk medborgarrätt, icke åtnjuter
fattigunderstöd samt icke är omyndig el. försatt i konkurs.
Landstinget består av högst 79 led., av vilka 19
väljas av tinget självt, 10 i huvudstaden, intill
48 i större valkretsar, 1 på Bornholm och 1 på
Färöarna. Den sistnämnde väljes av öarnas
lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
