- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
663-664

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deviation - Deviera - Deville, släkt - Devils Lake - Devis - De vises sten - De Witt, Johan - De Witt, de With, Witte Corneliszon - De Witte, Emanuel - De Witte, Peeter - Dewitz, Frantz Joachim von - Devolutionskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Deviera—Devolutionskriget

664

d. för olika kurser. Kompenseringen, som i allm.
utföres med anlitande av pejlings föremål med
kända magnetiska bäringar, förutsätter att
sikten är god. Skulle så ej vara förhållandet, kan
man anlita ett enkelt, med magneter försett
instrument, deflektor. Då magnetkompasserna
trots noggrann deviationsbestämning och
kom-pensering aldrig kunna bli fullt pålitliga, allra
minst å krigsfartyg, har man särsk. å de
sistnämnda samt å större oceangående handelsfartyg
alltmer börjat övergå till gyrokompasser.

Deviera, se Deviation.

Deville [davi’1], fransk släkt, se Sainte-Claire
Deville.

Devils Lake [de’vlz léi’k], avloppslös sjö i
n. ö. North Dakota, U.S.A. 447 m ö. h., c:a
1,200 km2, 25 m djup.

Devis (fr. devisé), eg. delning; kännemärke,
igenkänningstecken; motto, tänkespråk; i
heral-diken: sinnebild, symbol, valspråk. Man skiljer
mellan två slags heraldiska d.: 1) sinnebilder,
figurer med en bestämd betydelse, samt 2)
orddeviser, valspråk, som anbringas på fladdrande
band under el. över vapenskölden.

De vises sten, se Alkemi.

De Witt, J o h a n, holländsk statsman
(1625—72). Han tillhörde en gammal patricisk
släkt. Högt bildad, patriotisk och i besittning
av stor diplomatisk
och administrativ
förmåga, verkade D. från
1650 förtjänstfullt som
sin födelsestads,
Dord-rechts, sekreterare
och utsågs 1653 till
den förnämsta
provinsens, Hollands,
”rådspensionär” (holl.
raad-pensionaris, statssekreterare). Som sådan
fick han i själva
verket hela republikens
ledning i sin hand,
och hans mål blev

att med Holland som ledande provins
upprätthålla den republikanska författningen och
under hägn av en sparsam fredspolitik höja
landets välstånd. Bevakandet av republikens
handelsintressen förde dock mot hans vilja flera gånger
till krig. Det redan vid hans tillträde till
styrelsen pågående kriget med England slutade 1654.
Efter freden arbetade D. ivrigt på att förbättra
finanserna, vårda sig om handel och industri,
stärka flottan och över huvud befästa
Nederländernas ställning i Europa. Inblandningen i krigen
1658—60 mellan Sverige och Danmark tryggade
staternas inflytande i Norden. Efter ett nytt och
lyckligare krig med England (1665—67),
varunder D. visade okuvlig kraft och den nederländska
flottan hävdade sitt höga anseende, ändrade han
plötsligt sitt politiska system, i det att han i den
europeiska jämviktens intresse med Sverige och
England 1668 ingick en s. k. ”trippelallians” mot
sin forne bundsförvant Ludvig XIV och till det
av denne närmast hotade Spaniens beskydd. Året

förut hade D. samtyckt till det s. k. eviga
edik-tet, varigenom Hollands ständer avskaffade
ståt-hållarämbetet i nämnda provins. I själva verket
började dock D :s ställning alltmer undergrävas
genom landets starka sociala motsättningar, det
mot honom fientliga calvinistiska prästerskapets
agitation och den unge prins Vilhelms av Oranien
växande popularitet; dennes parti kunde
dessutom med fog visa på den allvarliga fara, som
hotade genom försummelsen av lantförsvaret.
Katastrofen kom genom Frankrikes överfall 1672.
En folkresning utbröt mot ”börsaristokraterna”,
vilka beskylldes för att ha förrått fäderneslandet.
Vilhelm valdes till generalkapten och ståthållare,
och D. nedlade (4 aug.) sitt ämbete som
rådspensionär men blev jämte sin broder amiralen
Cornelis D. (f. 1623), som falskeligen anklagats
för ett mordförsök på prinsen av Oranien, i
Haag mördad av en uppretad pöbelhop (20 aug.).

De Witt, de With, Witte
Cornelis z o n, holländsk amiral (1599—1658). Han
var i unga år i holländska ostindiska
kompaniets tjänst och deltog därunder i striderna vid
Java. Han blev 1637 viceamiral och förde tillika
med amiral Tromp befälet över den holländska
flotta, som i Engelska kanalen 1639 besegrade
spanska flottan. Under det första
engelsk-holländ-ska kriget (1652—54) förde D. befälet över de
holländska sjöstridskrafterna. Även från
Nordens sjökrigshistoria är D. känd. Sålunda förde
han befäl över de till Öresund 1644—45 förlagda
sjöstridskrafterna och var 1658 under Wassenaar
befälhavare över den holländska flotta, som
undsatte Köpenhamn under Sveriges krig med
Danmark. I det sjöslag, som därvid utkämpades i
Öresund, stupade D.

De Wi’tte, Emanuel, holländsk målare
(1617—92), verksam i Delft och Amsterdam. D.
målade huvudsakligen interiörer från
nederländska kyrkor, framställda med fin iakttagelse av
det över väggar och pelare spelande ljuset och
med skickligt utfört staffage.

De Wi’tte, P e e t e r, flamsk målare,
bildhuggare och arkitekt (1548—1628). Han var f. i
Brygge och reste tidigt till Italien, där hans
namn italianiserades till Pietro C a n d i d o.
I Florens gjorde han bekantskap med Vasari,
som tog honom med sig till Rom och skaffade
honom sysselsättning vid Vatikanen. Från 1578
var han anställd vid bayerska hovet i München,
där han efterlämnat talrika arbeten
(altarmål-ningar, dekorativa figurskulpturer och monument,
särskilt skulpturerna på gamla residensslottet).

Dèwitz [-ts], Frantz Joachim von,
dansk general (1666—1719). D. var född i
Mecklenburg, var i dansk, kejserlig och engelsk (1689
—1709) tjänst men återkallades till Danmark
1709. Han utmärkte sig vid Hälsingborg 1710
och Gadebusch 1712, senare på Rügen, vid
Stral-sund och Wismar. 1713 blev han general och
geheimeråd. D :s misstro mot ryssarna torde
väsentligt ha bidragit att förhindra kombinerad
dansk-rysk landstigning i Skåne.

Devolutionskriget. Vid sin svärfaders, Filip
IV :s av Spanien, död (1665) gjorde Ludvig XIV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free