Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokrati - Demokratiska ungdomsvärldsfederationen (D.U.V.) - Demokritos - Demolder, Eugène - Demolera - Demon - Demonetisering - Demonisk - Demonologi - Demonstration - Demonstrativ - Demonstrera - Demontera - Demoralisera - De mortuis nihil (nil) nisi bene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokratiska ungdomsvärldsfederationen—De mortuis nihil nisi bene
583
genomgående ett demokratiskt styrelsesätt efter
mönstret av fransk eller engelsk parlamentarism.
En för d. svår kris uppstod under 1920- och
30-talen, då italiensk fascism, tysk nazism och rysk
kommunism gingo segerrikt fram och införde
diktaturer i sina resp, länder. Sedan de
båda förstn. rörelserna i och med 2:a
världskriget krossats, är den kommunistiska
diktaturen d:s enda rival, men den är så mycket
farligare, som den skjutit fram sina positioner långt
in i Västeuropa. Själv gör den anspråk på att
vara en art av d., folkdemokrati. — Litt.:
E. Barker, ”Reflections on government” (1942);
H. Tingsten, ”D:s problem” (1945); A. Ross,
”Hvorfor d.?” (1946; sv. övers. 1948).
Demokratiska ungdomsvärldsfederationen
(D.U.V.), Fédération mondiale de la jeunesse,
bildad i nov. 1945 med säte i Paris, har till
uppgift att verka för internationellt samförstånd,
samverkan bland ungdomen i alla länder och
”eliminerande av fascismen i alla dess former”.
D. är en kommunistisk täckorganisation. De
icke-kommunistiska nordiska föreningar, som
från början anslöto sig, ha också numera
uteslutits.
Demo’kritos (grek. Demo’kritos, lat.
Demo’cri-tus), grekisk filosof (omkr. 430—371 f. Kr.),
f. i Abdera i Trakien. Han var en rik man
och förvärvade under vidsträckta resor stor
lärdom. Av hans många skrifter, vilka berörde
de mest olika ämnen, ss. etik, musik, matematik
och fysik, finnas endast fragment i behåll.
Som filosof var D. grundläggare av atomläran
och en konsekvent genomförd materialism. Enl.
D. utgöras alltings principer av 1) atomer,
d. v. s. till antalet oändliga, odelbara och
ogenomträngliga kroppar, så små, att de icke kunna
uppfattas av sinnena, samt olika endast till
storlek och form (kvantitativt) men i övriga
avseenden (kvalitativt) varandra lika, samt 2) det
tomma rummet. I detta befinna sig
atomerna i evig rörelse. Genom deras
sammanstötande med varandra uppstå många slags rörelser,
slutligen virvelrörelse, varvid de tyngre samla
sig inåt, de lättare utåt, så att konglomerationer
av atomer uppkomma. Sålunda bildas först och
främst himlakropparna, vilkas antal är oändligt,
men även andra kroppar. I världsalltets mitt
befinner sig jorden. D. ansåg all verklig olikhet
hos tingen bestå i olikheten av deras tyngd och
täthet. Det levande innehåller i sig ett större
antal runda och glatta samt följaktligen mera
rörliga atomer. Kunskap om tingen få vi
därigenom, att atomer lösrycka sig från dessa och
intränga i vår kropp genom dennas porer. Som
livets mål uppställer D. lyckan, som består i en
lugn, harmonisk sinnesförfattning. D:s historiska
betydelse ligger däri, att han för första gången
försökt ge en konsekvent mekanisk
världsförklaring, och han är så till vida uppslagsman och
föregångare till den moderna naturvetenskapen.
— Litt.: I. Hammer-Jensen, "Den ældste
ato-melære” (1908).
Demolder [damåldä’r], Eugène, belgisk
författare (1862—1919). Hans berättelser och
584
romaner, ss. ”Contes d’Yperdamme” (1891), ”Sous
la robe” (1897), ”La route d’émeraude” (1899;
”På den gröna stigen”, 1924), ”Les patins de
la reine de Hollande” (1901), ”L’arche de
monsieur Cheunus” (1904), röja en yppig målerisk
fantasi och träffsäkerhet i den historiska
sede-bilden.
Demolera (fr. démolir, av lat. demoliri,
förstöra, av möles, bålverk), nedriva, förstöra
(fästningsverk, byggnader, broar o. s. v.), rasera.
Jfr Demantelera.
Demon [om ond ande o. dyl. vanl. -må’n; i
bet. ”lägre gudaväsen” ofta dä’mon el. dé’mon]
(grek. dal’mon, lat. daè’mon) betecknar i den äldsta
grekiska religionen ett mera odifferentierat
andeväsen, den individuella kraftyttringen av den
hemlighetsfulla ”makten”. Sedan blev d. en vanlig
beteckning för andar, såväl onda som goda, samt
för lägre gudomsväsen. Under den sengrekiska
tiden vann d.-föreställningen i betydelse och kom
i synnerhet i folktron att undantränga gudarna.
Redan under hellenismens tid började man
alltmera tillskriva d. allt ont i människolivet,
och då kristendomen segrade, blev d.
beteckningen för de onda andeväsendena, till vilka man nu
räknade även alla de gamla hedniska gudarna.
Litt.: O. Jakobsson, ”Daimon och Agathos
Dai-mon” (1925).
Demonetisèring (av lat. monèta, mynt)
innebär, att ett metallmynt berövas sin egenskap av
mynt, d. v. s. av att vara lagligt
betalningsmedel.
Demonisk [-må’-] (jfr Demon), djävulsk,
stående i samband med onda makter; hemsk,
tjusande, oförklarligt betvingande.
Demonologi (jfr Demon), andelära; läran om
de onda andarna.
Demonstration (lat. demonsträtio), förevisning
och förklaring (i vetenskapligt syfte);
bevisföring; en handling, varigenom deltagarna däri,
demonstranter, på ett uppseendeväckande
sätt (genom massmöten, processioner etc.)
tillkännage sin vilja el. mening, i synnerhet i
politiskt avseende. — Verb: Demonstrera. —
Som krigsvetenskaplig term betecknar ordet ett
sådant krigsföretag, genom vilket man med
jämförelsevis obetydliga krafter söker locka
fiendens uppmärksamhet el. rörelser åt ett annat
håll än det, varåt man med sina egna
huvudkrafter ämnar uppträda. Termen förekommer
huvudsaki. i äldre historieskrivning.
Demonstrativ [även dè’- el. -må’n], med
avsikt påfallande; utmanande. — D. pronomen,
se Pronomen.
Demonstrera, se Demonstration.
Demontera (fr. démonter), taga isär (en
maskin e. dyl.); medelst frontal artillerield förstöra
fientliga kanoner el. göra dem obrukbara till
strid.
Demoralisera (fr. démoraliser), moraliskt
fördärva; upplösa manstukten hos (krigsfolk);
bringa i osäkerhet (om handelsmarknad).
De mo’rtuis rii’hil (nil) ni’si be’ne, lat., ”om
de döda (bör man) ej (säga) något, om ej med
gott uppsåt”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
