Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deutsche Notenbank - Deutsche Orientgesellschaft - Deutsche Reichsbank - Deutsche Reichspartei - Deutsche Rentenbank - Deutscher Reichsanzeiger und Preussischer Staatsanzeiger - Deutsche Rundschau - Deutscher Verlag - Deutsche Seewarte - Deutsches Museum - Deutsches Nachrichten Büro - Deutsches Reich - Deutsche Staatspartei - Deutsches Theater - Deutsche Tageszeitung - Deutsche Volkspartei - Deutschkonservative Partei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deutsche Orientgesellschaft—Deutschkonservative Partei
653
bank med huvudkontor i Berlin. D., som
grundades 1948, utgav sept. 1949 sedlar för 4,2
miljarder östmark.
Deutsche Orientgesellschaft [dåi’t/a [-åriä’nt-gazäl/aft],-] {+åriä’nt-
gazäl/aft],+} ett 1898 stiftat tyskt sällskap med
uppgift att främja studiet av orientens forntid,
särskilt fornlämningar i Assyrien, Babylonien,
Mesopotamien och andra västasiatiska länder samt
i Egypten. Om sina utgrävningar (i Babylon,
Assur, Palestina o. s. v.) utger sällskapet
Wis-senschaftliche Veröffentlichungen och
skriftserien Mitteilungen der Deutschen
Orientgesellschaft.
Deutsche Reichsbank [dåi’tfa räi’ks-], se
Reichsbank.
Deutsche Reichspartei [dåi’t/a rai’kspartäi]
(Tyska rikspartiet), tyskt politiskt parti, grundat
1867, motsvarade i nordtyska förbundsdagen och
tyska riksdagen den preussiska lantdagens
Frei-konservative Partei, var representant för en mer
moderat konservatism än Deutschkonservative
Partei och företrädde även en mer industriellt,
mindre agrart betonad politik än detta. Det
nådde sin största styrka vid 1878 års val (56
mandat), gick därefter tillbaka, varefter det 1916
jämte en del andra grupper bildade Deutsche
Fraktion. 1918 ingick det i Deutsch-nationale
Volkspartei.
Deutsche Re’ntenbank [dåi’t/a], se
Renten-bank.
Deutscher Reichsanzeiger und Preussischer
Staatsanzeiger [dåi’t/ar råi’^santsäigar ont
pråPsi/ar /tä’tsantsaigar], 1819 (med namnet
Allgemeiner Preussischer Staatsanzeiger) grundad
tidning i Berlin, off. organ för tyska
riksregeringen och preussiska statsregeringen. Den
innehöll lagar, förordningar m. m. och utgavs dagl.
till rikets sammanbrott 1945.
Deutsche Rundschau [däi’t/a ro’nt/au],
månadstidskrift i Berlin, uppsatt 1874 av J.
Roden-berg. Den innehåller populärvetenskapliga
artiklar och förströelseläsning. D., som upphörde
1942, utges åter sedan 1946.
Deutscher Verlag [dåi’t/ar färlä’k], tyskt
bok- och tidningsförlag, före 1937 Ullstein
A.G., grundat 1877 av L. Ullstein. Efter dennes
död 1899 förblev firman i den judiska familjen
Ullsteins ägo och utvecklades till ett av
Tysklands största tidningsförlag. Det utgav 3 ledande
dagliga tidn. i Berlin: Berliner Morgenpost,
Ber-liner Zeitung am Mittag och Vossische Zeitung,
vidare den populära veckotidn. Berliner
Illustrier-te, Die Dame samt flera special- och facktidskr.
Bokavd. blev känd för sina serier av
skönlitteratur i billiga volymer. 1934 tvingades ägarna
att sälja koncernen till vrakpris åt ett av
nazisterna kontrollerat konsortium. Företaget
ombil-dades 3 år senare till D., som underordnades det
nazistiska Eher Verlag i München. Vissa tidn,,
främst Vossische Zeitung, nedlades. Berliner
Morgenpost och Berliner Zeitung am Mittag
ut-kommo fortfarande från D., som övertog
Deutsche allgemeine Zeitung och från 1940 även
utgav Das Reich och bildtidn. Signal. Förlaget
nedlades 1945.
654
Deutsche Seewarte [dåi’t/a zè’varta],
nau-tisk-meteorologiskt institut i Hamburg, gr. 1868
av handelskamrarna i Hamburg och Bremen med
uppgift att bearbeta väderleksobservationer från
fartyg och med ledning därav ange lämpligaste
router för dåtidens stora oceanseglare. D.
övertogs 1875 av staten och utvidgades småningom
med flera avd. till ett forskningsinstitut för
na-vigeringskonsten på sjön och även i luften. D.
förstördes under 2:a världskriget.
Deutsches Museum [dåiT/as mozè’om], ty.
(fullständig titel Deutsches Museum von
Meis-terwerken der Naturwissenschaft und Technik),
grundat 1903, se München.
Deutsches Nachrichten Büro [dåi’tjas
nä’^-ri^tan byrå’] (DNB), Tysklands officiella
nyhetsbyrå 1933—45, upprättad av den
nationalsocialistiska regimen genom sammanslagning av
Wolffs Telegraphisches Büro och
Telegraphen-Union.
Deutsches Reich [dåi’t/as räi’k], Tyska riket.
Deutsche Staatspartei [dåi’t/a Jtä’tspartåi],
(Tyska statspartiet), tyskt politiskt parti, bildat
1930 genom sammanslagning av Deutsche
demo-kratische Partei och Jungdeutscher Orden. Inom
kort föll emellertid partiet sönder i de två
ursprungliga grupperna, varvid demokraterna
bi-behöllo namnet D. Vid valen 1932 sjönk partiet
ned i fullständig betydelselöshet och upplöstes
1933 efter den nationella revolutionen.
Deutsches Theäter [dåi’t/os], vid
Schumann-strasse i Berlin, urspr. operettscen, grundades 1883
efter mönster av Théåtre franqais i Paris av
fem s. k. societärer. Från 1894 blev D. under
Otto Brahm som konstnärlig ledare skådebanan
för en helt ny epok inom teaterväsendet, den
moderna naturalismen och problemdramatiken.
Efter Brahm blev Max Reinhardt konstnärlig
ledare för D., en post, som han innehade i två
perioder, 1905—20 och 1924—32. Denne skapade
D:s världsrykte; från D. och dess annexscen
Kammerspiele utgingo riktlinjerna för hela den
moderna scenkonsten. Från 1934 till 2:a
världskrigets slutskede var Heinz Hilpert, även han en
av Tysklands främsta moderna regissörer, chef
för D.
Deutsche Tageszeitung [dåi’t/a [-tä’gastsai-toq],-] {+tä’gastsai-
toq],+} tysknationell tidning i Berlin. Den
uppsattes 1894 av Bund der Landwirte och
redigerades i strängt konservativ anda. Den nedlades
1934-
Deutsche Volkspartei [dåi’t/a få’lkspartäi]
(Tyska folkpartiet), tyskt politiskt parti, bildat
efter november revolutionen 1918 av medl. av
Nationalliberale Partei, vars traditioner under
kejsartiden det förde vidare under
Weimarre-publiken; närmast motsvarade D.
nationallibera-lernas högra flygel. Trots sin ringa styrka
spelade partiet under 1920-talet en ledande roll i tysk
politik. Bland dess medl. märktes G. Stresemann
och J. Curtius. Efter den nationella revolutionen
upplöste det sig självt 1933.
Deutschkonservative Partei [dåi’tfkånzärva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
