- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
687-688

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diatomacéanalys - Diatomacéer - Diatomacéjord - Diatonisk skala - Diatrib - Diatrop - Diaz, Armando - Diaz el. Dias, Bartholomeu - Díaz, Porfirio - Diaz de la Peña, Virgilio Narciso - Díaz del Castillo, Bernal - Díaz de Solís, Juan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

Diatomacéer—Dfaz de Solis

688

från en sedimentationsmiljö till en annan. På så
sätt kan man tidfästa havsvikars isolering från
havet el. havets transgression över tidigare kärr
el. sötvattensområden. I synnerhet har d. kommit
till användning inom Östersjöns forna områden.
— Litt.: B. Halden, ”Kvartärgeologiska
diato-macéstudier” (i ”Geol. fören. förhandi.”, 1929);
G. Lundqvist, ”Bodenablagerungen und
Entwick-lungstypen der Seen” (i ”Die Binnengewässer”,
utg. av A. Thienemann, 2, 1927).

Diatomacéer, se Kiselalger.

Diatomacéjord, se Bergmjöl.

Diatonisk skala [-tå’-] (av grek, dia’, genom,
och to’nos, ton), en tonföljd med enbart skalegna
toner (t. ex. inom C dur: c d e f o. s. v.), i
motsats till kromatisk tonföljd.

Diatrib (grek, diatribè, tvist), kritisk
stridsskrift, hätsk motskrift.

Diatrop [-å’p], se Ortotrop.

Diaz [di’ats], Ar man do, hertig, italiensk
militär (1861—1928). Han blev officer vid
artilleriet 1881. I Tripoliskriget utmärkte han sig
som chef för ett inf.-reg. Han blev
generalmajor 1914. Vid Italiens inträde i 1 :a världskriget
1915 blev D. chef för högkvarterets
operationsavdelning; juni 1917 blev han chef för 23 :e
armékåren på Isonzofronten och utmärkte sig
som sådan, ej minst under reträtten mot Piave.
Han blev nov. 1917 Cadornas efterträdare som
generalstabschef och genomförde med kraft de
åtgärder, som voro nödvändiga för att höja
arméns operationsduglighet. D. lyckades också efter
österrik.-ung. arméns övergång av Piave juni
1918 genom en motstöt kasta moståndaren
tillbaka, och genom den fullständiga segern vid
Vittorio Veneto tvungos österrikarna till
vapenstillestånd 2 nov. 1918. Han utnämndes s. å. till
armégeneral och 1924 till fältmarskalk. Han var
krigsminister i Mussolinis ministär 1922—25.

Diaz el. Dias [di’aj], Bartholomeu,
portugisisk upptäcktsresande (d. 1500). Sedan
Diego Cam 1486 hade funnit Kongos mynning
och framträngt till 210 50’ s. br., gav konung
Johan D. i uppdrag att fortsätta upptäckterna
längs Afrikas v. kust. D. avseglade med tre
skepp, passerade den punkt, där Cam vänt, och
fördes sedan av en storm under 13 dagar
söderut. Då intet land syntes till, ändrade han
kursen till östlig och nordlig samt nådde land 1488
vid Mossei Bay på Afrikas s. kust. Vid nuv.
Great Fish River tvangs han av besättningens
missnöje att vända. På återvägen förstod han,
att han nått kontinentens sydspets, som han enl.
sägnen kallat Stormarnas udde, vilket namn dock
konung Johan II skulle ha ändrat till
Goda-hoppsudden. — D. fick ej skörda frukterna av
sin bragd. På Vasco da Gamas expedition fick
han blott som kapten på en kravell deltaga i
färden till Guldkusten. När Cabral 1500 seglade
till Indien, var D. med som skeppskapten men
omkom i trakten av Goda Hoppsudden.

Dfaz [di’as], Porfirio, mexikansk
president (1830—1915). Han var övervägande av
indianras; studerade först till präst och därpå till
rättslärd. Han deltog på Juarez’ sida i inbör-

desstriderna och tog en framträdande del i
kampen mot fransmännen. Två dagar efter kejsar
Maximilians avrättning intog han huvudstaden,
Mexico. 1871 var han jämte Juarez
president-kandiat men besegrades. För att hindra, att
Juarez’ efterträdare, Lerdo, omvaldes, grep D.
1876 till vapen och blev efter åtskilliga äventyr
nov. s. å. provisorisk president. 1877 valdes han
till president. Han centraliserade nu
förvaltningen, sanerade finanserna samt byggde
järnvägar och
telegraflinjer. Sedan hans
efterträdare 1880—84 visat
sig inkompetent,
återvaldes D. 1884 och
kvarstod sedan, i strid
mot författningen,
som president till
1911. Under denna
långa tid gjorde han,
stödd på en stark
armé, mycket för
Mexicos ekonomiska
förkovran, bragte lugn
och säkerhet i landet
och utförde, med

hjälp av utländska lån och beskattningsreformer,
stora offentliga arbeten. Allt detta höjde Mexicos
anseende i utlandet, men den ekonomiska
upp-blomstringen följdes av grymt förtryck av
indianerna, D.’s diktatur alstrade missnöje, och 1910
utbröt ett uppror, vilket alltmera grep omkring
sig våren 1911. Då D.’ krafter ej längre räckte
till för att kuva oroligheterna, nödgades han s. å.
avgå och tillbragte sina sista år i Europa.

Diaz de la Pena [fr. utt. djä’z da la pänja’],
Virgilio Narciso, spansk-fransk målare
(1808—76). Påverkad av Delacroix och ännu mera
av Th. Rousseau, slöt han sig till
Fontainebleau-kretsen. Han målade med förkärlek dunkla
skogsinteriörer, gärna med solglitter i tät
grönska, hästar el. framrusande jakthundar i skog,
idyller med amoriner och nymfer, zigenarmotiv,
även orientaliska ämnen och ämnen ur
mytologien. Hans figurer äro tämligen summariskt
tecknade, färgskalan smältande, mild och djup. D.
är rikt företrädd i Louvren; Nationalmuseum
i Stockholm äger ”Venus och Amor” (1860).

Dfaz del Castillo [di’ab Öäl kasti’ljå], B e
r-nal, spansk historiker (d. omkr. 1560). Han
följde Juan Ponce till Florida och Cortez på
dennes tåg till Mexico samt visade många prov
på tapperhet. D. utgav ”Historia verdadera de la
conquista de la nueva Espana” (1632; ty. övers.
1838-—48, flera uppl.; fr. övers. 1877—78), ännu
läsvärd på grund av det enkla, naiva
framställningssättet och många lustiga episoder.

Dfaz de Solfs [di’ab Öä såli’s], Juan, spansk
sjöfarare (omkr. 1450—1516). Han ledde tills,
m. Pinzon 1508—09 en expedition till Amerika,
varvid Cuba kringseglades och dess ökaraktär
bevisades. Senare försökte han kringsegla
Sydamerika, upptäckte därvid Rio de la Plata men
råkade vid ett landstigningsförsök där i strid
med indianer och blev dödad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free