Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darrål - Darsser Ort - Dart - Dartford - Dartmoor - Dartmouth - Daru, Napoléon - Dar-ul-Aman - Darwen - Darwin, Port - Darwin, 1. Erasmus - Darwin, 2. Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Darsser Ort—Darwin
464
Darrål.
riska organ utgöra Vs av hela vikten och sträcka
sig som en geléartad massa längs bägge sidor
av d:s undre hälft lika långt som analfenan.
D. är den ojämförligt kraftigast verkande av de
elektriska fiskarna och fruktas av både djur
och människor. Hästar, som överskrida
vattendrag, kunna av d:s stötar bli så förlamade, att
de drunkna.
Da’rsser Ort [årt], tysk fyrplats med
stormvarnings-, livräddnings- och mistsignalstation på
kusten mellan Stralsund och Rostock.
Dart (fr. dard), på 1500- och 1600-talen i
Sverige beteckning för dolk över huvud taget.
Dartford [dä’tfad], stad i s. ö. England,
grevsk. Kent, s. om Thames, 20 km ö. om
London; 36,000 inv. Tillverkning av papper och
kemikalier, metall- och läderarbeten.
Dartmoor [dä’tmoa], bergstrakt i s. v.
England, uppfyller s. v. delen av Devonshire.
Uppbygges av granit; groteska, söndervittrade
toppar (tors)’, högsta punkt High Willhays (621 m
ö. h.). Täcktes fordom av tät skog (D. förest),
är numera öde hed med mossar och kärr. Från
D. flyta småfloder åt alla håll; lummiga dalar,
rika på ängsmark. I Princetown det bekanta
Dartmoorfängelset, ett av Englands
mest kända fängelser.
Dartmouth [dä’tmab], hamnstad i
Devonshire, s. v. England, vid floden Darts
mynningsvik; 6,000 inv. Sjökrigsskola, varv;
segelsportcentrum.
Daru [dary’], N a p o 1 é o n, greve, fransk
statsman (1807—90). Han fick 1832 säte i
pärs-kammaren, där han ivrigt understödde
julimonarkien, men slöt sig 1848 till den nya regimen
och invaldes i nationalförsamlingen. Efter
statskuppen 2 dec. 1851 drog han sig tillbaka till
privatlivet. D. invaldes 1869 i lagstiftande
kåren, där han blev en av ledarna för det nya
liberala partiet, samt var jan.—april 1870
utrikesminister i Olliviers kabinett. I febr. 1871
blev han led. av nationalförsamlingen, där han
slöt sig till högra centern, och var 1876—79
en av högerns ledare i senaten.
Dar-ul-Aman, en av Amanulla kan planerad
och 1923 påbörjad ny huvudstad i Afghanistan,
strax n. om Kabul.
Darwen [dä’røin], stad i n. v. England,
grevsk. Lancashire, 5 km s. om Blackburn;
30,000 inv. Bomulls- och pappersindustri;
järnverk. I trakten kolgruvor och stenbrott.
Darwin, Port D. [på’t dä’coin], huvudstad
i Nordterritoriet i Australien, vid en vik på
n. v. kusten; 1,600 inv. D. är flott- och
flygbas, ändpunkt för kablar från Java och för
telegraflinjen från Adelaide; landsväg till Alice
Springs byggdes under 2 :a världskriget. D.
grundades 1870 och hette tidigare Palmerston. Staden
bombades 1942 av japanerna.
Darwin [däAoinJ. 1) Erasmus D.,
engelsk läkare och naturforskare (1731—1802), har
dels i ett par lärodikter, dels i ”Zoonomia” (2
bd, 1794—96) behandlat lagarna för det
organiska livet och därvid framhållit, att arterna äro
föränderliga. Som orsak till föränderligheten
antog han, såsom sedermera Lamarck, att i varje
form fanns en inneboende kraft, som drev
utvecklingen framåt.
2) Charles Robert D., den föreg:s sonson,
naturforskare (1809—82). D. skulle bli läkare
men vantrivdes på anatomisalen i Edinburgh
och tog bachelorgraden i Cambridge i avsikt att
bli präst men sysslade mest med jakt samt
amatörstudier i naturvetenskap. Han deltog 1831
—36 som naturforskare i en världsomsegling på
kryssaren ”Beagle” — han skildrade denna i
”Voyage of a naturalist round the world” (1845,
sv. övers, från 10 :e uppl., ”En naturforskares
resa omkring jorden”) —, vistades därefter några
år i London och slog sig 1842 ned på en
lantgård vid byn Downe i Kent, där han levde hela
sitt återstående liv som privatlärd.
De intryck D. fick under världsomseglingen,
särsk. av den fossila däggdj ursfaunan i
Sydamerika och av den egendomliga fördelningen
av arterna på Galapagosöarna, samt genom
studiet av geologen C. Lyells ”Principles of
geo-logy”, kommo honom att redan 1837 påbörja
anteckningar över arternas föränderlighet, vilka
han 1844 sammanfattade men först 1859 utgav
under titeln ”On the origin of species by means
of natural selection” (talrika uppl. och övers,
till de flesta språk, bl. a. till sv., ”Om arternas
uppkomst”, 1871), ett arbete, som med ett slag
gjorde D. världsberömd. Hans utvecklingslära
utbyggdes vidare i ”The variation of animals
and plants under domestication” (1868), ”The
descent of man and selection in relation to sex”
(1871; sv. övers. ”Menniskans härledning och
könsurvalet”, 1872) och ”The expression of the
emotions in man and animals” (1872). Utom
dessa banbrytande arbeten över utvecklingsläran
utgav D. talrika, mycket viktiga skrifter på
zoologiens, botanikens och geologiens områden.
Bland de zoologiska märkas ”The structure and
distribution of coral reefs” (1842), ”A
mono-graph on the Cirripedia” (1851—54) och ”The
formation of vegetable mould through the action
of worms” (1881); bland de botaniska ”The
various contrivances by which orchids are
fer-tilised by insects” (1862), ”Insectivorous plants”
(1875), ”The effects of cross and selffertilisation
in the vegetable kingdom” (1876), ”The different
forms of flowers on plants of the same species”
(1877) och ”The movements and habits of
climbing plants” (1865); bland de geologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
