Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Degoutte, Jean Joseph - Degradation - Degradering - Dégras - Degrelle, Léon - Degression - De gustibus non est disputandum - De Havilland, Geoffrey - Dehio, Georg - Dehlgren, Sten - Dehmel, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Degradation—Dehmel
524
efter utbrottet av i :a världskriget stabschef
vid 4:e armékåren och 1916 brigadgeneral. S. å.
blev han chef för marockanska fördelningen.
Utnämnd till divisionsgeneral april 1918, fick
han i juni s. å. befälet över 6:e armén, med
vilken han framgångsrikt deltog i striderna vid
Chåteau-Thierry. Efter kriget var han 1920—
nov. 1924 chef för franska Rhenarmén inom
ockupationsområdet i Tyskland. Hans hårdhet
vid utövandet av detta befäl bidrog att
framkalla den tyska befolkningens bitterhet.
Degradation, avnötning och utjämning av
jordytans former genom utifrån verkande
krafter; innebär en nivellering och sänkning av
jordskorpans nivå inom degradationsområdena.
Motsats: Aggradation.
Degradering, åtgärd, varigenom en person
nedflyttas i lägre tjänsteställning el. berövas
denna. D. användes förr som militär
bestraff-ningsåtgärd.
Dégras [degra’], läderfett. Vid
sämskskinns-garverierna används vanligen tran som
garvmedel. Därvid omvandlas och oxideras tranen
delvis. D. är den efter garvningen avlägsnade
omvandlade tranen.
Degrelle [dagrä’l], Léon, belgisk politiker
(f. 1906). D. grundade 1930 Rex-rörelsen, som
urspr. var kristligt social men som omkr. 1933
utvecklades till en
antiparlamentarisk
politisk organisation med
allt starkare fascistisk
betoning. Efter en
lång, häftig kampanj
lyckades D. och
rex-isterna vid 1936 års
val vinna 21 mandat
i
deputeradekammaren. Hans inflytande
minskades dock
hastigt. Då Hitler
invaderade Belgien 1940,
arresterades D. av
belgiska regeringen
och fördes till Frankrike, där han senare
befriades av tyskarna. Han lär ha önskat bli
chef för en belgisk quislingregering, men landet
ställdes under tysk militär förvaltning, och D.
spelade ingen större politisk roll. Han deltog
som löjtnant i striderna på ryska fronten. I
maj 1945 flydde D. till Spanien. Francos
regering vägrade att utlämna honom till Belgien.
D:s vidare öde är okänt.
Degressiön (lat. degre’ssid), nedgång,
nedgående, särskilt om den normala skattesatsens
fortgående minskning, när inkomsten går under
visst belopp, fastställt som det lägsta, vilket
medger full beskattning.
De güstibus non est disputa’ndum, lat., om
tycke och smak bör man ej tvista.
De Havilland [da hä’viland], Geoffrey,
engelsk flygplanskonstruktör (f. 1882),
konstruerade och byggde 1909 ett flygplan, försett med
en motor av egen konstruktion. 1914 blev han
chefskonstruktör vid Aircraft Manufacturing Co.,
och 1920 var han med om att bilda The De
Havilland Aircraft Co. Mest känd är
han för sitt 1925 konstruerade ”Mothflygplan”.
Dehio [dehi’å], Georg, tysk konsthistoriker
(1850—1932), prof, i konsthistoria i Strassburg
1902. D:s konsthistoriska arbeten ha
huvudsakligen behandlat den medeltida konsten, i synnerhet
arkitekturen; viktigast äro de båda tills, m. G.
von Bezold utgivna
verken ”Die
kirch-liche Baukunst des
Abendlandes” (2 bd
text och 7 portföljer
planscher, 1884—1901)
och ”Die Denkmäler
der deutschen
Bild-hauerkunst” (1905 ff.)
samt ”Handbuch der
deutschen
Kunstdenk-mäler” (5 bd, 1905—
12) och ”Geschichte
der deutschen Kunst”
(6 bd, 1919—25).
Värdefullt för nordisk
historia är hans kyrkohistoriska arbete
”Geschichte der Erzbisthums Hamburg—Bremen bis
zum Ausgang der Mission” (2 bd, 1877).
Dehlgren, Sten Fredrik, publicist (1881—
1947). D. blev 1901 underlöjtnant och 1911
kapten vid flottan men övergick 1913 till reserven,
kommendörkapten 1935. Han utsågs 1911 till
ekonomichef och verkst. dir. i Dagens Nyheters
ab. 1922 blev han tidningens huvudredaktör. Han
avgick från sina befattningar i tidningen 1946.
D:s krafter togos ofta i anspråk för allmänna
uppdrag. Han var bl. a. ordf, i Publicistklubben
1937—39, i Tidningarnas arbetsgivareförening
1920—45 och i styrelsen för Tidningarnas
telegrambyrå 1921—47 samt v. ordf, i ab.
Radiotjänsts styrelse 1947. Han utg. bl. a.
”Torpedvapnet” (1903), ”Slaget vid Horns rev” (1916) och
”Från Habsburgs härar till Englands flotta”
(1917).
Dehmel, Richard, tysk författare (1863
—1920). Med diktsamlingarna ”Erlösungen”
(1891), ”Aber die Liebe” (1893), ”Lebensblätter”
(1895) och ”Weib und Welt” (1896) vann han
anseende som Tysklands främste samtida lyriker
näst Liliencron, liksom denne påverkad av den
naturalism, ur vilken han från början strävade
mot metafysisk
tolkning och psykologisk
skildring. ”Zwei
Men-schen” (1903), ett
lyriskt epos, konstfullt
byggt i 3 gånger 36
romanser, betecknar
D:s största ansats att
gestalta sin
kärleks-och levnadsfilosofi.
Senare diktböcker äro
”Die Verwandlungen
der Venus” (1907),
”Die Gottesnacht”
(1911) och ”Schöne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
