Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deposition - Depositoinsbevis - Depositum - Depot - Depravation - Depreciering - Depression - Depretis, Agostino - Deprez, Marcel - Deprez-d’Arsonval-instrument - Deprimera - De profundis - Depsider - Deptford - Deputation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599 Depositionsbevis—Deputation 600
aktiga upptåg anställts, blevo djäknarna med en
stor träsax befriade från sina påhäng och
förklarades slutligen för ”fria studenter” (liberi
studiosi). Depositionsceremonierna avskaffades
1691.
Depositionsbevis, intyg om verkställd
deposition i en bank.
Depo’situm, se Inlag.
Depot [depå’] (fr. dépöf), se Depå.
Depravatiön (av lat. depravätid), sedefördärv.
— Depravera, förskämma, moraliskt
fördärva.
Depreciering (fr. dépréciation, av lat. de,
av, och pre’tium, pris), en sänkning av den
egna valutans värde gentemot främmande valutor
el. guld. Denna tar sig alltså uttryck i stigande
kurs på utländska valutor och höjt guldpris.
Depression (lat. depre’ssid), nedtryckning;
genom tryck åstadkommen fördjupning; betryck.
1) Ett sjukligt psykiskt tillstånd, som
karakteriseras av en olustbetonad, relativ hämning
av känslo-, vilje- och föreställningslivet.
2) Horisontens d., vinkelavståndet
mellan den fria havshorisonten och ögats horisont,
d. v. s. den horisont, som utmärkes av det genom
observatörens öga tänkta horisontalplanet.
3) Barometrisk d., dets. som
barometerminimum.
4) Tryckt läge inom näringslivet, se
Kon-j unktur.
5) Landområde, beläget under havsytans nivå.
Kaspiska havet med angränsande delar av
stäpperna i n. (736,000 km2) är störst av dylika d.;
dess yta ligger 26 m u. h. Den djupaste d. är
Syriska sänkan, med Jordandalen och Döda
havet, vars yta ligger 392 m u. h. Andra d. finnas
i Nordafrika (chottområdet; Assalsjön, 173 m),
Asien (Han-hai, no m och 220 m),
Nordamerika (Coloradoöknen, 85 m), Australien
(Eyre-sjön, 12 m). De äro belägna inom torra
områden, där avdunstningen ofta är större än
nederbörden. Vid havskusterna ligga flerstädes
s. k. kustdepressioner, såsom i Nederländerna.
Kryptodepressioner äro sjöbäcken, vilkas yta
ligger ovan havsytan men vilkas botten når under
denna, som Mälaren, Vänern, Vättern (yta 88 m
ö. h., bottnen belägen 31 m u. h.).
Depre’tis, A g o s t i n o, italiensk statsman
(1813—87). Han blev tidigt advokat, slöt sig till
italienska frihetsrörelsen och invaldes 1848 i
deputeradekammaren. Han var mars 1862—febr.
1863 minister för offentliga arbeten, juni 1866—
febr. 1867 marinminister och febr.—april 1867
finansminister. 1876—78 var han konseljpresident
och finansminister i Italiens första
vänsterministär. Han störtades av Cairoli, efterträdde dec.
1878 denne, störtades ånyo av Cairoli juli 1879
men inträdde nov. s. å. i dennes ministär som
inrikesminister, blev maj 1881 konseljpresident och
lyckades hålla sig kvar vid makten till sin död.
Han regerade än med högerns stöd, än med
vänsterns (”trasformismo”). Han inledde den
italienska kolonialpolitiken i Afrika (ockupation av
Massaua m. m.) och lämnade vid sin död, trots
betungande indirekta skatter, statsfinanserna i ett
dåligt skick. — Litt.: D:s ”Discorsi
parlamen-tari” (8 bd, 1888—92).
Deprez [dapre’], Marcel, fransk
elektrotekniker (1843—1918), prof, i elektroteknik vid
Conservatoire des arts et métiers i Paris 1890..
D. är mest bekant som en av föregångsmännen
i fråga om kraftöverföring på stora avstånd
medelst elektrisk ström av hög spänning.
Deprez-d’Arsonval-instrument [-[dapre’-dar-såva’l-],-] {+[dapre’-dar-
såva’l-],+} instrument för precisionsmätning av
likström.
Deprimera (av lat. de pri’mer e), nedstämma,
göra betryckt. Jfr Depression.
De profu’ndis, lat., ”ur djupen”, början av
den 130 :e (i Vulgata den 129:0) psalmen i
Psal-taren, vilken psalm i den katolska liturgien
finner rik användning.
Depsider, esterartade derivat av
fenolkarbon-syror, d. v. s. organiska ämnen, som innehålla
både fenol- och karboxylgrupper. De stå i nära
släktskap med de naturliga garvämnena.
Deptford [de’tfad], stadsdel i London, på s.
stranden av Thames, v. om Greenwich; bebos
huvudsaki. av arbetare.
Deputation (mlat. deputätio, av lat. deputäre,
avskilja). 1) Samling av ombud för en större
grupp personer (t. ex. petitionerande,
lyckönskande, strejkande o. s. v.).
2) Utskott; särskilt det allmännast
förekommande namnet på svenska riksdagsutskott under
frihetstiden. Den förut för dylika valda
rådplä-gande och ärendena beredande församlingar
vanliga benämningen, utskott, bibehölls även
under frihetstiden dels om det största och
viktigaste utskottet, sekreta utskottet, dels
om underavdelningar inom deputationerna. —
Närmare bestämmelser om frihetstidens d.
meddelades först i 1723 års R. O.
Vid varje riksdag skulle tillsättas en ”d. till
riksdagsärendenas åtskiljande”, vanl. kallad u
r-skillningsdeputationen, samt en ”d.
över expeditionerna”,
expeditionsdeputa-t i o n e n. Den förra skulle bl. a. pröva om
inkommande memorial, skrifter o. s. v. vore
riks-dagssaker el. ej, den senare skulle jämka och
överse ständernas beslut, innan de justerades,
och sedan expediera dem. Många andra d.
tillsattes emellertid och blevo faktiskt ständiga, ehuru
de ej nämndes i R. O. De voro följande:
Allmänna b e s v ä r s d e p u t a t i o n e n
(fr. o. m. riksdagen 1726—27); uppsatte förslag
till resolutioner å ständernas allmänna besvär.
Handels- och
manufakturdeputa-t i o n e n tillsattes som sekret d. vid riksdagen
1738—39 med anledning av en tvist om
handels-ärendenas fördelning mellan sekreta utskottet
och kammar-, ekonomi- och
kommersdeputatio-nen. Då ”sekretessen” 1765 började inskränkas,
upphörde denna d. att vara sekret. Den var vanl.
delad i ett handelsutskott (företrädesvis för
handeln på utlandet) och ett manufakturutskott.
Justitiedeputationen (fr. o. m.
riksdagen 1720), för lagstiftningsärenden,
granskning av rådsprotokoll i justitieärenden (sedan
1738) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
