Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Diamant
682
gruvdrift i avsikt att utvinna d. bedrivits sedan
mycket långt tillbaka. De diamantförande
områdena äro belägna på ö. sidan av Dekkans
högland. D. anträffas där i sandstenar och
konglomerat samt i av dessa bergarter bildade lösa
jordslag. Den indiska d.-produktionen, som
tidigare behärskade världsmarknaden, spelar
numera helt obetydlig roll. D.-förekomsterna i
Brasilien upptäcktes 1725. De viktigaste
fyndorterna äro belägna i staterna Bahia och Minas
Geraes. D. förekommer där huvudsakligen i
flodavlagringar. De brasilianska d. äro med få
undantag små.
Den tidigare
mycket viktiga
brasilianska d.-produktionen har
numera gått
tillbaka för den
afrikanska. De
första
sydafrikanska d.
upptäcktes 1867 i
flodsand vid
Oranj ef loden
nära Hopetown.
Först 1870 fann
man d. i fast
klyft i den trakt,
där sedermera
staden
Kimberley vuxit upp. D.
förekommer där i vulkanrör (”pipes”), vilka
ge-nomsätta den av lagrade bergarter bestående
berggrunden. Bergarten i vulkanrören är s. k.
k i m b e r 1 i t samt dennas lösare
sönderdelnings-produkter, ”blue ground” och ”yellow ground”.
Förutom i Sydafrika utvinnes d. främst i
Belgiska Kongo, Sydvästafrika och Angola.
Nedanstående tab. visar årsproduktionen
av d. i mill. karat:
Land 1913 i 1925 1938 1940
Sydafrikanska unionen .... 5,2 2,4 1,2 o,s
Sydvästafrika ............... l,« 0,5 0,2 o,os
Angola ........................ — 0,1 o,? o,s
Belgiska Kongo .............. 0,02 0,9 7,2 10,9
Guldkusten .................... — o,os i,s o,s
Sierra Leone ................ — — 0,7 0,0
Brasilien ................... 0,2 0,02 0,2 o,s
övriga länder ............... o,os 0,2 0,1 0,17
Världsproduktionen 7,0 4,2 n,o 14,1
D. får sin huvudsakliga användning som
ädelsten, men dessutom har d. betydelse som
skär- och slipmedel. Genom att slipa d.
framhävas dess optiska egenskaper. Slipningen
föregås i regel av ”klyvningen”, varvid stenen
kly-ves utmed oktaederplanen, så att en lämplig
ut-gångsform erhålles. Stenar, som ej kunna
klyvas, genomsågas av en roterande skiva,
impregnerad med diamantpulver. Större och
dyrbarare stenar, solitärer, givas en relativt
fri form, små och medelstora stenar slipas
re
gelbundet, som b r i 1 j a n t och rosensten,
den förra med fasetterad, den senare med plan
undre yta. Slipningen kräver lång träning, den
är sedan gammalt lokaliserad till några få
platser, främst Antwerpen och Amsterdam. D:s
värde som ädelsten varierar väsentligt med dess
kvalitet, vilken huvudsakligen bestämmes av dess
renhet (”vatten”) och färg.
Alla de bekanta stora d. från äldre tider
härstamma från Indien, och från de indiska
furstehoven ha de i några fall kommit till Europa. S t
ormo g u 1 el. O r 1 o v, som varit infattad i den
ryska kejsarspiran, anses vara den vackraste av
alla indiska d. Då den 1680 påträffades i
Gol-kondaområdet, hade den en vikt av c:a 400
metriska karat (mk), men vid slipningen har
denna reducerats till 200 mk. Stenen har svagt
blågrön färg och är av renaste vatten. Från
Stormoguls skattkammare kom den över Persien
till Ryssland, där den köptes av prins Orlov,
som 1772 skänkte den till kejsarinnan Katarina
II. — Kohinoor, en av de engelska
kronjuvelerna, smyckade en gång tills, m.
”Stor-mogul” Nadir-Shah’s tron. Den tillhörde senare
än den ene, än den andre av de indiska
furstarna och kom slutl., 1850, från Johore till England.
Då den 1852 omslipades i briljantform, miste den
nära hälften i vikt, och den är nu på 109 mk.
Stenen är svagt grön och ej helt felfri. — Bland
de franska kronjuvelerna märkes Regenten
el. P i 11, en golkondadiamant på 137 mk.
Samma storlek har Florentinaren, en i Wiener
Hofburg förvarad, svagt gulfärgad d. med oval
briljantslipning. Shahen (88 mk) är en delvis
oslipad, avlång d. med persisk inskription. Den
har tillhört de ryska kronjuvelerna. — Nizam
på 277 mk, Akbarshah på 72, Sancy på
54 och Taj-e-mah (”Månkronan”) på 150 mk
äro alltjämt i indiska furstars ägo. Kända för
sin skönhet äro även den blå Hop e-diamanten
och den gröna D r e s d e n e r-briljanten, den
förra på 44, den senare på 41 mk. — Från
Brasilien och Sydafrika härstamma flertalet av de
stora d., som påträffats under detta och förra
århundradet. Söderns stjärna, Södra
korset (rosa), Minas stjärna, President
Vargas m. fl. äro brasilianska, C u 11 i n a n,
Excelsior, Jubilee, Imperial m. fl.
äro sydafrikanska d. C u 11 i n a n, som
påträffades 1905 i Premier-gruvan vid Pretoria,
vägde 3,106 mk och överträffas icke i vikt av
någon känd d. Vid slipningen uppdelades den i
9 större och 96 mindre stenar, den största på
530 karat. Cullinandiamanterna tillhöra de
engelska kronjuvelerna och pryda spiran samt
konungens och drottningens kronor. — Före
slipningen och delningen vägde Excelsior 995,
Jubilee 651 och Imperial 469 mk.
Slipförlusten uppgår normalt till ung. 55 °/o. —
Något handelsvärde kan icke anges för de stora
d. Priset blir beroende av köparens tillgångar
och lust att förvärva stenen. Priset på en och
samma d. kan växla oerhört. Som exempel må
nämnas följande, delvis ej säkert kända priser,
omräknade i mkr: Cullinan 3, Storm
o
Schematisk genomskärning av
diamantgruvan vid Kimberley.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
