Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Detroit - Detronisera - Detskoje Selo (Tsarskoje Selo) - Dettern - Detthow, 1. Alma - Detthow, 2. Eric - Dettifoss - Dettingen - Dettweiler, Peter - Detur - Deukalion - De ungas förbund för kristligt arbete (D. U. F.) - Deuntzer, Johan Henrik - Deurell, Carl - Deurne - Deus ex machina - Deussen, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Detronisera—Deussen
648
industrier, tobaksfabriker, slakterier samt
konservfabriker.
Detronisera, avsätta, störta från tronen.
Detskoje Selo [djä’tskåje sjilå’] (”barnbyn”),
tidigare Tsarskoje Selo (”tsarbyn”), stad
i Ryssland, 32 km s. om Leningrad; 47,000 inv.
Från Elisabets och Katarina II :s tid till
revolutionen 1917 var D. hovets och aristokratiens
sommarresidens. D. hade många prunkande
palats, bl. a. det av B. Rastrelli i rokokostil 1752
—56 uppförda Katarinaslottet, och var en av
Rysslands mest välordnade städer, varför den
efter oktoberrevolutionen gjordes till
rekreationsort för barn, varvid dess palats och stora
parkanläggningar förvandlades till barnsanatorier,
skolor och muséer. Under striderna om Leningrad
under 2:a världskriget skadades D. svårt, bl. a.
äades Katarinaslottet i ruiner. D. kallas nu även
Pusjkin (efter skalden A. Pusjkin).
Dettern, sjöliknande vik av s. v. Vänern,
begränsad i v. av Vänersnäs.
Detthow [de’tåv], 1) Alma Mathilda
Fredrika D., pedagog (1855—1937). Hon var
lärarinna vid Stockholms folkskolor 1872—73 och 1876
—79, föreståndarinna för småskoleseminariet och
övningsskolan vid Ateneum för flickor i
Stockholm 1879—96. Hon grundade 1896 en högre
flickskola, Detthowska skolan, närmast som
övningsskola för det samtidigt grundade tvååriga
Detthowska privatskoleseminariet. Seminariet
nedlades 1912; flickskolan, för vilken D. till 1925
var föreståndarinna, sammanslogs 1933 med den
av Ester Edelstam grundade Annaskolan. D.
ledde även 1899—1925 det s. k. Nya
småskoleseminariet, nedlagt 1927. D., som utövade en
omfattande välgörenhet, grundade 1926 på Lidingön
ett vilohem för bildade kvinnor, vidare 1927 A
1-ma Detthows stiftelse, Stockholm, som
uppfört 3 fastigheter med bostäder för
självför-sör j ande damer, och Alma Detthows
h j ä 1 p f o n d för unga kvinnor.
2) Eric D., den föreg:s brorson, målare (f.
1888 27/2), har studerat bl, a. i Paris, där hans
konst fått sin karaktär. Färgerna i D:s
målningar, mest landskap, verka vanl. genom
kraftiga motsättningar. I Nationalmuseum i
Stockholm finnas ett av D. utfört damporträtt och ett
sydfranskt landskapsmotiv.
Dettifoss [dä’tifås], Islands största
vattenfall (omkr. 60 m högt) och ett av Europas
mäktigaste, i öns n. ö. del; bildas av den
vattenrika och strida Jökulså, som upprinner
vid randen av Vatnajökul. D. störtar nästan
lodrätt ned i en väldig vulkanisk klyfta med
ett djup av 100—150 m och en längd av 25
km. D:s energi beräknas till nära V2 mill.
hk.
De’ttingen, ort i Bayern, vid Main. I
österrikiska tronföljdskriget segrade där
”pragmatiska armén” (hannoveraner, engelsmän och
österrikare) under Georg II 27 juni 1743 över
fransmännen.
De’ttweiler [-vailar], Peter, tysk läkare
(1837—1904). Han grundläde i Falkenstein i
Taunus 1876 ett med tiden världsberömt
sanato
rium för tuberkulösa. D. var en av
förkämparna för sanatoriebehandling av tuberkulos.
Dètur, lat. (av da’re, giva), ”må givas”,
nyttjas på recept.
Déuka’lion, enl. en myt det grekiska folkets
stamfader, son till Prometheus. Då Zeus ville
genom en vattuflod förgöra hela det
syndbe-smittade människosläktet, byggde D. en farkost,
vari han med sin maka Pyrrha drev omkring
under nio dagar. D. landade därefter på berget
Parnassos och anropade Themis om råd och
hjälp med avseende på frambringandet av ett nytt
människosläkte. När han fått till svar, att han
och hans maka skulle kasta bakom sig sin
moders ben, ansåg han detta åsyfta stenarna
såsom varande jordens, den gemensamma moderns,
ben. Denna tolkning befanns riktig: de av D.
kastade stenarna förvandlades till män och de av
Pyrrha kastade till kvinnor.
De ungas förbund för kristligt
arbete, förk. D.U.F., Evangeliska
fosterlandsstiftelsens ungdomsorganisation, stiftad 1902, ansluten
till stiftelsen 1903.
Deuntzer [dåi’ntsar], Johan Henrik,
dansk rättslärd och statsman (1848—1918), prof,
i Köpenhamn 1872—1901. I juli 1901 kallades
D. att som konseljpresident bilda den första
vänsterministären och att övertaga
utrikesministerposten. Han avslöt som utrikesminister
traktaten med U.S.A. om Västindiska öarnas
försäljning, men riksdagens stadfästelse uteblev på
grund av landstingets motstånd (okt. 1902).
Oenighet inom ministären nödgade D. jan. 1905
att avgå; han utnämndes då till
geheimekonfe-rensråd. 1902—13 var han led. av folketinget,
där han närmast slöt sig till den radikala
gruppen, samt blev 1914 kungavald landstingsman
och medl. av riksrätten.
Deure’ll [dö-], Carl, skådespelare och
teaterledare (f. 1868 10/8). Efter juridiska studier
i Lund var han 1894—95 elev vid Dramatiska
teatern, ledde 1899—1903 och 1907—22 eget
sällskap och har f. ö. varit anställd vid olika teatrar
i Stockholm, Helsingfors och landsorten. D:s
fält är den folkliga repertoaren, där han skapat
goda karaktärsfigurer. Under senare år har han
ofta medverkat vid Skådebanans och
Riksteaterns turnéer, bl. a. som Manders i
”Gengångare”, Krogstad i ”Ett dockhem” och Lindqvist
i ”Påsk”. D. har även ägnat sig åt
teaterhisto-risk forskning.
Deume [dörn], ö. förstad till Antwerpen;
55,000 inv. Stor park.
De’us ex mächina [-k-], lat., ”en gud från en
maskin”; oväntad hjälpare ur klämman; plötslig
räddare ur svårigheter; i det antika dramat
framfördes stundom medelst en maskin på
scenen en gud, som löste dramats knut, därav
uttrycket.
Deussen [dåi’san], Paul, tysk filosof och
indolog (1845—I9I9), sedan 1889 professor i
filosofi i Kiel. Vid sidan av filosofiska arbeten,
reseskildringar från Indien o. s. v. gjorde sig
D. framför allt bekant genom sin framställning
av Indiens filosofi, dels i bd 1: 1—3 av sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
