Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diakon - Diakoni - Diakonissa - Diakonistyrelse - Diakris - Diakritiska tecken - Diakromförfarandet - Dial, diallymal, diallylmalonylkarbamid - Dialekt - Dialektik - Dialektiker - Dialektisk materialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Diakoni—Dialektisk materialism
678
Svenska diakonissor.
och inre mission i München i sept. 1922 bildades
ett diakoniförbund för evangelisk
kärleksverksamhet i Europa.
Diakoni (jfr Diakon), den tjänande kärlekens
arbete bland den kristna församlingens nödställda.
Diakoni’ssa (grek. diako’nissa), kvinnlig
diakon. Verksamheten har urgamla anor i kristna
kyrkans historia (jfr Rom. 16:1 ff. om Febe,
kvinnlig ”diakon” i Kenkrea). När församlingen
upptog kär leksarbetet som sitt, blevo manliga
och kvinnliga diakoner dess organ. Från
200-talet få d. ökad betydelse, särskilt i österlandet.
Samtidigt förlägges tyngdpunkten i deras
uppgift från arbetet bland de nödställda till att vara
biskopens biträden vid gudstjänst och dop. I
stort sett kan församlingsdiakonien i den
forn-kristna kyrkan sägas ha upphört vid slutet av
400-talet.
Den, som väckte diakonissarbetet till liv i
den evangeliska kyrkan, var Theodor Fl i e
d-ner (1800—64). 1836 grundade han i
Kaisers-werth den första diakonissanstalten. Från denna
moderanstalt ha tusentals d. utgått.
I Sverige grundades Svenska diakonissanstalten
(se d. o.) på Ersta 1851; antalet invigda
diakonissor var 1947 523. Av Ebba Boström
grundades 1882 Samariterhemmet (se d. o.) i
Uppsala med (1947) 161 invigda diakonissor och 162
församlingssystrar. I Härnösand grundades 1912
diakonissanstalten Vårsta, som 1946 hade 63
invigda diakonissor, och 1923 tillkom
Bräcköan-stalten i Göteborg med f. n. 74 invigda
diakonissor. Även Svenska baptistsamfundet har egen
diakonis sverksamhet med hem i Stockholm
(invigt 1928); vidare märkes metodistkyrkans i
Sverige diakonissainst., Betaniastiftelsen. Danmark
har 3 anstalter för utbildning av diakonissor,
Diakonissestiftelsen i Köpenhamn, grundad 1863,
med c:a 450 systrar, S:t Lukasstiftelsen
(Köpenhamn), som 1900 ordnades som
diakonissan-stalt, 1932 flyttad till Hellerup, med c:a 300
systrar, samt kolonien Filadelfia. Norges 3
diako-nissanstalter äro Lovisenberg vid Oslo, grundad
1868, med c:a 700 systrar,
Menighetssöster-hjemmet i Oslo, grundat 1916, med c:a 550
systrar, och anstalten i Bergen, grundad 1918
(tidigare systerhem och klinik), med c:a 150
systrar. Finland har 4 diakonisshus, ett i
Helsingfors (grundat 1867) med c:a 500 systrar,
ett i Lahti (grundat i Viborg 1869) med c:a
175 systrar, ett i Pieksämäki (grundat i
Sorta-vala 1894) med c:a 300 systrar och ett i
Uleå-borg (grundat 1896) med c:a 300 systrar. Enl.
lag 1943 är i Finland varje församling ålagd
att anställa diakon el. diakonissa. — Litt.: H.
L. Munck & A. Weman, ”Ur den kvinnliga
diakonins historia” (2 bd, 1917—19); D. Helander,
”1 kärlekens tjänst” (1945; med litt.-förteckn.);
S.-Å. Rosenberg, ”Den tjänande kyrkan” (s. å.;
med litt.-förteckn.).
Diakonistyrelse, se Svenska kyrkans
diakonistyrelse.
Diakris (grek. dia’krisis), urskiljande,
särskiljande; den fullkomligt utbildade krisen i ett
sjukdomsförlopp.
Diakritiska tecken (jfr Diakris), skrifttecken
(punkter, streck, hakar o. s. v.), som tillfogas
bokstäver för att ge dessa ändrade ljudvärden
(t. ex. fr. cedilj, vid po. 2 (tonande s-ljud) 2 = %
2 = ^j; även sv. å, ä, ö) el. skilja ord med
eljest lika stavning men olika betydelse (t. ex.
fr. å, till, oü, varest, från a, har, och ou, eller).
D. brukas ofta, när alfabeten överföras till
andra språk (t. ex. det latinska till tjeckiska) el.
vid fonetiska transkriptioner.
Diakromförfarandet [ä’m-], en av A. Traube
1907 uppfunnen, på den subtraktiva
trefärgsprin-cipen grundad metod för framställning av
transparenta färgfotografier (jfr Färgfotografi).
Diäl, .diallymal,
diallylmalonyl-karbamid, (C3H5)2C(CO • NH)2CO, vitt,
kristalliniskt, i vatten svårlösligt pulver med
svagt bitter smak. Användes som sömnmedel,
mest i form av tabletter.
Diale’kt (grek, dia’lekt os), munart, bygdemål,
folkmål; språk, som talas inom ett visst,
jämförelsevis litet område (landskap, härad, socken,
by, ö), i motsats till riksspråk, som gäller
i en stat, el. nationalspråk, som utmärker
ett folk.
Dialektik (grek, dialektikè, av diale’gein,
plocka i sär, eg. samtalskonst). Med d. betecknas
vanl. viss analys av begrepp. Då begreppen
tänkande och begrepp äga olika betydelse i olika
system, får också ordet d. skiftande betydelse,
så hos Platon, Aristoteles, Kant och Hegel.
Diale’ktiker, person, som skickligt och lätt
förfäktar och bemöter åsikter; spetsfundig,
hårklyvande debattör. —- Adj.: D i a 1 e’k t i s k.
Diale’ktisk materialism, den i rysk bolsjevikisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
