Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danzig - Stadsbeskrivning - Litt. - Danzigbukten - Danziger gatt - Danziger Haupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Danzigbukten—Danziger Haupt
448
kan, en gotisk hallkyrka i tegel, grundad 1343
och utvidgad under det följ. årh. Den var rikt
smyckad med äldre skulpturer och målningar,
däribland Memlings tavla ”Yttersta domen”. Här
låg även tyghuset från 1605, ett av de yppersta
ex. på den holländska renässansens tegelarkitektur
i Nordeuropa. Altstadt präglades av sina
kyrkor, Katarinakyrkan från 1100—1400-talen,
Ni-kolaikyrkan (kvarstår täml. oskadad) från
1300-talets mitt och Johanneskyrkan från 1357—1465.
I Vorstadt lågo bl. a. franciskanklostret
med tavelgalleri och Petrikyrkan från 1400—
1500-talen. Under 2:a världskriget blev detta
äldre, centrala D. tills, m. dess oersättliga
kulturminnesmärken nästan totalt förintat. —
Vid den breda Ringstrasse ligger närmast v. om
Altstadt den nödtorftigt iståndsatta
huvudbangården; de viktigaste järnvägarna leda till
Berlin, Stettin, Königsberg och Warszawa. De
yttre stadsdelarna kommo relativt oskadade ur
kriget. .1 n. v. ligger bostadsområdet Langfuhr
med tekniska högsk. och svenska konsulatet samt
längre bort det 1926 inkorporerade Oliva; i n.
ligger Neufahrwrasser med yttre
hamnanläggningar, i v. arbetar- och industriförorterna Schidlitz
och Emaus, i Ohra. N. v. om D. ligger
badorten Zoppot.
Hamnen, D:s främsta livsbetingelse, består av
den gamla Mottlaubassängen och de längs Tote
Weichsel spridda nyare hamnanläggningarna,
bl. a. den stora Kaiserhafen ö. om ön Holm
samt frihamnen längst i n. Hamnarnas totala
strandlängd är 30,8 km, därav 8,6 km med kajer.
Närmast före 1 :a världskriget var
varuomsättningen något över 2 mill. ton årl. Efter kriget
inträdde en oerhörd stegring, som 1928 nådde
över 8 mill. ton. Men samtidigt skedde
omvälvande förändringar i handelns struktur. De stora
massartiklarna genomlöpte D. utan någon
egentlig medverkan från dess sida, och den anrika
handelsmetropolen blev nu snarast en
speditions-hamn. Det svåraste slaget för D:s näringsliv
blev dock grundandet av storhamnen Gdynia,
som tack vare en målmedveten politik från polsk
sida snart drog till sig en väsentlig andel av han-
Gavelhus vid Langer Markt i Danzig.
deln. 1940 sammanslogos under nazistregimen
D:s och Gdynias hamnar under gemensam
förvaltning. — D. hade en icke obetydlig industri,
framför allt ett par stora varv samt tillverkning
av järnvägsvagnar, maskiner, likörer och socker.
1946 påbörjades anläggningen av en ny
flygplats vid D., och även i övrigt upptogs
återuppbyggnadsarbetet.
Litt.: F. Fischer, ”D.” (i ”Deutschlands
Städte-bau”, 1924); E. Keyser, ”Die Stadt D.” (1925);
K. Peiser, ”D:s Handel und Wirtschaft” (1928),
”Strukturwandlungen des Danziger
Aussenhan-dels” (1929).
Da’nzigbukten [-ts-], halvcirkelformig bukt av
s. Östersjön mellan Pommerellen och Samland. I
n. v. framspringer halvön Hela. Når i sina yttre
delar no m djup. Har förbindelse med Frisches
Haff vid Pillau.
Da’nziger gatt [-ts-]. 1) Inlopp för stora
fartyg från Östersjön till Stockholms s. skärgård
mellan Nåtarö och Mellsten. — 2) östra inloppet
till Ronneby hamn, förbi Gjökalv.
Da’nziger Håu’pt [-ts-], sydligaste spetsen av
det mellan Weichsels Danzig- och Haffarmar
liggande Danziger Nehrung. Under Sveriges krig
med Polen var platsen av strategisk betydelse
och försågs av svenskarna 1626—27 med
befästningar. D. intogs 15 maj 1656 av Karl Gustav;
där anlades sedan ett befäst läger. I sept. 1659
DANZIG
med omgivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
