Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deutsche Allgemeine Zeitung - Deutsche Arbeitsfront - Deutsche Bank - Deutsche Bücherei - Deutsche demokratische Partei - Deutsche diplomatisch-politische Korrespondenz - Deutsche Fortschrittspartei - Deutsche freisinnige Partei - Deutsche Golddiskontbank - Deutsche Lufthansa A.G. - Deutsche nationalsozialistische Partei - Deutsche Notenbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Deutsche Arbeitsfront—Deutsche Notenbank
652
ägde den till 1924. D. var fram till 1933
partilöst nationell. Den indrogs maj 1933 på gr. av
opposition mot nazismen men utgavs snart åter.
D. införlivade 1939 med sig Berliner Tageblatt
och upphörde mot slutet av 2:a världskriget.
Deutsche Arbeitsfront [dåi’t/a a’rbåitsfrånt]
(Tyska arbets fronten) infördes 1933 av den
nazistiska regimen i Tyskland i syfte att ersätta
de gamla fackföreningarna. D. avsåg att vara en
arbetsgemenskap, omfattande såväl ”handens
som hjärnans arbetare”. Dess reella betydelse
blev dock ringa, då staten helt övertog
bestämmandet av löner, semestertid etc. Främst
sysslade D. med yrkesutbildning. När den upplöstes
i samband med nazistregimens undergång,
avslöjades en omfattande korruption. Dess ledare var
Robert Ley.
Deutsche Bank [däi’t/a], tidigare Tysklands
största privatbank, grundad 1870. D. utvecklade
före 1 :a världskriget en banbrytande verksamhet
för att utvidga Tysklands kommersiella
förbindelser med utlandet. Särsk. märkas grundandet
av omfattande järnvägsföretag m. m. i orienten,
ss. Bagdadbanan, samt bildandet av dotterbolag
och banker i transatlantiska länder och i
Tysklands kolonier. 1929 sammanslogs D. med D i
s-c o n t o-G esellschaft, varvid den nya
bankens namn blev Deutsche Bank und
D i s c o n t o-G esellschaft. Före de båda
institutens förening ägde D. ett aktiekapital på
150 mill. Rmk och reserver på 90 mill.,
Disconto-Gesellschaft 135 mill., resp. 67 mill. Rmk.
Deutsche Bank und Disconto-Gesellschaft, som
blivit Tysklands största penninginstitut,
drabbades av stora förluster i samband med 1931 års
kris och blev på gr. härav rekonstruerad. 1937
ändrades namnet till Deutsche Bank. 1943
uppgick omslutningen till 8,703 mill. Rmk. Vid
2:a världskrigets slut stängdes D. i Berlin. Dess
verksamhet i Västtyskland har övertagits av bl. a.
Norddeutsche Bank in Hamburg och
Rheinisch-Westfälische Bank, Düsseldorf.
Deutsche Bücherei [dåi’tja bykaräi’] i
Leipzig, ett Börsenverein der deutschen Buchhändler
tillhörigt bibliotek, som upprättades 1913 och
strävar att som ett modernt tyskt
nationalbiblio-tek samla den sedan s. å. i Tyskland tryckta
litteraturen (med undantag av musikalier och
dagliga tidningar) samt den i andra länder utgivna
litteraturen på tyska språket. Accessionen sker
huvudsaki. genom frivilliga gåvor från förlag,
ämbetsverk, akademier och andra institutioner.
Biblioteket, som 1916 inflyttade i en stor
ny-uppförd byggnad, hade under 1930-talet en
års-accession på i genomsnitt 80,000 bd.
Bokbeståndet omfattade i sin helhet c:a 2 mill. band, då
D. i dec. 1943 svårt bombskadades. Större delen
av bokbeståndet hade dock evakuerats. Hösten
1947 blev D. åter tillgängligt för allmänheten.
