Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Dansk konst
432
Även i borgerlig arkitektur vann denna stil
hemortsrätt i Danmark. Dess mest belysande
verk äro slotten Kronborg (av A. van O
p-bergen), Frederiksborg, Rosenborg, Börsen i
Köpenhamn (av H. Steenwinkel d. y.),
privathus flerstädes i städerna. Mot slutet av
1600-talet spåras inflytande från Frankrike. Stora
slottsbyggen företogos (bl. a. byggdes
Christians-borg av E. D. Häusser). Vid mitten av
1700-talet byggdes de fyra palatsen på
Amalien-borg av N. E i g t v e d. Med de sistnämnda
har rokokostilen fått fast fot i Danmark.
Först från slutet av 1600-talet kan man räkna
en dansk målarskola av infödda konstnärer, som
utbildats i utlandet och som åstadkommo i första
rummet porträtt men därjämte religiösa,
allegoriska och även historiska målningar.
Under 1700-talet blev det franska inflytandet
härskande i Danmark. Bland där verksamma
franska konstnärer märkas skulptören S a 1 y
och arkitekten J a r d i n, som i Danmark
representera övergången mellan rokoko och Ludvig
XVI:s stil. 1754 inrättades konstakademien,
och Saly blev dess styresman. Under det följ,
skedet fick den klassiska smaken i arkitekturen
sin företrädare i H a r s d 0 r f f och efter denne
i C. F. H a n s e n, som kraftigt bidrog till
Köpenhamns förnyelse i tidens antika smak.
Skulptör i klassisk anda var J. W i e d e w e 11,
och bland målarna representerade A b i 1
d-g a a r d akademisk klassicism. Men från
Köpenhamns akademi till Rom gick målaren C
arst e n s’ och skulptören Thorvaldsens väg.
Thorvaldsens verk blevo Danmarks främsta
insats i den allmänt europeiska konsten.
Inom måleriet hade under antikiserandets
härskartid en av stilsökande mindre bunden
konst uppburits av V. E r i c h s e n, J. J u e 1
och E. Pau elsen; under 1800-talets första
skede blev C. W. Eckersberg banbrytaren.
Bland dennes lärjungar var C h. Köbke hans
trognaste efterföljare (små porträtt, gärna i
interiörer, även själfulla natur studier). Till det
släktled, som nu växte upp, hörde bl. a. V.
Bendz, Constantin Hanse n, J. Roed,
J. T. Lundby e, M. Rörbye och V.
Marstrand. Den sistnämnde var den största och
mest mångsidiga begåvningen i den
eckers-bergska kretsen. Det monumentala måleriet fick
sina målsmän i Constantin Hanse n, J.
Roed och A. M ü 11 e r.
På 1840-talet uppstod, framför allt genom
konsthistorikern N. L. H ö y e n s energiska
agitation, en nationell rörelse i Danmarks
konstnärliga liv. I skulptur hade nordiska myter
behandlats av H. F r e u n d, Thorvaldsens elev
och medhjälpare i Rom, utan att han lyckats
lösslita sig från antikens formvärld. Även
skulptörerna H. V. B i s s e n och J. A. J
e-r i c h a u stödde sitt studium på antiken, men
de visade likväl moderna tendenser. Men det
blev huvudsakligen inom genremåleriet, som den
folkligt- nationella riktningen uppblomstrade.
Motiv ur bondelivet målades med poetisk känsla
och älskvärd karakteristik av Chr. D a 1 s-
g a a r d, J. V. Sonne, F. Vermehren,
J. E x n e r m. fl.
Med det moderna valör- och friluftsmåleriets
inträde i Danmark vidtog ett nytt kapitel i
landets måleri. Det i sin teknik revolutionerande,
till Danmark importerade måleriet förblev likväl
danskt till sin karaktär. Denna danska skolas
huvudmän voro P. S. K r ö y e r — en lysande
virtuos och skarp karakteristiker —, paret
Ancher, Viggo Johansen, A. J e r
n-dorff, O. Bache (kraftfulla djurmålningar),
Carl Thomsen, J. Paulsen, V.
Ham-m e r s h ö i, L. A. Ring m. fl. Landskapet,
som under närmast föregående skede haft
betydande företrädare i P. C. S k o v g a a r d, V.
K y h n m. fl., fick gedigna representanter i G.
Chr i s t ens en, J. La Cour, V.
Peder-s e n, J. R o h d e, den redan nämnde J.
Paulsen, landskap med dj ur i T. P h
i-lipsen, M. Therkildsen, N.
Peder-s e n M o 1 s. Nya insatser beteckna namnen J.
och N. Skovgaard, banbrytare inom
monumentalmåleriet, Chr. Zahrtmanns
intensivt personliga, ofta färgbrokiga behandling
av historiska, realistiska och fantastiska
ämnen, E. Nielsens starkt stiliserade, i färgen
asketiska bilder, N. Larsen S t e v n s fresker
i H. C. Andersens minneshäll i Odense och den
inom konstens olika grenar verksamme J. F.
W i 11 u m s e n s excentriska, oroliga sökande,
som betecknar vägen från impressionism genom
en skäligen dimmig symbolism till modern
expressionism. Inom det moderna måleriet ha
bl. a. H. G i e r s i n g, S. S w a n e och W.
Scharff gjort sig bemärkta.
En lokal skola utgör Fynskolan. Dess
representanter ha varit de på Fyn infödda målarna
F. Syberg, J. Larsen, P. Hanse n,
rättframma realister, sunda och något kärva
skildrare av sin hemorts natur, samt P. C h r
istia n s e n. Flera av dessa äro elever av
Zahrt-mann, vars inflytande på ett yngre målarsläkte
varit mycket stort. Bornholmsskolan med svensken
K. I s a k s o n, E. W e i e, O. Höst och O.
R u d e representerar en förfinad kolorism. E.
Z e u t h e n arbetade ofta med motivupprepning
mot en förblivande vision. V. Lundström är
plastisk och monumental. En något primitiv
färgromantik framträder hos J.
Sönder-gaard, N. L e r g a a r d, E. Hoppe m. fl.
Mera känsligt tolkas naturintrycken av K. A
g-g e r och L. H a r t z, medan flera kolleger nu
vända sig mot abstrakt konst. Inom skulpturen
ha efter den frodige nydanaren K. Nielsen
framträtt E. Utzon Frank, J. Bjerg
och svensken G. Henning samt som skapare
av nationella monument A. P o u 1 s e n;
besläktade i sin franskinfluerade formsträvan äro
A. Fischer, Astrid Noack och G.
Eickhoff.
Förnyelsen inom D:s arkitektur inleddes med
M. Nyrop (Köpenhamns rådhus). F. M e
1-d a h 1 fullbordade Marmorkirken, Köpenhamn, i
klassicerande barockstil. P. V. J e n s e n
Klint uppförde Grundtvigs Mindekirke i Kö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
