Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deussen, Paul - Deut. - Deuteranopi - Deuterium - Deutero-Jesaja - Deuteron, deutron, deuton - Deuteronomium - Deuton - Deutrid - Deutsch- - Deutsch, Babett - Deutsch, Julius - Deutsche Allgemeine Zeitung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649 Deut.—Deutsche Allgemeine Zeitung 650
brett anlagda ”Allgemeine Geschichte der
Phi-losophie” (1894—1917), dels i arbetena ”System
des Vedänta” (2:a uppl. 1906), ”Sechzig
Upani-schads des Veda” (1897) och ”Vier philosophische
Texte des Mahäbhärata” (tills, m. O. Srauss,
1906).
Déüt., förk. av Deuteronomium (se d. o.).
Déüteranopi (av grek. deu’teros, annan, och
o’psis, synförmåga), grönblindhet. Se
Färgblindhet.
Déütèrium, beteckning för väteisotopen med
masstalet 2 (2H el. D). Dess atomvikt är 2,014725,
hänförd till den fysikaliska atomviktsskalan, som
baserar sig på den lättaste stabila syreisotopen
16O = 16. Det i naturen förekommande vätet
innehåller 1 2H-atom på ung. 5,000 ^-atomer.
D. kan framställas genom elektrolys av tungt
vatten, som fås genom elektrolys av vanligt
vatten. D. framställes även i stor skala med
användning av en utbytesreaktion. D. kan även
framställas genom fraktionerad destillation av
vanligt flytande väte vid låg temp. (c:a —2500)
el. genom diffusion genom porösa väggar. D.
upptäcktes 1932 av Urey, Brickwedde och
Mur-phy. D. användes vid fysikalisk och kemisk
forskning, och tungt vatten i atomreaktorer.
Déü’tero-Jesa’ja (av grek, deu’ teros, den
andre), ”den andre Jesaja”. Se Jesaja.
Déilteron [-å’n], deutron, deuton,
atomkärnan hos den tunga väteisotopen 2H el. D,
deuterium. En d. uppkommer, om elektronen hos
en deuteriumatom bortskaffas. D. är den enklaste
av de sammansatta atomkärnorna. Den antages
bestå av en proton och en neutron. Till följd
därav ha dess egenskaper varit föremål för ett
mycket ingående studium. Några exciterade,
stabila kärntillstånd finnas ej, vilket
sammanhänger med att systemet proton-neutron har en
mycket liten bindningsenergi, 2,18 MeV, d.v.s.
ett energibelopp av denna storlek måste tillföras
systemet, för att protonen och neutronen skola
kunna skiljas från varandra. Snabba d., som
kunna erhållas genom acceleration av d. i elektriska
fält, t. ex. i cyklotroner el. Van de
Graaff-generatorer, ha visat sig vara mycket användbara
projektiler för att genom bombardemang av
atomkärnor åstadkomma kärnreaktioner.
Déüterono’mium, lat. (grek. Déuterono’mion),
den andra lagen, ett namn på 5 Mosebok. D.
innehåller tal och lagar, som läggas i Moses
mun (kap. 1—30), samt berättelser om hans sista
förordningar och avsked kort före sin död
(kap. 31—34). Bokens första off. framträdande
har stått i samband med konung Josias
reformation av kulten (622 f. Kr.; jfr 2 Kon. 22—23),
och den har givit uppslaget el. programmet till
denna reform. Boken vill giva anvisningar för
hela livets inordnande under sedligt religiös norm.
Profeternas tankar ha här fått lagbudets form.
Bland dessa tankar må särskilt framhållas: Israels
Gud har av fri kärlek utkorat Israel till sitt
folk (ingått förbund med det) och fordrar
därför dess fria, odelade kärlek tillbaka (kap. 6:4 ff.).
Han tål icke någon sammanblandning med
ka-naanéernas gudar (religionssynkretism), icke ens
att dyrkas på mer än ett ställe (Jerusalem). D.
påyrkar alltså kultens centralisering (kap. 12).
Jämte de religiösa plikterna betonas lika starkt,
för att ej säga starkare, de etiska. Knappast
någon skrift i hela G. T. är genomträngd av en
sådan humanitet som D. Den
gammaltestamentliga ståndpunkten kommer emellertid tydligt till
synes t. ex. i att kulten här blir något av Gud
själv föreskrivet, att löftet om hans nåd och
välsignelse får formen av ett löfte om jordisk
lycka för presterad laglydnad och hans
straffande rättfärdighet av jordisk olycka och
hem-sökelse. D. är den första skrift (bok), som lagts
till grund för ett förbund mellan Gud och IsraeL
Därigenom bildar den inledningen till den följ,
kanoniseringen av (hela) lagen, profeterna och
hagiograferna. — Litt: W. Staerk, ”Das
Problem des D:s” (1924); A. C. Welch, ”The
code of Deuteronomy” (1924), ”Deuteronomy”
(1932); Aa. Bentzen, ”Die Josianische Reform”
(1926).
Déüton [-å’n], se Deuteron.
Déütrid, väteförening (hydrid) med tungt
väte.
Deutsch- [dåitj-], ty., tysk. Ingår i geogr.
namn inom områden med tysktalande befolkning.
— 1) D.-A 11 e n b u r g, badort (svavelbad) i
Niederösterreich, på Donaus högra strand,
nedanför Wien; c:a 1,300 inv. I närheten ruinerna
av Carnuntum. Stor radiostation. — 2) D.-B r o d,
stad i Böhmen, se Némecky Brod.
Deutsch [djötj], B a b e 11 e, amerikansk
författarinna (f. 1895), g. m. dr A.
Yarmo-1 in sky 1921, debuterade med diktsamlingen
”Banners” (1919), följd av ”Honey out of the
rock” (1925), ”Fire for the night” (1930),
”Epistle to Prometheus” (1931), ”One part love”
(1939) och ”Take them stranger” (1944), vilka
innehålla både känslolyrik och reflexionsdiktning.
Bland hennes romaner märkas ”Mask of Silenus”
(1933) och ”Rogue’s legacy” (1942). Hon har
även givit ut litteraturstudier.
Deutsch [dåitj], Julius, österrikisk
politiker (f. 1884). Han var under 1 :a världskriget
officer, 1918—20 krigsminister. D. skapade och
ledde 1923—34 republikanska skyddsförbundet,
var en tid led. av nationalrådet (socialdemokrat)
och flydde 1934 till Tjeckoslovakien. Han deltog
1936—39 på den republikanska sidan i spanska
inbördeskriget och utnämndes till general. Han
har sedan vistats i U.S.A. Bland hans skrifter
märkas ”Geschichte der deutsch-österreichischen
Arbeiterbewegung” (1919, 3:e uppl. 1947), ”Aus
österreichs Revolution” (1921), ”Antifaschismus”
(1926), ”Wehrmacht und Sozialdemokratie”
(1927) och ”Geschichte der österreichischen
Ge-werkschaftsbewegung” (2 bd, 1929—32).
Deutsche Allgemeine Zeitung [dåit/a
a’l-gamaina tsåi’tou], tysk daglig tidning i Berlin,
grundad 1861; hette till nov. 1918
Nord-deutsche Allgemeine Zeitung. D.
blev 1862 Bismarcks och preussiska (sedermera
tyska) regeringens organ och behöll sina intima
förbindelser med utrikesministeriet ända till 1920.
Tidningen såldes 1920 till Hugo Stinnes, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