D. utger bl. a. ”Deutsche Nationalbibliographie”.
Deutsche demokrätische Partei [dåi’t/a...
partäi’] (Tyska demokratiska partiet), tyskt
politiskt parti, bildat 1918 efter novemberrevolutionen
av Fortschrittliche Volkspartei, till vilket vänstra
flygeln av Nationalliberale Partei anslöt sig.
Partiet utgjorde under tiden fram till 1930
Tysklands borgerliga vänster på republikansk grund;
bland dess ledare märktes F. Neumann, C.
Peter-sen och E. Koch-Weser. Det deltog under
1920-talet i ett flertal regeringskoalitioner. Dess
numerära styrka var dock stadd i sjunkande (maj
1924 28, dec. 1924 32, 1928 25 mandat). Före
valen 1930 gjordes försök att få till stånd en
fusion mellan D., Deutsche Volkspartei och
vissa andra grupper, men de misslyckades, och
partiet omdanades till Deutsche Staatspartei.
Deutsche diplomatisch-politische
Korrespon-denz [dåi’t/a diplåmä’ti/-påli’ti/a [-kåräspån-dä’nts],-] {+kåräspån-
dä’nts],+} tysk officiös publikation, som före
Tredje rikets sammanbrott utgavs i Berlin under
överinseende av utrikesministeriet och som
innehöll artiklar i utrikespolitiska frågor.
Deutsche Fortschrittspartei [dåi’t/a [-få’rt-Jritspartåi]-] {+få’rt-
Jritspartåi]+} (Tyska framstegspartiet), tyskt
politiskt parti, grundat 1861 som preussisk
lant-dagsfraktion, företrädde klart liberala synpunkter
och drev en häftig opposition mot Bismarck. Det
var lantdagens största parti intill 1866, då dess
högra flygel bröt sig ut som Nationalliberale
Partei. I den nya tyska riksdagen leddes D. till
1875 av Hoverbeck, därefter främst av E.
Richter. 1884 förenades D. med Liberale
Vereinigung till Deutsche freisinnige Partei.
Deutsche freisinnige Partei [dåiTJa
fräi’zi-niga partäi’], (Tyska frisinnade partiet), tyskt
politiskt parti, representerande den borgerliga
vänstern, bildat 1884 genom sammanslutning av
Deutsche Fortschrittspartei och Liberale
Vereinigung. Valen s. å. reducerade partiets styrka
till 67 mandat mot tidigare 105. Partiledare var
E. Richter. Under kampen om Caprivis
arméreform 1893 splittrades partiet; de, som röstat
för förslaget, uteslötos. Dessa bildade då
Freisinnige Vereinigung, medan den av Richter ledda
partimajoriteten antog beteckningen Freisinnige
Volkspartei.
Deutsche Golddiskontbank [dåTt/a gå’lt-],
grundades 1924 under ledning av Reichsbank
med uppgift att skaffa det tyska näringslivet
krediter i utländsk valuta. D :s ursprungliga program
har endast delvis fullföljts, på gr. av att stora
utlandskrediter på andra vägar kunde anskaffas
åt Tyskland, varför D. närmast fungerat som
en filial till Reichsbank med speciella uppgifter
på den inhemska kapitalmarknaden. Omslutningen
uppgick 1943 till 7,043 mill. Rmk.
Deutsche Lufthansa A.G. [dåi’t/a lo’fthanzä
a’ktsiangazäl/aft], tyskt lufttrafikbolag, bildat
1926 genom sammanslagning av Junkers
Luftver-kehrs A.G. och Deutscher Aero Lloyd.
Sommaren 1940 trafikerade bolaget 14 europeiska
flyglinjer och en linje till Sydamerika. — Enligt
överenskommelse i Potsdam juli 1945 mellan de
förenade nationerna existerar företaget icke
längre.
Deutsche nationalsozialistische Partei [dåi’t/a
natsiånä’lzåtsialisti/a partäi’], se
Nationalsocialister.
Deutsche Notenbank [däi’tja nå’tan-],
Östtysklands centralbank och enda sedelutgivande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
