- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
573-574

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demangeon, Albert - Demant - Demantelera - Demantoid - Démarche - de Maré, Rolf - Demarkationsgräns - Demarkationslinje - Demaskera - Demavend - Dembiński, Henryk - Demens - Dementera - Dementia - Demerara - Demeter - Demetrios (makedoniska konungar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

573

Demant—Demetrios

574

”Géographie universelle” skrivit ”Les lies
Britan-niques” (1927) och ”Belgique, Pays-Bas,
Luxem-bourg” (s. å.). Postumt utkommo 1942
”Problè-mes de géographie humaine” (2: a uppl. 1943) och
1946 ”La France économique et humaine”.

Dema’nt, sidoform till diamant; numera
blott i poesi och högre stil.

Demantelèra (fr. démanteler, av upphävande
prefixet dé och manteau, provens, mantel,
ringmur), göra (en befästning) obrukbar för
försvarsändamål genom desarmering, nedrivning av
bröstvärn o. s. v.; nedlägga, slopa (en befästning) utan
att alldeles rasera den. — En högre grad av
förstöring uttryckes med termen demolera.

Demantoid, se Granat.

Démarche [dema’rf], fr., steg, åtgärd,
inskridande, särskilt inom diplomatien.

de Maré [dö’mare], Rolf, konstsamlare,
teaterman (f. 1888 Vs). Efter att på vidsträckta
resor ha studerat etnografi och konst grundade
D. 1920 Svenska baletten. Efter dess upplösning
var han intill 1927 ensam ledare för Théåtre
des Champs-Élysées i Paris. 1935 grundade han
i Paris ett internationellt arkiv för dans. D. äger
i Paris en värdefull konstsamling (katalog av
K. Asplund 1923).

Demarkatiönsgräns, med., övergången mellan
sjuk och frisk vävnad, t. ex. vid brand.

Demarkatiönslinje, officiellt fastställd
gränslinje, som skiljer två politiskt sett skilda
områden från varandra el. bestämts vid stillestånds
ingående och, så länge detta varar, icke får
överskridas av någon av de krigförande arméerna.

Demaskera [-sk-], avslöja, blotta.

Demave’nd, högsta toppen i bergskedjan
El-burs, s. om Kaspiska havet i Persien; 5,671 m
ö. h. D. är en slocknad vulkan. Vid dess fot
finnas svavelkällor. Toppen är snötäckt.

Dembinski [dämbji’njskji], Hen ryk, polsk
general (1791—1864). Han deltog fr. o. m. 1809 på
fransk sida i Napoleons krig, bl. a. i fälttågen
1812—13, visade under den polska resningen 1830
—31 lysande tapperhet, blev general och var ett
par dagar överbefälhavare. Då Polens sak var
förlorad, flydde D. till utlandet och verkade
sedan bland de polska emigranterna i Paris. 1849
blev han överbefälhavare över Ungerns
revolutionära armé men måste avgå efter nederlaget vid
Kåpolna (febr. 1849). I juni fick han åter ett
befäl men led 9 aug. ett nederlag vid Temesvår
och flydde till Turkiet. 1850 slog han sig ned
i Paris.

Demens (lat. deme’ntia, av de, från, och mens,
sinne), psykiatr., förstörelse av
själsförmögenhe-ter, som inträder vid en hel del hjärnsjukdomar.
D. bildar slutstadiet i skilda sinnessjukdomar,
vid vilka i allm. organisk förstöring av
hjärnan ägt rum, t. ex. genom åldersförändringar:
dementia senilis, senil d.; syfilitiska förändringar:
dementia paralytica, paralysie générale. —
Dementia praecox, äldre namn på sjukdomar av
schizofren typ.

Dementera (fr. démentir), förklara osant;
särskilt officiellt, offentligt bestrida riktigheten av;
vederlägga. — Subst.: Dementi.

Deme’ntia, se Demens.

Demerara [eng. demarä’ara], flod i Britt.
Guayana, från Maccaribergen till Atlanten vid
Georgetown. Omkr. 300 km lång, segelbar 120
km.

Demèter (av grek, meter, moder; första ledet
de motsvarar sannolikt ett kretiskt dialektord,
som betyder korn) årsväxtens, sädens och åkerns
gudinna. D:s förnämsta och vitt spridda fest,
thesmoforierna, firades av kvinnorna vid
sädens nedmyllande
i jorden om
hösten och avs^g att
främja åkerns
fruktbarhet. D.
uppträder ofta tills,
m. sin dotter Kore.
Jämte denna
utsände hon Triptolemos
för att lära
mänskligheten åkerbruket
och ett civiliserat
livs välsignelser.
Den förnämsta
myten berättar, hur
Kore bortrövades
av underjordens
gud, Hades el.
Pluton, hur D. irrade
omkring för att

söka sin dotter och hur tvisten slutligen bilades av
Zeus så, att Kore tillbragte en tredjedel av året i
underjorden och de två tredjedelarna hos sin
moder. Eleusinska mysterierna voro den förnämsta
kulten av D. Romarna identifierade D. med en
inhemsk gudinna, C e r e s. — D. framställes som
en moderlig gestalt; hennes attribut äro facklan
och sädesaxen. De förnämsta statuariska verken
äro D. från Cherchel (förmodligen kopia
efter Feidias) och D. från Knidos (från
hellenistiska tidens början), ett oöverträffat
uttryck för den sörjande moderns smärta.

Demetrios (lat. Demètrius), två makedoniska
konungar. 1) D. Poliorkétes
(”stadsbelägra-ren”) (337—283 f. Kr.). D:s fader, Antigonos,
var en tid den mäktigaste av de fältherrar, som
efter Alexander den stores död stredo om
dennes välde. D. var hans främste medhjälpare. 307
f. Kr. seglade han till Grekland för att rycka
detta land från det makedoniska överväldet,
mottogs i Aten med översvallande hedersbetygelser,
besegrade 306 Ptolemaios av Egypten i en
sjödrabbning vid Salamis på Cypern, belägrade
staden Rhodos vintern 305—304, återkallades till
Asien 302 och deltog i det olyckliga slaget vid
Ipsos 301, där hans fader föll. Han lyckades
göra sig till konung i Makedonien 293 f. Kr.
Han blev fördriven 288 och återvände till Asien,
där han råkade i fångenskap hos Seleukos. D.
var forntidens främste ingenjörofficer; särskilt
berömda voro de väldiga maskiner, med vilkas
hjälp han sökte intaga Rhodos. Han var en
tapper och skicklig fältherre men tillika överdådig
och obetänksam. Det mest sympatiska draget i
hans karaktär var hans trofasthet mot fadern. —

Demeter från Knidos. 300-talet
f. Kr. British Museum, London.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free