Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deism - Deissmann, Adolf - Deister - Deistersandsten - Dej (dey) - Déjà-vu-fenomenet - Déjazet, Virginie - Deje - Déjeuné, déjeuner - Dejsa - De jure - Deka- - Dekabrist - Dekad - Dekadans - Dekadenter - Dekadisk - Dekalin, dekahydronaftalin - Dekalkomani - Dekalogen - Dekalumen - Dekan - Dekantera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Deissmann—Dekantera
528
bury, Locke, Toland, Shaftesbury, Collins,
Tin-dal, Hume o. a., läto sig ännu bindas av starkt
sedligt medvetande. I Frankrike fortgick d.
snart i mera utpräglad naturalistisk riktning. I
Tyskland höjdes åter nivån inom Leibniz’,
Wolffs och Baumgartens skolor. — D e i’s t,
anhängare av d.
Deissmann [dåi’s-], Gustav Adolf, tysk
protestantisk teolog (1866—1937), prof, i
nytesta-mentlig exegetik 1897 i Heidelberg och 1908 i
Berlin; teol. hedersdr i Uppsala 1932. D. ägnade
en väsentlig del av sitt vetenskapliga arbete åt
utforskandet av den hellenistiska tidens grekiska
språk. Hans inflytande inom den
nystestament-liga forskningen var betydande. Han höll 1910
och 1918, på inbjudan av Olaus Petri-stiftelsen,
föreläsningar i Uppsala (om Paulus och om den
tyska vetenskapliga teologiens betydelse för
kyrkans enhet). I de kyrkliga enhetssträvandena
tog han framträdande del. Bland D:s arbeten
må nämnas ”Licht vom Osten” (1908; 4:e uppl.
1923), ”Urgeschichte des Christentums” (1910),
”Paulus” (sv. uppl. 1910, ty. uppl. 1911;
utvidgad och omarb. ty. uppl. 1925), ”Jesu
religion och Pauli tro” (1915), ”Die Stockholmer
Weltkirchenkonferenz. Amtlicher deutscher
Be-richt” (1926), ”Die Stockholmer Bewegung”
(1927) och ”Mysterium Christi. Christologische
Studien britischer und deutscher Theologen”
(1931). Självbiogr. i ”Die
Religionswissen-schaft der Gegenwart in Selbstdarstellungen”,
I (1925)-
Deister [dåi’star], skogig bergskedja i
Hannover, mellan Weser och Leine. Når i Höfeler 405 m.
Stenkolsgruvor och sandstensbrott.
Deistersandsten [däTstar-], se
Wealdenfor-mationen.
Dej (dey), titel för överhuvudena för de
ja-nitscharer, som behärskade rövarstaterna
Tunisien och Algeriet. Den förra staten regerades
av dejer 1591—1705, den senare 1671—1830.
Déjä-vu-fenomenet [de?a’-vy’-],
”redan-sett-fenomenet”, föreligger, då en varseblivning el.
upplevelse åtföljes av känslan, att man förut
varseblivit el. upplevat detsamma, ehuru man
samtidigt vet, att så ej är fallet. Man har sökt
förklara denna mycket vanliga minnesvilla på
många olika sätt. S j älavandringslärans anhängare
bruka åberopa den som stöd för sin åsikt. En
vanlig förklaring är den, att ett moment i
ifrågavarande upplevelse liknar något, som förut
förnummits. Detta moment framkallar en
bekant-hetskänsla, som då felaktigt hänföres till det hela.
Déjazet [de^azä’], Pauline Virginie,
fransk skådespelerska (1798—1875). Sedan 1821
var hon parisarnas gunstling på Gymnase, Palais
royal, Variétés m. fl. scener, tills hon 1859
övergick till den efter henne uppkallade Théåtre
Déjazet. Full av behag och finess, värme och
friskt humör i förening med äkta gallisk esprit
och maliciös ironi, var hon en stor konstnärinna
i en liten genre, vådevillen och den lätta
komedien. Biogr. av H. Lecomte (1902).
Deje, municipalsamhälle (sedan 1944) i Nedre
Ulleruds sn i Värmland, vid Klarälven; 9 km2,
2,686 inv. (1951). Nordmark—Klarälvens
järnväg har här förbindelse med statsbanelinj en Kil
—Ludvika. Ab. Mölnbacka—Trysil äger här
pappersbruk och sulfatfabrik. I Dejefors på
älvens n. sida äger samma företag sågverk,
hyv-leri, snickerifabrik och kraftverk.
Fröklängnings-anstalt; provinsialläkare. Dejefors har förr
varit järnbruk. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 17,699,800 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 6,444,390 kr (1950).
Déjeuné, déjeuner [de^öne’], fr., frukost;
hos oss vanl. icke om det första målet tidigt
på morgonen. — D. dinatoire [-dinatcoä’r],
frukostmiddag, tidig middag. — Dejeunera
[de/öné’ra], frukostera.
Dejsa (ty. deisen), gå akteröver, sacka (endast
om seglande fartyg).
De jüre, lat., i enlighet med lag, rättsligen.
Brukas i synnerhet i fråga om det fullständiga
erkännandet av en stat som folkrättsligt
rättssubjekt, tillhörande staternas folkrättsliga gemenskap.
De’ka-, grek, tio-, brukas i sammansättningar.
Dekabri’st (av ry. dekabr, december),
decemberman, deltagare i det ryska decemberupproret
1825. Se vidare Ryssland, historia. Efter
bol-sj evikrevolutionen har ur de ryska arkiven
framdragits en rad förut opublicerade dokument,
som avsevärt kompletterat och korrigerat
tidigare framställningar av d:s historia.
Dekäd (fr. décade, av grek. de’ka, tio),
tiotal, t. ex. av böcker, år, dagar, särskilt
tiodags-veckan i den franska republikanska kalendern.
Dekadans [da’xjs] (fr. décadence), förfall,
”dekis”.
Dekade’nter (fr. décadents), se Symbolister.
Dekädisk (av grek, de’ka, tio), i synnerhet i
sammansättningen dekadiska systemet,
tiotalssystemet, det talsystem, som har tio till
grundtal.
Dekalin, dekahydronaftalin, CioHis,
en ur naftalin genom hydrering framställd
produkt, vilken nyttjas till terpentinersättningsmedel
och beståndsdel i spritblandningar, avsedda till
motorbränsle. D. framställes genom att man vid
1600 behandlar naftalin med vätgas i närvaro
av finfördelad nickel. Spec. v. 0,877. Kpt 189°.
Dekalkomani (av fr. décalquer, överföra en
kalkering), sätt att överföra tryckta mönster,
figurer, fabriksmärken o. dyl. från papper till
föremål av metall, glas och trä. Mönstret är
tryckt i vattenbeständig färg på olimmat
papper och klistras på föremålet med bilden mot den
yta, som skall dekoreras, varefter papperet
borttvättas.
Dekalogen [-lä’-] (grek. deka’logos, av de’ka,
tio, och lo’gos, ord), tio Guds bud, i G. T. helt kort
kallade ”de tio orden”.
Dekalümen, enhet för ljusström, utgörande
10 lumen.
Dekän, se Dekanus.
Dekantera (av lat. de, av, och grek. kantho’s,
vinkel), avtappa en vätska ur ett kärl, så att
bottensatsen ej medföljer (vanl. om viner av
högre ålder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
