Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deklination - Deklinationscirkel - Deklinationsnål - Deklinatorium - Deklinera - Deklinometer - Dekobra (Texier), Maurice - Dekokt - Dekolleterad - Dekomposition - Dekompressionskammare, tryckkammare - Dekonfitur - Dekor - Dekoration - Dekorativ - Dekorera - Dekorum - Dekrepitera - Dekrepitus el. dekrepit - Dekret - Dekretal - Dekupirsåg - Dekupör - Dekurion - Del. - del. - De la Brache, Helga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Deklinationscirkel—De la Brache
532
Deklination. Isogonkarta över s. Sverige för 1945.
der och kunna ofta sättas i samband med
norrsken och solfläckar. Dessutom förekomma
långperiodiska variationer, en årlig och en n-årig,
samt s. k. sekulära variationer, vilka giva sig
till känna genom en fortgående förändring av
d. Sålunda minskas i Sverige f. n. den
västliga d. med 10’—12’ pr år. Under tiden 1580—
1910 ändrade sig d. i Europa med ung. 350
(från positiv till negativ). I motsats till äldre
åsikter anses denna sekularvariation numera ej
vara regelbundet periodisk. Sjökarteverket
utför f. n. systematiskt uppmätningar av d. längs
Sveriges kuster. Jfr Deviation.
Deklinationscirkel, se Deklination.
Deklinatiönsnål, en i horisontalplanet rörlig
magnetnål, avsedd för bestämning av den
magnetiska deklinationen.
Deklinatörium, ett instrument för mätning
av deklinationen.
Deklinèra (lat. dedinäré), avvika, missvisa
(om kompass); sjunka, förfalla; böja, i viss
ordning uppräkna ett ords former.
Deklinométer, se Magnetometer.
Dekobra [dokåbra’] (eg. Texier), M a
u-rice, fransk författare (f. 1885). Han började
som ”flygande” reporter för Paristidningar och
skrev kåserande sederomaner från Paris.
Därefter slog sig D. på den kosmopolitiska, lätt
skabrösa, demimondänt parfymerade äventyrs- och
detektivgenre, som med ”Mon cæur au ralenti”
(1924; sv. övers. 1928) och ”La madone des
sleepings” (1925; sv. övers. 1926) snabbt gjorde
D. till en av världens mest lästa
förströelseförfattare.
Deko’kt (lat. deco’ctum, av deco’quere, göra
avkok), den medikamentsform, som erhålles, då
de lösliga beståndsdelarna i en växtdel utdragas
genom kokning med vatten.
Dekolleterad [-kåltè’-] (av fr. décolleter,
urringa, blotta halsen), djupt barhalsad, ur ringad.
Dekompositiön (av lat. de, av, isär, och
composi’tio, sammansättning), sönderdelning,
förruttnelse, företrädesvis om döda människor och
djur.
Dekompo’situm, sammansatt ord, som
ytterligare sammansatts, t. ex. var-dags-språk.
Dekompressiönskammare,
tryckkamma-r e, se Dykarsj uka.
Dekonfityr (fr. déconfiture), missräkning,
motgång.
Dekor [-kå’r] (fr. décor), utsirning,
dekoration, t. ex. på keramik o. dyl.
Dekoration, eg. prydnad; utsmyckning i form
och färg (av en byggnad, ett bohagsföremål
etc.); den för en viss scenbild behövliga
utstyrseln av en teaters scen; ordenstecken o. dyl.
Dekorativ, utsmyckande, prydande. — D.
konst, eg. en sammanfattande benämning på
sådana konstarter, som nyttjas för fast och lös
utsmyckning av byggnader, även liktydigt med
konstslöjd el. konstindustri.
Dekorera, pryda, smycka, sira, förse med
dekoration (se d. o.).
Dekorum [-å’-], se Decorum.
Dekrepitéra (av lat. crepitäre, smattra),
spraka, springa sönder med ett knastrande ljud, t. ex.
kristallers sönderspringande vid upphettning.
Dekre’pitus el. d e k r e’p i t, se Decrepitus.
Dekret (lat. decrètum, av dece’rnere, avgöra),
beslut, påbud, förordning av en myndighet. -—
Dekretera, besluta, bestämma, påbjuda,
befalla.
Dekretäl (lat. decrètum, påbud), skrivelse el.
påbud, som en påve utfärdar rörande
kyrko-disciplin och kyrkotukt, även påvebeslut i allm.
D. framträdde alltifrån 400-talet med anspråk
på obligatorisk åtlydnad, blevo likställda med
konsiliebesluten och intogos i den kanoniska
rätten. Största uppseendet väckte de s. k. p s e u d
o-isidoriska dekretalerna (se d. o.).
Dekupirsåg, en större lövsåg, driven med
fottrampa el. motor.
Dekupör (fr. découpeur, eg. tillklippare),
person, som utför den hantverksmässiga delen av
arbetet med en intarsia.
Dekurion [-å’n], se Decurio.
Del., förk. för staten Delaware i U.S.A.
del. 1) Vid korrektur förk. för lat. deleätur,
”det må utplånas”; borttages, utgår. Tecknas
vanl. å. — 2) Förk. för delineavit (se d. o.).
De la Brache [do la bra’/], Helga,
antaget namn av en kvinna, vilken påstod sig vara
äkta dotter till f. d. konung Gustav IV Adolf
och hans gemål, Fredrika av Baden, samt född
1817, 1819 el. 1820 i ett förment nytt äktenskap
dem emellan, i hemlighet ingånget vid ett
sammanträffande i Schweiz el. Tyskland. Om sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
