Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Detroit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Detroit
646
Flygbild över Detroits centrala delar. I bakgrunden Belle Isle, t. h. Canada. — Högsta skyskrapan,
Penob-scot (c:a 180 m), har 47 våningar. Två tunnlar under floden (en järnvägstunnel) förena Detroit med
Windsor i Canada.
(94,529) i s. och s. v., Royal Oak (46,817), S:t
Clair Heights och Grosse Pointe i n. och ö.
D. har flera colleges och ett katolskt univ.,
University of D. Mer än de flesta andra städer
i U.S.A. har D. ryckt fram i arkitektoniskt
avseende. Bland konstnärer, som där framträtt
med storslagna byggnadsverk, må nämnas
finländaren G. E. Saarinen, som uppgjort planen till
stadens utsmyckning, i vilken ingå skulpturverk
av C. Milles. D. har ett institut för bildande
konst jämte centralmuseum samt flera enskilda
samlingar av betydenhet.
D:s starka tillväxt sammanhänger på det
närmaste med dess industriella utveckling. Wayne
County, centrum för D:s bilindustri, hade 1949
487,000 industriarbetare, en ökning med 65 %
sedan 1939. D:s industri har huvudsaki. varit
byggd på tillverkningen av transportmedel
(järnvägsvagnar, fartyg, bilar, flygmaskiner).
Pullman-verken, världens största järnvägsfabriker, anlades
i D. och voro förlagda dit till 1893, då de flyttades
till Chicago. D:s läge vid en av världens viktigaste
inlandsfarleder, Stora sjöarnas vattensystem,
föranledde tidigt anläggandet av skeppsvarv. När
tillverkningen av järnvägsvagnar avtog,
grundades i D. en ny industri, bilindustrien, som under
de sista decennierna helt och hållet betingat
stadens oerhört hastiga utveckling. 1899 började
Ransom E. Olds tillverkningen av ”Oldsmobile”
i D., 1902 grundades Cadillac Motor Car Co.,
1903 det bolag, som några år senare blev Packard
Motor Car Co., samt Ford Motor Co. 1939
voro antalet anställda inom bilindustrien 250,000,
nära 4 mill. bilar förfärdigades till ett värde av
2,285 mill. $. Den enorma utveckling
bilindustrien genomgick från 1909 till 1919 får i första
hand tillskrivas Henry Ford. Ford-fabrikerna
lågo urspr. i Highland Park men ha flyttats till
Fordson, strax utanför stadens s. v. gräns vid
River Rouge, som breddats och fördjupats, så att
Fords lastångare kunna gå ända fram till
fabriken. Chrysler-fabrikerna ligga i Highland Park,
Dodge-fabrikerna i Hamtramck, Cadillac-,
Packard-, Lincoln-, Hudson-fabrikerna m. fl. inom
staden. Under senare delen av 1920-talet
började D. att intaga en ledande ställning även
inom U.S.A :s flygmaskinsindustri. D. var dert
första staden i U.S.A., som upprättade reguljär
flygtrafik. 1941 tillverkade 75 fabriker
flygmotorer, och så gott som samtliga D:s 180
bilfabriker tillverkade flygmaskiner. I den väldiga
amerikanska upprustningen under 2:a
världskriget spelade D. en av de främsta rollerna.
Bl. a. lät Henry Ford uppföra en jättestor
anläggning för tillverkning av Liberator-bombplan
i Dearborn, de s. k. Willow Run-fabrikerna. När
tillverkningen av stridsflygplan efter krigets slut
upphörde, låg till att börja med denna väldiga
anläggning nere men övertogs 1946 av Henry
Kaiser för det nystartade bilbolagets, the
Kaiser-Frazer Corp., räkning. Fabrikerna producera c:a
2,500 personbilar i veckan. Förutom bil- och
flygindustrien har D. flera andra viktiga
industrier, ss. betydande järn-, maskin- och
metall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
