Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demmin - Demobilisering - Democritus - Demodex - Demodulering - Demografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577 Demobilisering—Demografi 578
ningar. Dessa förstärktes ytterligare från 1647.
D. intogs 1659 av brandenburgarna, återlämnades
till Sverige vid fredsslutet 1660, togs 1676 av
de allierade men återkom till Sverige genom
freden 1679. Det erövrades av preussarna 1715 och
avträddes 1720 till Preussen. Under sjuåriga
kriget (1756—63) besattes D. flera gånger av
svenskarna, som även innehade det 3—17 april
1807.
Demobilisering, återförsättande av ett lands
försvarskrafter el. delar därav från krigsfot till
fredsfot. — Verb-. Demobilisera. — Under
de mindre, mestadels värvade arméernas tid voro
åtgärderna för d. relativt begränsade. D. av en
modern värnpliktsarmé ingriper däremot på ett djupt
sätt i landets och folkets för krigföring omställda
verksamhet och liv. Bland första åtgärder må
nämnas: krigsformationernas upplösning,
personalens avrustning och hemförlovning,
krigsmaterie-lens uppläggning i förråd, avyttrande av
övertaliga hästar och fordon, tillgodoseende av
personalens behov av läkarvård och
invaliditetsför-sörjning. Den allmänna förvaltningen måste
ordnas för fredens krav, vartill hör avvecklingen el.
bringande på fredsfot av organisationer för
krigsmaterielanskaffning, leveransavtals
uppsägning, industriens omställning från
krigsmateriel-tillverkning till fredlig verksamhet m. m. Vidare
måste trafikväsendet omläggas och övriga av
kriget berörda näringar regleras. — Har ett krig
varit kortvarigt, blir d. för personalen i allm.
enbart återgång till förutvarande yrken och
befattningar el. till fortsättning av avbrutna
studier m. m. Ett långvarigt krig medför stora
svårigheter i dessa avseenden. En stundom
omfattande yrkesomskolning måste äga rum, dels på
gr. av eventuellt ändrad fredsstruktur av landet,
dels på gr. av den demobiliserade personalens
önskan el. behov med hänsyn till invaliditet att
välja nya levnadsbanor. En d. måste efter
långvarigt krig noga planläggas och i regel
genomföras på ganska lång sikt.
Demo’critus, se Demokritos.
Demo’dex, se Hårsäcksdjuret.
Demodulèring, inom radiotekniken
återför-vandling till ursprunglig lågfrekvens av en
härmed modulerad högfrekvenssvängning.
Demografi (av grek, démos, folk, och gra’fein,
skriva), läran om befolkningens tillstånd och
förändringar såväl i och för sig som i förhållande till
sociala, ekonomiska och biologiska faktorer. D.
kan sägas sönderfalla i befolkningsteori,
befolk-ningsstatistik och befolkningspolitik. Inom b
e-folkningsteorien kan man särskilj a den
formella och den positiva befolkningsteorien. Den
förra har sitt ursprung i studiet av dödligheten
och metoderna för beräkning av
dödlighetstabeller. Numera omfattar den dock hela den
företrädesvis matematisk-statistiska metodlära, som
ligger till grund för bearbetningen av
befolk-ningsstatistikens material i allm. Det gäller här
uppställandet dels av de formella aritmetiska
relationer, som äga rum mellan befolkningstillstånd
och befolkningsrörelse, ävensom relationerna
mellan olika sidor av befolkningsrörelsen, t. ex.
mel-NF V — 19
lan födelsefrekvensen och familjernas storlek,
dels av de matematisk-statistiska
utjämningsme-toder och på sannolikhetskalkylen grundade
kriterier, vilka avse att ur befolkningsstatistikens
mångfaldiga data framleta de väsentliga och
karakteristiska dragen. Den formella
befolkningsteorien resulterar företrädesvis i metodiska
regler för befolkningsstatistikens bearbetning men
även i s. k. lagar el. lagbundenheter av formell
art.
Den positiva befolkningsteorien el., som den
populärt kallas, befolkningsfrågan (även
befolkningsproblemet) går tillbaka till
engelsmannen T. R. Malthus och hans s.k.
befolkningslag. Denna utgår från det faktum, att
den mänskliga fruktsamheten är för stor, för att
en ohejdad folkökning skall kunna motsvaras av
en tillräckligt hastig utveckling av
näringsmedlens mängd. Därför kommer folkökningen att
hämmas av å ena sidan förebyggande
(preventiva) hinder, som minska nativiteten, ss. sena
äktenskap, återhållsamhet inom äktenskapet och
kyskhet utanför detsamma, samt å andra sidan
undertryckande (repressiva) hinder, vilka höja
dödligheten, däribland främst hungersnöd, pest,
laster och krig. Under nyare tid har Malthus’
befolkningslag i västerlandet satts ur kraft
genom den s. k. födelsekontrollen. Allt större delar
av befolkningen söker själv reglera nativiteten
genom frivillig begränsning av barnantalet. Det
är härvid icke längre de av Malthus angivna,
förebyggande medlen, som i första rummet
komma i betraktande, utan i stället en alltmera
utbredd användning av artificiella medel till
hindrande av befruktning. Härigenom har
befolkningsfrågan icke förlorat i intresse el. aktualitet
utan tvärtom. För stora delar av Asiens
befolkning gäller dock fortfarande i allt väsentligt
den malthuska befolkningslagen. Efter andra
världskrigets slut är dock strävanden i gång -—
bl. a. inom FN — för att snabbt få till stånd
en utbredning av födelsekontrollen inom de
folkrika underutvecklade länderna. En annan
fråga, som särskilt på trettiotalet tilldrog sig stor
uppmärksamhet, är den mera folkpsykologiskt
betonade, huruvida en befolkning, som själv kan
helt bestämma över sin fortplantning, har
tillräcklig vilja till familjebildande och
barnafödande, för att befolkningen skall hindras att alltför
mycket nedgå el. rent av dö ut. På grund av
nativitetsökningen efter mitten av trettiotalet
har dock denna fråga förlorat aktualitet i
västerlandet, åtminstone tills vidare. Slutl. har genom
födelsekontrollen de rasbiologiska synpunkterna
i befolkningsfrågan ryckt fram i förgrunden;
befolkningsfrågan har blivit en fråga icke blott
om befolkningens storlek rent kvantitativt utan
även om dess kvalitet, sådan denna bestämmes
genom ärftlighet och föräldraurval.
De problem befolkningsstatistiken
sysselsätter sig med äro betr, befolkning
s-tillståndet, d. v. s. befolkningens storlek
och sammansättning, i första hand invånarnas
fördelning efter kön, ålder, civilstånd och
boningsort samt i andra rummet deras yrken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
