Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dimnet, Ernest - Dimorf - Dimorfism - Dimotika, Demotika - DIN, Deutsche Industrie-Normen - Dina - Dinan - Dinant - Dinapore - Dinar - Dinard, Dinard-Saint-Enogat - Dinarider, dinariska bergssystemet - Dinariska alperna - Dinariska bergssystemet - Dinariska rasen - Dinassten, dinastegel, silikattegel - Dinastegel - Dina Vinhofers - Dindigul (Dindigal) - Diné - Dine, S. S. van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Dimorf—Dine
742
Könsdimorfism; hanne (t. v.) och hona av
spinnar-fjärilen Orygia antiqua.
temporaine” (1905), ”Les sceurs Brontè” (1910;
”Systrarna Brontè”, 1927), ”Paul Bourget, a
literary biography” (1913), ”France herself
again” (1914), ”From a Paris balcony” (1924),
”The art of thinking” (1928; ”Konsten att tänka”,
1929), som blev en världssuccé och ”What we
live by” (1932; sv. övers. 1933). ”The art of
thinking”, som vunnit enorm spridning, är en
livserfaren och fint kultiverad människas
handledning i levnadskonst. Självbiografiska äro
”My old world” (1935) och ”My new world”
(1937).
Dimorf [-å’rf] (grek, d^morfos), tvåformig,
dubbelgestaltad.
Dimorfi’sm, förekomsten inom en och
samma djurart av två i ett el. flera avseenden
olika byggda former, som ej äro förbundna
genom mellanformer. Äro de skilda formerna
flera än två, talar man om polymorfism.
— Vanligaste fallet av d. är könsdimo
r-f i s m e n, d. v. s. olikheten mellan hane och
hona, sådan den framträder på grund av s. k.
sekundära könskaraktärer, starkt utpräglad t. ex.
hos många fåglar och vissa (särskilt tropiska)
fjärilar. Härvid är det i regel hanen, som
utmärker sig genom vackrare färger,
prydnads-fjädrar, horn, kraftigare utveckling av vissa
tänder etc. — hos ryggradsdjuren ofta även genom
större kropp, medan bland insekter och spindlar
honan plägar vara den större. — Även i bot.
nyttjas begreppet d., varmed menas den
företeelsen, att ett organ el. organkomplex uppträder
i två olika former hos ett och samma individ.
— En annan form av d. är årstids- el.
säsong-dimorfismen hos fjärilar och hos vissa växter.
— Jfr Polymorfi.
Dimötika, D e m ö t i k a (nygrek.
Didymö-teichon), stad i n. ö. Grekland, i Maricadalen; c:a
10,000 inv. I D. hölls Karl XII i förvar av
turkarna 17 mars—9 april 1713 och 3 nov. 1713
—20 sept. 1714.
DIN, förk. för Deutsche Industri
e-Normen, tysk standardiserad måttbeteckning.
Dina, patriarken Jakobs dotter. D. blev kränkt
av kanaanéen Sikem, och Jakobs söner dräpte
därför Sikem och allt mankön i hans stad
(1 Mos. 34). Dinasagan bör med all säkerhet
tolkas stamhistoriskt. Den anspelar trol. på en
urgammal strid mellan israeliter och kanaanéer.
Dinan [dinä’], stad i franska dep.
Cotes-du-Nord (Bretagne), 47 km n. v. om Rennes; 13,000
inv. Ligger på en platå 75 m över floden Rance;
omgives av trädgårdar och gamla .befästningar.
Märkliga byggnader äro borgen samt kyrkorna
S:t Sauveur och S:t Malo. D. är en omtyckt
turist- och kurort.
Dinant [dinä’], stad i s. Belgien, prov.
Na-mur, vid Meuse (högra stranden); 7,000 inv.
D. var under uoo-talet berömt för sina
konstnärliga brons- och koppararbeten (”dinanderies”);
hansestad från 1300-talet. Vacker gotisk kyrka
från 1200-talet (Notre-Dame). På en kalkklippa
100 m över floden reser sig det forna citadellet.
Marmorbrott, textilindustri; turistcentrum. —
Vid den tyska invasionen i aug. 1914 blev staden
nästan ödelagd; även 1940 skadades den svårt.
Dinapore [eng. dinapö’a], stad i Indiska
unionen, prov. Bihar, vid Ganges, 15 km ovanför
Patna; 40,000 inv. Järnindustri.
Dinär, arab., fordom ett arab, guldmynt; i
nutiden dels enheten i jugoslaviska myntsystemet
(1 di’nar =100 para), dels ett persiskt räknemynt.
Dinard, D.-S a i n t-E n o g a t [-[dinä’r-sat-enå-ga’],-] {+[dinä’r-sat-enå-
ga’],+} stad i dep. Ille-et-Vilaine i Bretagne, vid
Rances mynningsvik, mitt emot S:t Malo; 7,000
inv. Mondän badort. Flygstation.
Dinarider, dinäriska
bergssystemet, sammanfattande namn på sådana till det
alpina bergskedjesystemet hörande bergskedjor,
som äro bildade genom från n. kommande
horisontala rörelser i jordskorpan. Hit räknas
Syd-alperna, Dinariska alperna, dessas fortsättning
åt s., Helleniderna, och Taurus med
fortsättnings-kedjor i ö. samt Apenninerna, Atlas och
Tyrr-henska bågen.
Dinäriska alperna, bergskedja på gränsen
mellan Dalmatien och Bosnien. Utgör en del
av Dinariderna. Högsta toppar äro Dinara (1,831
m) och Troglav (1,913 m). — D. i vidare
bemärkelse omfatta veckbergssystemet i hela v.
delen av Balkanhalvön.
Dinäriska bergssystemet, se Dinarider.
Dinäriska rasen, se Människan.
Dinassten, dinastegel, silikategel,
eldfast konstprodukt, bestående väsentligen av
tridymit. D. framställes genom stark upphettning
av finmalda, kvartsrika bergarter, kvartssandsten
el. kvartsit. Utmärkande för d. är hög
smält-punkt, hög mjukningstemperatur (över i,6oo°),
ringa svällning samt god hållfasthet. D. har stor
användning bl. a. i gasverksugnar.
Dinastegel, se Dinassten.
Dina Vinhofers, dansk äventyrerska (d. 1651).
Hon anklagade, på anstiftan av sin älskare överste
Jörgen Walter, i dec. 1650 falskeligen Corfitz
Ulfeldt och hans hustru för att ämna förgifta
Fredrik III. En process uppvisade hennes
beskyllningar som lögnaktiga, och hon avrättades.
Dindigul (D indi gal) [eng. di’ndigal], stad
i Indiska unionen, prov. Madras, 50 km n. om
Madura; 56,000 inv. Tobaks- och
bomullsfabriker. Missionsstation, grundlagd 1890 av
Leipzigmissionen, sedan 1915 tillhörande Svenska
kyrkans mission.
Diné (fr. diner), middagsmåltid, särskilt
festlig sådan. - Verb : Dinera.
Dine, S. S. van, författare, se Van Dine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
