Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamant - Diamant, 2. (halvpetit) - Diamantborr - Diamantbröllop - Diamantfärgämnen - Diamantina (Tejuco) - Diameter - Diametral - Diametralplan - Diamidofenol - Diaminer - Diana - Dianas träd - Diandria - Diane de Poitiers - Dianthus - Diapason - Diapedes, Diapedesis - Diapensia - Diapente - Diapositiv - Diaprojektion - Diar - Diarbekir - Diariebevis - Diarium - Diarré - Dias, Bartholomeu - Diaspor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Diamantborr—Diaspor
684
gul 2, Kohinoor 2, Regent o,4—8,7,
I mper i al 7, Hope 0,3—1,5.
2) (h a 1 v p e t i t), en tryckstil, som i kägeln
håller fyra typografiska punkter och är den
minsta, som plägar förekomma i tryckerierna.
Diama’ntborr, se Bergborrning.
Diama’ntbröllop, se Bröllop.
Diama’ntfärgämnen, färgämnen, medelst vilka
ylle kan färgas; d. äro synnerligen äkta. Till
d. räknas t. ex. azofärgämnena diamantflavin,
diamantgult, diamantgrönt samt de mycket
värdefulla diamantsvart F och PV.
Diamanti’na, fordom T e j u c o, stad i
brasilianska staten Minas Geraes, 530 km n. om
Rio de Janeiro, c:a 1.200 m ö. h.; 19,000 inv.
Diamantsliperier, läder- och textilindustri.
Järnväg till Bélo Horizonte. I trakten utvinnes guld,
järn och diamanter.
Diameter [el. diä’-], (grek, dia’metros), hos en
plan kurva en sådan rät linje, som halverar
samtliga med en viss riktning parallella kordor. Hos
cirkeln, ellipsen och hyperbeln gå alla diametrar
genom medelpunkten. Två diametrar, som var
och en halverar de med den andra parallella
kor-dorna, kallas konjugatdiametrar.
Diameträl, belägen vid motsatta ändan av en
cirkels diameter; rakt, snörrätt motsatt.
Diameträlplan, ett plan, som inom en
buktig yta delar alla med en viss riktning parallella
kordor mitt itu.
Diamidofenöl. Det saltsyrade saltet av detta
ämne, diamidofenolklorhydrat, nyttjas i
fotogra-fien som framkallare, vanl. under namnet
ami-d o 1.
Diaminer, föreningar, som innehålla två
aminogrupper. De bildas bl. a. när kött
ruttnar och gå tills, m. en del andra vid
förruttnelse bildade basiska ämnen vanligen under
namnet ptomainer. Bland dem märkas kadaverin
(pentametylendiamin) och putrescin
(tetrametyl-endiamin). D. ha fått stor praktisk betydelse
som utgångsmaterial vid tillverkning av
färgämnen och framför allt konstfibrer (nylon).
Diäna, fornitalisk gudinna för barnsbörden,
dyrkad särskilt som det latinska förbundets
skyddsgudinna i en lund, senare med ett tempel,
vid Nemisjön nära Ariccia. Därifrån kom
hennes kult till Rom, där hon hade ett tempel på
Aventinus. Tidigt sammanställdes D. med den
grekiska A r t e m i s.
Dianas träd (lat. a’rbor Diänae). Nedsänkes
ett zink- el. kopparbleck i en silverlösning,
utfaller silver i trädlika bildningar på blecket.
Utfällningen går under namnet D.
Dia’ndria, se Linnés sexualsystem.
Diane de Poitiers [dia’n da pæatje’], Henrik
II :s av Frankrike älskarinna (1499—1566). Vid
hovet förälskade sig den unge dauphin, sedan
Henrik II, i D., som var 19 år äldre. Efter sin
tronbestigning gjorde han henne 1548 till
hertiginna av Valentinois. D. var ståtlig och intelligent,
kall och viljestark samt utövade stort inflytande.
Efter Henriks död 1559 avlägsnades hon från
hovet.
Dia’nthus, se Nejliksläktet.
Diapäson (grek, diapasön, eg. ”genom alla”,
näml, strängar), benämning för oktaven, sedan
även för tonomfång i allm. — D. normal [-så’
nårma’!], fr., normaloktav, stämgaffel i normal
stämhöj d.
Diapedés, Diapedésis, dels de vita
blodkropparnas utträde genom hårkärlens oskadade
väggar, ett utträde, som vid inflammation i högsta
grad stegras; dels blodets (inkl, röda
blodkroppars) utsipprande genom mikroskopiska skador i
blodkärlens väggar.
Diape’nsia, se Fjällgröna.
Diape’nte (grek. dia’pente, av dia’, genom, och
pe’nte, fem, näml, strängar), kvinten.
Diapositiv, positiv fotografisk bild på glas
el. annat genomskinligt ämne för projektion,
förstoring, fönsterbilder m. m.
Diaprojektiön, optisk projektion med
genomfallande ljus i motsats till episkopisk projektion.
Di’ar, enl. Snorre tolv högättade män, som
förestodo offren och skipade rätt i Asgård;
fornnordiska präster el. gudar.
Diarbekir, stad i Turkiet, se Diyarbekir.
Diäriebevis, ett av vederbörande tjänsteman
utfärdat intyg rörande diariets innehåll i fråga
om ett inkommet mål el. ärende.
Diärium, lat. (av di’es, dag), eg. ”det
dagliga”, hos ett ämbetsverk el. annan offentlig
myndighet fört register, innehållande förteckning
i tidsföljd på till myndigheten inkomna mål och
ärenden el. därifrån expedierade sådana
(ingående och utgående d.). I äldre språkbruk avses
med d. även dagbok i numera vanlig mening.
Namnet d. har slutl. tillagts de i äldre tider,
särsk. i kloster, ofta förda anteckningarna över
tidens viktigare tilldragelser. Mest bekant är
bland anteckningar i Sverige av detta slag
”Dia-rium Watzstenense”.
Diarré (grek. dia’rrhoia, av dia’, genom, och
rhei’n, rinna), ut sot, den livligare verksamhet
hos tarmkanalen, vilken ger sig till känna genom
ett ökat antal avföringar på dygnet och genom
en lösare beskaffenhet av tarminnehållet. D :s
orsaker äro flerfaldiga och olikartade. De kunna
sålunda vara lokala, härrörande från tarmen, och
bestå i en kemisk el. mekanisk retning, som kan
framkalla ökad vätskeavsöndring i tarmen och
ökad tarmrörelse (peristaltik). D. kan vidare vara
ett uttryck för en verklig tarmsjukdom, en
inflammatorisk process, framkallad av vissa till
tarmen, åtm. delvis, lokaliserade infektionsämnen
av bakteriell el. annan art. Av sådan natur är d.
vid tarmkatarr, tyfoidfeber, kolera, rödsot m. fl.
sjukdomar. D. kan således vara dels ett symtom
av en specifik sjukdom, dels ett enstaka fenomen,
framkallat av diverse tillfälliga orsaker, ss.
födans beskaffenhet, medikamenter, särsk.
laxer-medel, psykiska tillstånd (oro o. s .v.). D :s
behandling rättar sig efter grundlidandet och består
först och främst i att förebygga fortsatt inverkan
av den framkallande orsaken.
Dias [di’a/J, Bartholomeu, se Diaz, B.
Diaspor. 1) Bot., spridningsenhet (termen
införd av Sernander 1927). En d. består av en el.
flera utvecklingsbara växtdelar, jämte de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
