Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darlan, François - Darlaston - Darling (älskling) - Darling (flod) - Darlington (stad) - Darlington, Cyril Dean - Darlingtonia - Darmesteter, 1. Arsène - Darmesteter, 2. James - Darmstadt - Darmstädter und Nationalbank, Danatbanken - Darnand, Joseph - Darnley Henry Stuart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Darlaston—Darnley
460
lingar med amerikanerna, varför han offentligt
desavouerades av Pétain. Julaftonen s. å.
mördades D. i sin ämbetsbyggnad i Alger.
Darlaston [dä’lastan], stad i Staffordshire i
England, 15 km n. v. om Birminghams centrum;
c:a 22,000 inv. Järnverk, kol- och järngruvor.
Darling [dä’lro], eng., älskling.
Darling [dä’liu], flod i s. ö. Australien,
biflod till Murray. Källfloderna komma från de
östaustraliska bergskedjorna. Genomflyter från
n. ö. till s. v. de torra slätterna i inre Nya
Syd-Wales, bildar i nedre loppet sidoarmar och
grunda sjöar. Längd 2,450 km. Segelbar vid
högvatten till Bourke.
Darlington [dä’lü)tan], stad i n. ö. England,
grevsk. Durham, vid Skerne, biflod till Tees;
84,000 inv. Är en gammal ansedd industristad;
yllefabriker; tillverkning av lokomotiv,
järnvägsvagnar m. m. Järnvägslinjen D.—Stockton (byggd
av George Stephenson; öppnad 27 sept. 1825) är
världens äldsta järnväg.
Darlington [dä’liijton], Cyril Dean,
engelsk cellforskare (f. 1903), chef för John Innes
Horticultural Institution invid London. D. har
framför allt gjort idérika och skarpsinniga
undersökningar rörande reduktionsdelningens natur,
vilka övat djupgående inflytande på den nyare
cytologien.
Darlingtönia, se Insektätande växter.
Darmesteter [darmstetä’r]. 1) Arsène D.,
fransk språkforskare (1846—88), prof, i
medel-tidsfranska vid Sorbonne 1883. D. skrev flera
originella och gedigna språkvetenskapliga verk,
bl. a. ”Formation des mots composés”, ”De la
création actuelle des mots nouveaux”, ”La vie
des mots” och ”Cours de grammaire historique”
(1891—97; ofullb.), samt den litteraturhistoriska
”Le seizième siècle en France” (tills, m.
Hatz-feld; 1878).
2) James D., den föreg:s bror, orientalist
(1849—94), prof, i fornpersiska vid Collège
de France. D. har utgivit en hel rad
arbeten, särsk. om de iranska språken; mest känd
är hans fullständiga övers, av Avesta (1892—93).
Da’rmstadt [-/tat], huvudstad i Hessen i s. v.
Tyskland, c:a 130 m ö. h., på slätten mellan Rhen
och Main och vid foten av Odenwald; 90,000
inv. D. omnämnes redan på 700-talet men blev
först 1330 stad, kom 1479 till Hessen och blev
dess residensstad 1567 samt hade sin glansperiod
under storhertig Ludvig I (1790—1830). Under
2:a världskrigets intensiva allierade bombräder
blev D. i det närmaste totalt förstört. Den inre
staden s. ö. om slottet hade ganska väl bevarat
sin medeltida prägel, medan de nyare delarna
däromkring voro av modern typ. Villaförorten
Mathildenhöhe i ö. var vid seklets början
hemvist för en bekant målarkoloni. Slottet i D.,
påbörjat 1375, blev i nyare tid flera gånger
förändrat och inrymde på sistone ett museum.
Vid ett bombanfall blev en stor del av
byggnaden ”urblåst”. Rådhuset var i renässans från
1599, stadskyrkan bar prägel av 1300-talet. Av
senare datum voro bl. a. hovteatern och Altes
Palais i empirstil. Landesmuseum rymde ett
tavelgalleri med särsk. tyska och nederländska
skolor samt samlingar av arkeologi och
konsthantverk. I D. grundade H. v. Keyserling sin
”Schule der Weisheit”. D. är knutpunkt på den
viktiga banan Hamburg—Basel. Staden hade
utvecklats till ett betydande centrum för maskin-,
möbel-, läder- och kemisk industri. Från D.
leder den vackra Bergstrasse till Heidelberg.
Da’rmstädter und Nationalbank
/tätar ont
natsiånä’1-1, Danatbanken, Berlin, före sitt
fallisemang 1931 en av Tysklands storbanker, [-bildad 1921 genom sammanslagning av Bank für
Handel und Industrie och Nationalbank für
Deutschland, båda tillhörande storbankernas
grupp. D. var bl. a. djupt engagerad i den stora
kontinentala textilkoncernen, Norddeutsche
Woll-kämmerei und Kammgarnsspinnerei in Bremen,
och när denna på sommaren 1931 föll samman,
kom detta att utlösa en av de våldsammaste
kriser, som någonsin drabbat det tyska
bankväsendet. D. måste 13/? inställa betalningarna och blev
under de följ. mån. genom regeringens ingripande
rekonstruerad; i samband därmed sammanslogs
den med Dresdner Bank.
Darnand [darnä’], J o s e p h, fransk politiker
(1898—1945). Under mellankrigsåren var D. en
drivande kraft i krigsveteranernas organisationer.
Han anslöt sig till cagoularderna och hölls en
tid i fängelse. D. tillfångatogs som inkallad
värnpliktig av tyskarna i juni 1940 men lyckades
fly. I jan. 1941 blev han medl. av nationalrådet
i Vichy samt ledare för den frivilliga
skyddskåren. I jan. 1944 blev han chef för
polisväsendet och i juni s. å. statssekr. i inrikesministeriet
under Laval. Efter befrielsen ställdes D. inför
domstol, dömdes till döden för högförräderi och
avrättades.
Darnley [dä’nli], Henry Stuart, lord
D., gemål till drottning Maria Stuart av
Skottland (1545—67). D. var son till Skottlands
re-gent Matthew Stuart,
earl av Lennox, och
Henrik VHI:s
systerdotter lady Margaret
Douglas. 1565 ingick
han äktenskap med den
unga skotska
drottningen Maria Stuart,
ett giftermål, som
Elisabet av England tog
som en utmaning. D.
visade sig nu vara
dåraktig, högfärdig och
lösmynt samt omgav
sig med illa ansedda
dryckesbröder. Dessa
underblåste hans önskan att bli medregent
och hans svartsjuka mot Marias politiske
förtrogne, italienaren David Rizzio, vilken
9 mars 1566 mördades avD:s stallbröder. Maria
lyckades emellertid vinna D. över på sin sida
genom löfte om större politiskt inflytande. Sedan
de sammansvurna övervunnits, inträdde åter
ovänskap mellan D. och drottningen, trots att
denna i slutet av 1566 nedkom med en son, se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
