Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deffand, Marie de Vichy-Chamrond - Defibrör - Deficit - Defilé - Defilering - Definiera - Definit - Definition - Definitiv - Deflation - Deflegmator - Deflektor - Defloration - Defoe, Daniel - De Forest, Lee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Defibrör—De Forest
506
i jämbredd med Voltaires i fråga om
slagfärdighet och klarhet, äro utg. av bl. a. E. Lescure
(2 bd, 1865).
Defibrör, maskin för framställning av
slipmassa.
Deficit, lat., ”det fattas”, brist, underskott i
vinst- och förlusträkning el. kassa, särskilt i en
statsbudget.
Defilé, genom el. över ett större terränghinder
förande trång el. svår passage, ss. dalgång, pass,
väg, bro o. dyl., där marscherande trupper icke
kunna komma fram utan att formera sig med
smal front, som t. ex. i marschkolonner. D.
betyder även tåg el. rad av förbipasserande personer.
Defilèring. 1) Eg. gång framåt i följd, i
rad. En truppavdelnings marsch förbi en högre
militär; kallas numera förbimarsch.
2) En sådan anordning av en äldre
befästnings-anläggning såväl plan som profil, att verkets inre
på bästa sätt skyddas mot fiendens eld och
döl-jes för hans insyn.
Definiera (av lat. definlre, begränsa),
bestämma, tillräckligt känneteckna.
Definit (lat. definitus), bestämd, t. ex. d.
pronomen, bestämt pronomen.
Definition, ett kortfattat, klart och tydligt
angivande av vad något är till skillnad från allt
annat. Ett begrepp definieras vanl. genom
angivande av 1) det närmast högre släkte, inom vars
omfång begreppet omedelbart ingår (genus
proxi-mum), och av 2) det el. de kännetecken, genom
vilka det skiljes från alla samarter inom
samma begrepp (differentia specifica). Om man t. ex.
definierar triangel som tresidig figur, är i denna
d. triangel det, som skall definieras
(definien-dum), figur närmast högre släkte och tresidig
själva artskillnaden. Vanliga definitions fel: 1)
cirkeldefinition, då man vid
bestämmande av ett begrepp använder begrepp, som
förutsätta det, som skall definieras; 2) för vid
el. för trång d. — för vid, då
karakteristiken träffar in på mer än det, som skall
definieras; för trång, då karakteristiken ej träffar in
på hela definiendum el. ej alltid gäller om
detta. Otillfredsställande är ock att definiera ett
positivt begrepp genom negativ bestämning.
Från eg. d., realdefinitioner, som
meddela verklig sakkunskap, skiljer man s. k.
nominaldefinitioner, som blott angiva
ett ords betydelse.
Definitiv, slutlig, bestämd, slutgiltig.
Deflation (av lat. defläre, blåsa bort, blåsa
ned). 1) Geologisk term, betecknande
bortförandet genom vindens inverkan av allt löst material
på marken.
2) Eg. ”nedblåsning”, nämligen efter
föregående ”uppblåsning”, inflation. D. kallas
inom nationalekonomien ett allmänt prisfall,
framkallat av minskad efterfrågan. Om ett lands
real-kapitalbildning plus export är mindre än
sparande plus import, minskas inkomstsumman och
därmed efterfrågan på nyttigheter (se
Penningteori). Inkomstminskningen kan alltefter
prisnivåns rörlighet främst leda till prisfall el.
sysselsättningsminskning. I regel har den båda
dessa effekter.
Deflegmätor, se Destillationsapparat.
Defle’ktor, navigationsinstrument, varmed
kompassens riktkraft ombord kan mätas och
därigenom storleken av de deviationsalstrande
krafterna och själva deviationen kan bestämmas.
Defloratiön (av lat. defloräre, avplocka
blommor från), berövande av mödomen.
Defoe [dafåu’], Daniel, engelsk författare
(1659—1731). Han skulle först bli präst men
blev sedan affärsman och måste 1692 inställa
sina betalningar. Vid denna tid var det, som
han började publicera sina otaliga broschyrer,
och snart var han en av regeringen besoldad
skribent. Illa råkade
han emellertid ut under
drottning Annas tid, då
han 1702 för sin skrift
”The shortest way
with the dissenters”
dömdes till
gapstocken och fängelse. I
febr. 1704 började han
utge
varannandagstid-ningen The Review,
som han själv skrev;
den pågick till 1713.
Inalles har han
författat omkr. 250
skrifter av mycket
växlan
de innehåll. — Hans berömmelse vilar
emellertid på ”The life and stränge sumrising
adventures of Robinson . Crusoe of York”,
som utkom 1719, då författaren redan var
nära sextio år. Genom detta verk förvärvade
han europeiskt rykte. Aldrig förut hade man
hört äventyr berättas med en så levande
åskådlighet och trovärdighet. Detta arbete
översattes till nästan alla europeiska språk och har
givit anledning till en mängd efterbildningar.
Denna romans betydelse är omätlig. Dess
realistiska skildringssätt blev bestämmande för den
borgerliga roman, som Richardson och Fielding
ett par årtionden senare skapade. Trol. hade D.
redan skrivit flera liknande arbeten, i varje fall
trycktes redan 1720 tre långa romaner av
samma karaktär, ”Mr Duncan Campbell”, ”Captain
Singleton” (sv. övers. 1924) och ”Memoirs of
a cavalier”; före slutet av 1722 hade han
ytterligare ökat denna lista med ”Moll Eländers” (sv.
övers. 1944), ”A journal of the plague year” och
”Colonel jack”. Den sista av hans berömda
romaner är ”Roxana” (1724). — Litt.: Y. Hirn, ”ön i
världshavet” (1928); j. Sutherland, ”D.” (1937).
De Forest [da få’rist], Lee, amerikansk
radiotekniker (f. 1873), graduerad från
Yale-universitetet. D. har uppfunnit flera
grundläggande anordningar och metoder vid trådlös
kommunikation. Särskilt är D. bekant för den
av honom först använda katodrörsdetektorn el.
audionröret samt för den härpå grundade
åter-kopplingsprincipen. Han har vidare uppfunnit
honeycombspolen samt ett system för
storpro-j ektion av televisionsbilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
