Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diafragma - Diafragmapump - Diafragmaström - Diafys - Diagenes el. diagenetisk process - Diagnos - Diagnostik - Diagnosticera - Diagonal - Diagonalförbindning - Diagram - Diakaustika - Diakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Diafragmapump—Diakon
676
hos flockväxter och gräs, i blad hos J uncus-arter
och i rotbarken hos sumpväxter. D:s främsta
uppgift är att skydda rören från att
sammantryckas.
3) Inom elektrokemien en porös skiljevägg,
som brukas till att skilja anod- och katodrummen
åt i elektrolysörer och galvaniska element.
4) Inom optiken dets. som bländare.
5) D. brukas i teknisk industri stundom som
benämning på en tunn, böjlig skiljevägg
(membran) mellan två rum i en maskin el. apparat.
Diafra’gmapump, se Pump.
Diafra’gmaström, elektrisk ström, som
uppstår därigenom, att en vätskemassa pressas
genom en skiljevägg av något poröst ämne,
diafragma.
Diafys (av grek. diafy’ein, växa igenom), de
långa benens mittparti. Ändpartierna kallas
epi-fyser.
Diagenés el. diagenétisk process är
den omvandling, som ett sediment efter
avlagringen undergår genom fysiska och kemiska
processer. Vanl. innebär d., att genom
impregne-ring medelst saltlösningar och omkristallisering
ett urspr. mjukt och löst sediment omvandlas
till en fast och hård bergart.
Diagnos [-nå’s] (grek. dia’gnosis, av dia’,
genom, grundligt, och gnösis, kunskap),
igenkännande och bestämmande; kort och koncis
beskrivning.
Inom medicinen betecknar d. bestämning av
de sjukliga företeelser, genom vilka den ena
sjukdomen skiljes från den andra. D.
sammanfattar således och ordnar sjukdomens olika
symtom samt undersöker dem med avseende på
deras ursprung för att därigenom bestämma
sjukdomens natur. Denna bestämning är en bland
läkarens viktigaste uppgifter, ty därpå stöder sig i
väsentlig mån hans insikt såväl i sjukdomens
förlopp (prognos) som i dess behandlingssätt.
Diagnostiken (läran om d.) utgör därför
jämte prognostiken (läran om
sjukdomens kommande utveckling) och
terapeuti-k e n (läran om sj ukdomens behandling) en
huvuddel av den praktiska medicinen. De sjukliga
företeelser el. symtom, från vilka läkaren sluter
till sjukdomens natur, äro dels subjektiva, vilka
endast den sjuke själv förnimmer, dels objektiva,
vilka läkaren utan den sjukes upplysningar kan
iakttaga. Av dessa kunna de objektiva symtomen
genom fysikalisk undersökning (auskultation,
per-kussion, termometri, röntgenfotografering m. m.)
el. genom mikroskopisk och kemisk prövning ej
allenast mera noggrant fastställas utan även
säkrast bestämmas i sitt förhållande till vissa av
kroppens organ och vävnader samt därigenom
upplysa om förhandenvarande anatomiska
förändringar. Med dif ferentialdiagnos
menar man det särskilda slag av
sjukdomsbestäm-ning, vilket särskiljer en viss sjukdom från
sådana sjukdomtillstånd, som ha liknande symtom.
Diagnostik, diagnoslära (se Diagnos).
Diagnostisera, ställa diagnos (se d. o.).
Diagonal (av grek, dia’, genom, och goni’a,
vinkel). 1) En rät linje, som sammanbinder två
icke närliggande vinklar i en plan figur,
begränsad av räta linjer.
2) Namn på särsk. kamgarns-, men även
andra vävnader (av ylle och bomull med
kypert-el. atlasbindning).
3) Benämning på de linjer, som på
konstruk-tionsritningen till ett fartyg utgöra skärningen
mellan fartygskroppen och plan, vinkelräta mot
spantplanet och så valda, att de i möjligaste mån
skära spanten vinkelrätt.
Diagonälförbindning, på större träfartyg
diagonalt till förtimringen el. garneringen
fastbul-tade förstärkningar (av trä el. järn), avsedda att
hindra fartygets ryggbrytning.
Diagra’m (grek. dia’gramma, geometrisk
figur), schematisk figur, som åskådligt
framställer ett förhållande el. en följd av förhållanden.
Ordet d. har överförts till att jämväl beteckna
andra grafiska framställningar, som avse att
illustrera siffermässiga samband el. uppgifter,
t. ex. de inom statistiken mycket använda s t a
v-el. stapeldiagrammen. Jfr Grafisk
framställning.
Diakåu’stika, se Kaustika.
Diakon [-å’n] (grek, diäkonos, lat. diäconus,
tjänare). Benämningen d. möter redan i N. T. (Fil.
1 :i och 1 Tim. 3 :8—13), ehuru det är okänt, när
diakonämbetet inrättades. Dess uppgift i den
äldsta kyrkan var framför allt att betjäna
församlingens fattiga och sjuka, men d. hade även
sin andel i tempeltjänsten. Vid gudstjänsten och
i hemmen insamlade d. medel åt de fattiga och
buro nattvardshåvorna från gudstjänsten till de
sjuka. D:s huvuduppgift förlorades småningom
i en mängd andra uppdrag. De började räknas
till det högre prästerskapet och underkastades
därför (i västerlandet) celibatstvång. De
indelades i olika grader, t. ex. subdiakoner och
archi-diakoner (”ärkedjäknar”). I samma mån
diakonämbetet alltmer övergick till att bli ett
kult-och gudstjänstämbete, kom dess ursprungliga
uppgift i andra händer. Under medeltiden var
det huvudsakligen klostren, sjukhusen och de
andliga riddarordnarna, som övertogo den. Luther
påyrkade 1520 det gammalkyrkliga diakonatets
återupprättande. Men först på 1800-talet
vaknade diakontanken till nytt liv. Framför allt
fördes den fram av J. H. Wichern (1808—
81), som 1833 i närheten av Hamburg grundade
den första diakonanstalten (”Rauhes Haus”). Där
samlade han ett antal ”bröder”, som utbildades
till kristligt arbete bland sjömän el. fångar, i
barnhem, fattigvårdsanstalter, härbärgen el.
arbetarkolonier. 1937 funnos i Tyskland 20
diakonanstalter och över 4,000 d.
I Sverige grundades 1898 Svenska d i
a-k o n a n s t a 11 e n (se d. o.) i Stora Sköndal
vid Stockholm. Antalet invigda d. var 1949 c:a
240.
I Danmark finnas 2 utbildningsanstalter för d.,
den ena vid Filadelfia (en koloni för sinnessjuka
och epileptiker), den andra i Ärhus, grundad av
Indre missionen. — I Norge grundlädes ett
dia-konhjem 1890 i Oslo.
Vid första kontinentala konferensen för diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
