Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Degerfors (köping) - Degerfors (socken) - Degerfors revir - Degerhamn - Degerselet - Degerö - Degorgering - Dégoût - Degoutte, Jean Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Degerfors—Degoutte
522
Degerfors järnverk.
vid Letälven 2 km s. om Möckeln. Här
uppväxte vid N. v. stambanan samhället
Janne-1 u n d, som 1912 blev municipalsamhälle.
Förorter till detta voro brukssamhället
Degerfors bruk is. och stationssamhället Strö
m-t o r p i n. v., det sistn. beläget vid knutpunkten
mellan stambanan och järnvägen
Nora—Otter-bäcken. Jannelunds municipalsamhälle uppgick
1938 i det då bildade Degerfors
municipalsamhälle. D. är en betydande handelsort samt
har högre folkskola, apotek och provinsialläkare.
Degerfors tidning utkommer 6 ggr i veckan.
Ekonomiskt domineras dock orten av
Degerfors järnverks a b., som här äger
järnverk med elektrisk masugn, sintringsverk,
elektro-stålverk, martinverk och valsverk,
tackjärns-gjuterier, mekanisk verkstad, pressverk och
svetsningsverkstäder för plåtarbeten, anläggning
för centerlesslipade axlar, elkraftverk om 9,000
hk, såg, dissousgas- och syrgasfabrik. Bolaget
äger dessutom jordbruk och skogsbruk samt vid
Lannafors i Vintrosa sn kalkstensbrott och
kalkugn. Degerfors bruk anlades 1654 av
borgmästare G. Camitz i Kristinehamn. Aktiekapitalet,
varav majoriteten tillhör Uddeholms ab., är
sedan 1919 9 mkr, antalet industriarb. c:a 2,000.
Bland övriga industrier märkas snickerifabriker,
mek. verkstäder och betonggjuteri. Inom D. ligga
delar av Villingsbergs och Håkanbols
kronopar-ker. Egendom: Degernäs (ägare: D. köping).
Kyrkan av trä är från 1892. Tax.-värde å
jordbruksfastighet 3,656,800 kr. å annan fastighet
38,168,100 kr; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: fysiska personer 18,671,920 kr.,
svenska ab. 380,600 kr (1950). D. utgör ett
pastorat i Karlstads stift, Visnums kontrakt.
Degerfors, socken i Västerbottens södra
domsagas tingslag, Västerbottens län; kring
Vindel-älven och Ume älv; 2,754,87 km2, 10,073 inv.
(1951); genomflytes i n. ö. av Sävarån. Socknen
tillhör i sin helhet det inre höglandet och
upp
tages huvudsakligen av myrslätter och sjöar
(200—250 m ö. h.) samt däröver stigande
skogshöjder, varav de högsta nå över 400 m;
huvudfloderna bilda markerade dalgångar. Tätare
bygder finnas endast i dessa älvdalar. 6,512 har
åker. I socknen finnas tre municipalsamhällen,
Granön vid Ume älv, Vindeln och Hällnäs vid
Vindelälven och stambanan genom övre
Norrland, Hällnäs tillika knutpunkt för tvärbanan
från Storuman. Vid denna bana och Vindelälven
ligger Åmsele stationssamhälle. Ung. Va av
socknens areal tillhör trävarubolag.
Kronopar-ker upptaga 717 km2; här ligger bl. a.
försöksparken Kulbäcksliden. Kyrkan av tegel byggdes
1901—03. Åmsele kapell av trä byggdes 1872
—74. D. bildar ett pastorat i Västerbottens södra
kontrakt av Luleå stift; utgör storkommunen D.
Degerfors revir, adr. Umeå, tillhör Umeå
distrikt och omfattar staden Umeå, Umeå
landskommun, Holmsunds, Hörnefors, Sävars och
Holmöns socknar, Vännäs köping samt den del
av Vännäs socken, som ligger n. och ö. om Ume
älv, samt större delen av Degerfors socken i
Västerbottens läns kustland.
Degerhamn, lastageplats och industrisamhälle
på s. Öland vid Kalmarsund, S. Möckleby
socken (omkr. 900 inv.), Ölands bästa och djupaste
hamn, betydande sjöfart. I D. finnas
cementfabrik och kalkbruk, båda tillh. Ölands cementab.
(gr. 1916; aktiekap. 1,7 mkr).
Ångbåtsförbindel-ser finnas med Kalmar och Mörbylånga.
Degerselet, sjö i Råneå socken, Norrbottens
kustland, genomfluten av Råne älv, 11 km2;
21 m ö. h.
Degerö, ö och villasamhälle strax ö. om
Helsingfors.
Degorgering [-går/è’-] (av fr. dégorger,
rensa), klarning av vätskor.
Dégoüt [dego’], fr., avsmak, vedervilja.
Degoutte [dago’t], Jean Marie J o s e p h,
fransk general (1866—1938). Han blev strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
