Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Litt. - Danmarkexpeditionen - Danmarks frihedsråd - Danmarks geologiske undersögelse - Danmarks Höjskole for legemsövelser - Danmarks Nationalbank - Danmarks Retsforbund - Danmarkssundet - Dannebrog (danebroge; riksbaner) - Dannebrog (tidning) - Dannebrogsorden (danebrogs-) - Dannecker, Johann Heinrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411 Danmarkexpeditionen—Dannecker 412
tiske Historie fra Freden i Kiel til vore Dage”
(1934); ”Christian den X:s D. Udvikling og
Fremdrift i Tiden 1912—1947”, utg. av J.
By-skov, 1—2 (1947); ”D. besat og befriet”, red. av
H. Frisch, 1—2 (1945—47); ”De fem lange Aar”,
red. av J. Bröndsted & K. Gedde (3 bd, 1945
—47); ”D. under Besættelsen”, red. av V. La
Cour, 1, 3 (1946); ”D. under Verdenskrig og
Besættelse”, red. av Aa. Friis, 1—4 (1946—47).
— Ekonomisk historia: A. Nielsen m. fl.,
"Dänische Wirtschaftsgeschichte” (1933); H.
Jen-sen, ”Dansk Jordpolitik 1757—1919” (2 bd, 1936
—45); ”Industriens Historie i D.”, utg. av A.
Nielsen, 1—3 (1943—44).
Danmarkexpeditionen, se Mylius-Erichsen.
Danmarks frihedsråd, den danska
motståndsrörelsens ledning under 2:a världskriget. D.
bildades i juli 1943 och erkändes i nov. av armén
och flottan som ledare för landets kamp mot
ockupationsmakten. Även de krigförande erkände
det reellt och från 1944 också formellt.
Strejken juni—juli 1944 gav det ökad anslutning från
befolkningens sida och ställning som ett slags
illegal regering, liksom centraladministrationen
arbetade i samverkan med D. Sommaren 1944
organiserades också dess viktigaste utskott. Bl. a.
handhade dessa upprättandet av en illegal
krigsmakt i Danmark, sabotageverksamhet, den
illegala pressen samt registrering av danska nazister.
D. var vid kapitulationen 1945 högsta ledning
för omkr. 55,000 man. — D:s arbete, som
försvårades genom arresteringar och förföljelse av
olika medl., fortsattes under 1944 och särsk. efter
polisens upplösning 19/b 1944. Vintern 1944—45
förhandlades med politikerna om övergången
efter den kommande kapitulationen, då man ville
undvika en brytning mellan partierna och
motståndsrörelsen. Resultatet blev
samlingsregeringen av maj 1945, som tryggade kapitulationens
genomförande, internering av misstänkta
personer och bevakning av de stora tyska
flyktinglägren med hjälp av frihetsrörelsens styrkor, som
också gjorde polis- och militärtjänst under den
första tiden. Därefter upplöstes D. och
frihetsrörelsen utan allvarliga slitningar och avlöstes av
en sammanslutning, Frihetsrörelsens
samråd, som önskade fortsätta arbetet på
fredlig väg för de allmänskliga och demokratiska
idéer, för vilka D. och frihetsrörelsen under
ockupationen hade kämpat.
Danmarks geologiske undersögelse [-[o’nar-sögalsa],-] {+[o’nar-
sögalsa],+} en 1888 inrättad statsinstitution, vars
huvuduppgift är geologisk kartlägning av
Danmark.
Danmarks Höjskole for lègemsövelser,
Köpenhamn, en utbildningsanstalt i gymnastik, idrott
m. m. huvudsaki. för lärare och lärarinnor i
folkskolorna samt, beträffande den praktiska
utbildningen, för studenter, som medtagit ämnet
gymnastik i sin filosofiska examen.
Danmarks Nationalbank tillkom genom lag
av 1936. Den övertog den verksamhet, som
bedrivits av Nationalbanken i K j ö b e
n-havn, vilken som privat ab. grundats 1818
genom ombildning av den 5 år tidigare bildade Rigs-
banken. D. styres av ett representantskap,
bestående av 25 personer, varav 8 skola tillhöra
riksdagen, av en styrelse på 7 personer, utsedda bland
representantskapets medl., samt av en direktion
på 3 personer, av vilka ordf, utses av konungen
och de övriga av representantskapet. D. är
ensam sedelutgivande bank. D:s utelöpande sedlar
uppgingo 1949 till 1,626 mill. dkr. S. å. utgjorde
omslutningen 5,688 mill. dkr.
Danmarks Retsforbund [-få’rbon], danskt
politiskt parti. D. grundades som politisk
organisation i okt. 1919 och deltog f. g. i val till
Folketinget 1924 utan att få någon representation.
1926 invaldes 2 medl. i Folketinget, 1932 4, och
efter en mindre nedgång erhöll D. vid valet i okt.
1947 över 94,000 röster och 6 representanter. D.
står på liberalismens grund och är starkt präglat
av Henry Georges samhällsidéer. Staten bör blott
vara en lös organisation, som har hand om de
viktigaste gemensamma uppgifterna, ss.
rättsväsen, utrikespolitik, hälsovårdsväsen och
samfärdsel, medan resten överlåtes åt privat initiativ.
Genom en allmän jordskatt bör hela jordräntan
tillfalla staten. Alla andra skatter, monopol och
restriktioner skulle därigenom kunna avskaffas.
Danmarkssundet, det breda sund i
Nordatlanten, som skiljer Island och Grönland.
Da’nnebrog [-åg] (d a n e b r o g e, av fda.
*dan(n), röd, och broge, ett stycke brokigt tyg),
benämning på danska riksbaneret. Enl. en sägen
föll det ner från himlen under slaget vid Reval
1219 (”Volmerslaget”). Först på 1300-talet blev
D. dock rikets eg. huvudflagga och användes
från denna tid som örlogsflagga, medan den
först på 1800-talet blev arméflagga.
Da’nnebrog [-åg], daglig tidning i Köpenhamn
1892—1910. Tidningen avlöste Morgenbladet som
den moderata vänsterns organ och stod
justitieministern Alberti mycket nära. D. upphörde en tid
efter dennes fall.
Da’nnebrogsorden [-ågs-] (d a n e b r o g s-),
dansk riddarorden, enl. en obestyrkt sägen instiftad
av Valdemar Sejr, i själva verket först av Kristian
V 1671. Enl. statuterna av 1693 kunde endast
adelsmän bliva riddare av d. (”hvid ridder”),
och antalet fick ej överstiga 50. Fredrik VI
utvidgade orden 1808 genom att medgiva även
ofrälse män inträde och indelade orden i de tre
klasser, av vilka den nu består: storkommendörer
(blott kungliga personer) och storkors (motsv. de
forna riddarna) i första klassen, kommendörer
av två grader i andra klassen samt riddare i
tredje. Dessutom upprättades 1809
dannebrogs-männens klass, vars hederstecken, ett kors av
silver, kan utdelas åt vem som helst, även åt
riddare och högre ordensmedlemmar. D:s kors
är av guld, med inskrift: ”Gud og kongen”;
ordensbandet är vitt med röda kanter.
Da’nnecker, Johann Heinrich von,
tysk skulptör (1758—1841). Han studerade i
Paris hos Pajou samt i Rom, där han tog intryck
framför allt av Canova. Han blev den främste
representanten efter Thorvaldsen för tidens
skulptur i klassisk anda. Schillers storslaget idealise’
rade byst (1793, i biblioteket i Weimar) vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
